Istanbul

Från Rilpedia

Version från den 31 maj 2009 kl. 13.59 av LA2-bot (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Istanbul
Hagia Sofia
Hagia Sofia
Land Turkiet
Tillhör
administrativt
Istanbul
Borgmästare Kadir Topbaş
Folkmängd (2007) 11 372 613
Topografi
Medelhöjd 100 m ö.h.
Yta 1 822
Läge 41° 00' N 29° 00' Ö
http://www.ibb.gov.tr/en-US/AnaSayfa/

Istanbul (turkiska: İstanbul, sannolikt av grekiska eis ten polin, "till staden"; grekiska: Κωνσταντινούπολις, Konstantinoúpolis) är Turkiets största stad, belägen vid Bosporen och Marmarasjön på gränsen mellan Europa och Asien. Staden har 11 372 613 invånare (2007)[1] på en yta av 1 828 km²,[2] varav 10 757 327 invånare[1] bor i själva centralorten. 63,8 procent av befolkningen bor på den europeiska sidan och 36,2 procent på den asiatiska.[1]

Istanbul är Turkiets kulturella och ekonomiska centrum, trots att Ankara är huvudstaden. Den är administrativ huvudort för provinsen Istanbul, som har 12 573 836 invånare (2007).[1] Provinsen är administivt indelad i 32 distrikt, varav 27 utgör stadsområdet.

Istanbul grundades av greker på 600-talet f.Kr. som Byzantion; såsom Konstantinopel var den senare huvudstad i Romarriket och Bysantinska riket från 330 fram till 1453, då den blev Osmanska rikets huvudstad. Då republiken Turkiet utropades år 1923 blev landets huvudstad Ankara. Namnet blev officiellt Istanbul år 1926.

Innehåll

Etymologi

Namnet har sagts härledas till grekiskans eis ten pólin, ’i staden’, som sades ha missförståtts som stadsnamnet; en annan vanlig förklaring är att İstanbul helt enkelt är en turkisk förvrängning av Konstantinopolis, där stan och pol förenats med i:et som en del av den turkiska vokalbindningen.

Stadsbild

Vy åt öst över Istanbul med Gyllene hornet i förgrunden sett från Eyüp, nordväst om centrum.

Staden kan delas in i tre delar: den gamla staden på halvön mellan Gyllene hornet och Marmarasjön (Eminönü, Sultanahmet, Seraljudden), den något yngre delen norr om Gyllene hornet (Galata, Beyoğlu) och den asiatiska delen på andra sidan Bosporen (Üsküdar, Kadıköy). Ungefär två tredjedelar av stadens befolkning bor på den europeiska sidan. Den asiatiska och den europeiska delen av staden sammanbinds av den berömda Bosporenbron, invigd 1973.

Istanbul är en mycket vital och ekonomiskt viktig stad. Dess viktigaste näring är handel, men där finns också omkring en tredjedel av Turkiets totala industri, däribland främst tillverkning av textilier, läder, tobak och verkstadsprodukter. Istanbul är även det främsta lärdomscentrat i landet med fem universitet, en teknisk högskola samt flera andra inrättningar (däribland åtskilliga museer). Staden har en livlig hamn med omfattande sjöfart och välbrukad färjetrafik uppför Bosporen och till öarna i och städerna runt Marmarasjön.

Staden är också känd för sin gamla, välbevarade och mycket aktiva basar som ligger i den gamla stadens mitt och den egyptiska kryddbasar som ligger vid brofästet.

Gecekondu

Istanbul har haft stora problem med så kallade gecekondu-hus. Det finns en gammal turkisk lag som säger att om man bygger när solen har gått ner och blir färdig innan den har gått upp får man bygglov. Många flyktingar som har kommit till Istanbul har utnyttjat det. Nu har man hävt denna gamla lag men det finns fortfarande stora områden med gecekondu-hus kvar. Nu river man ner dessa hus och bygger nya hus.

