Victor Hugo
Från Rilpedia
Victor Marie Hugo, född 26 februari 1802 i Besançon, död 22 maj 1885 i Paris, Frankrike, var en fransk författare, dramatiker och diktare, samt ledamot av franska akademien.
Victor Hugo föddes 1802 som son till greve Joseph-Léopold-Sigisbert Hugo, major i Napoleons armé (senare general), och Sophie Hugo. Vid två års ålder skilde sig hans föräldrar, och han uppfostrades av sin mor i Paris. Fadern var officer, och deltog i Napoleonkrigen. Redan vid 15 års ålder fick han Franska akademiens pris för en dikt. Tillsammans med sina två bröder startade han tidskriften Le conservateur littéraire som kom ut mellan åren 1819-1821. Victor Hugos första bok, diktsamlingen "Odes et Poésies Diverses", publicerades 1822 och hans första roman, Han från Island ("Han d'Islande"), året därpå. 1822 gifte sig Hugo med Adèle Foucher, dotter till en officer i det Franska krigsministeriet. År 1843 drunknade hans dotter Léopoldine tillsammans med sin man. Efter denna händelse slutade Hugo skriva totalt, och återvände först efter flera år till samhället, till en början bara i det politiska livet.
Mellan år 1841 och 1885 satt Hugo på stol 14 i franska akademin.
Sedan Napoleon III tagit makten i en statskupp, levde Hugo i landsflykt. Han bosatte sig först i Bryssel, varifrån han förvisades till ön Jersey. Till sist tillbringade han en tid på ön Guernsey. Hugo återvände till Paris 1870, när Napoleon förlorat makten, efter nära 20 år i exil. Hugo skrev några av sina bästa verk under sin tid i exil.
Hugo irriterade sig över samtidens många piratförlag, och skapade därför 1878 Association Littéraire et Artistique Internationale för att värna författarnas upphovsrätt.[1]
Hugo anses som den störste författaren inom fransk romantik. Hugo skrev inte bara i romantisk stil, utan även verk som kan sorteras in under realism, en litterär riktning som började vinna mark under 1830-talet.
Victor Hugos mest kända verk anses vara "Notre Dame de Paris", Ringaren i Notre Dame, och den historisk-romantiska samtidsskildringen Samhällets olycksbarn (Les Misérables), från 1862. Pjäsen "Le roi s'amuse" (1832) förbjöds av censuren, men blev underlag till Verdis opera Rigoletto.
Hugo dog i Paris 1885. Vid hans begravning var två miljoner människor närvarande. Han begravdes, som han önskat, i Panthéon i Paris, begravningsplatsen för många av de mer berömda människorna i Frankrike.
Innehåll |
Kuriosum
Victor Hugo är ett av de mera framstående helgonen i den vietnamesiska religionen Cao Dai.
Bibliografi utgivet på svenska
- En dödsfånges sista stunder 1830
- Isländaren i Norrige 1830
- Bug-Jargal 1833
- Hernani 1833
- Kyrkan Notre-Dame i Paris 1835
- Lucrezia Borgia 1835
- Angelo 1836
- Samhällets olycksbarn 1862
- Hafvets arbetare 1866
- Skrattmenniskan 1869
- Kungen roar sig 1884
- Ruy Blas 1885
- Marion Delorme 1886
- Valda lyriska dikter 1899
- Valda skrifter 1926
- Lyriska dikter 1928
Källor
- ↑ Carp, Ossi, "Victor Hugo - den första antipiratlobbyisten" Dagens Nyheter 2009-03-11 (Läst 2009-03-12)
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Victor Hugo
- Victor Hugo i Libris (auktoritetspost)