Historia

Vid utgrävningar i slutet av 2008 för järnvägstunneln Marmaray upptäcktes gravar och boplatser från yngre stenåldern, som daterats till mellan 6400 och 5800 f.Kr. På 1950- och 1960-talet påträffades lämningar från yngre stenåldern i två förorter, men detta var de första sådana fynden i stadens historiska kärna.[3]

På platsen för Istanbul grundlades år 667 f.Kr. staden Byzantion (eller Bysans) av grekiska bosättare från Megara. Den belägrades och intogs av romarna år 196 e.Kr. År 325 e.Kr. flyttade Konstantin den store det Romerska rikets huvudstad till platsen som därefter kallades Konstantinopel. När det romerska riket föll samman förblev Konstantinopel ett kulturcentrum och huvudstad i det Bysantinska riket. Under vikingatiden kallade svenska vikingar den för Miklagård och for dit för att bedriva handel och arbeta i kejsarens livvakt.

Efter många krig föll staden slutligen år 1453 för osmanernas invasion och blev huvudstad i Osmanska riket (se slaget om Konstantinopel). Konstantinopel var huvudstad till 1923Ankara tog dess plats i samband med grundandet av Turkiet. Staden fick officiellt namnet Istanbul år 1926. Den nutida staden omfattar inte bara Konstantinopel utan även de antika städerna Chrysopolis (Üsküdar) och Chalcedon (Kadıköy).

Den 6 september 1955 skakades staden av Istanbulpogromen, som inte bara skördade mänskliga offer, utan även ledde till stor förstörelse av kyrkliga egendomar.

Sevärdheter

Istanbul har många kända historiska monument och de historiska områdena i staden är av UNESCO förklarade världsarv. Rester finns av den konstantinopolitanska hippodromen, en hippodrom som Konstantin den store anlade för att efterlikna Rom. Kyrkan Hagia Eirene från år 360 var platsen för det fjärde ekumeniska konciliet och den konstatniopolitanska patriarkens första kyrka. Sevärd är också Hagia Sofia, en kyrka byggd av kejsar Justinianus och invigd år 527. Kyrkan var centralhelgedomen för de ortodoxa kyrkorna och platsen där bland annat schismen mellan den katolska och ortodoxa kyrkan befästes genom en bannbulla år 1054. Under det muslimska styret gjordes den om till moské och idag fungerar den som museum.

Andra sevärdheter är sultanens palats, Topkapi, de många moskéerna (camii), varav de mest kända är Süleymaniyemoskén, Blå moskén (Sultan Ahmet Camii), Beyazitmoskén, och Nya moskén (Yeni camii), samt Yerebatan sarayi som är en underjordisk vattenreservoar från 500-talet och Chorakyrkan (Kariye Camii) från 1100-1300-talet, känd för sina välbevarade mosaiker.

I Istanbul finns också Sveriges äldsta diplomatiska beskickning som upprättades redan på 1700-taletSverige och det Osmanska riket hade en militärpakt för skydda sig mot Ryssland. Ambassaden flyttades 1927 till Ankara, och byggnaden, "Svenska Palatset i Istanbul" rymmer istället det svenska generalkonsulatet och Svenska forskningsinstitutet i Istanbul. Den ursprungliga byggnaden har under historiens gång eldhärjats vid flera tillfällen och brann slutligen ner till grunden 1818. Det nuvarande svenska palatset invigdes 1870.

I staden finns olympiastadion Atatürk, som var värd för finalen i UEFA Champions League 2005.

Klimat

Istanbul och Bosporen med Svarta havet i norr och Marmarasjön i syd.

Klimatet i Istanbul är kustklimat med varma, något torra somrar och kyliga, nederbördsrika vintrar. Regnigaste månaden är december med omkring 72 mm regn och den torraste månaden juli med bara 17 mm regn. Den totala nederbördsmängden i staden är 640 mm/år. Snö förekommer bara mellan 1-2 veckor per år. Staden har hög luftfuktighet vilket kan kännas varmare eller kallare än vad temperaturerna egentligen är. Dessutom är det oftast blåsigt i staden, med en medelvind på 17km/h.

Turism

Istanbul besöks av mängder med turister varje år, främst av européer. Staden är känd som "shopping-stad" med billiga kläder.[källa behövs]

Se även

Externa länkar

Källor

Noter

  1. 1,0 1,1 1,2 1,3 Türkіye istatistik Kurumu Invånarantal 31 december 2007, folkräkning grundad på adressbaserat befolkningsregister.
  2. Statoids, Districts of Turkey, sida med statistik över Turkiets distrikt.
  3. Istanbul's ancient past unearthed, BBC News, 10 januari 2009.



Personliga verktyg