Torgny T:son Segerstedt

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Torgny T:son Segerstedt, född 11 augusti 1908 i Mellerud i Dalsland, Västra Götalands län (då Älvsborgs län), död 28 januari 1999 i Uppsala i Uppsala län, var en svensk filosof och sociolog.

Torgny Segerstedt var son till Torgny Segerstedt d.ä. och Augusta Wilhelmina Synnestvedt samt bror till Ingrid Segerstedt Wiberg; se vidare släkten Segerstedt. Han gifte sig 1934 med Marie Louise Karling, som var dotter till ingenjören Torsten Karling och Beda Lundberg.

Segerstedt blev filosofie doktor och docent i praktisk filosofi vid Lunds universitet 1934, professor i filosofi vid Uppsala universitet 1938–1947 samt professor i sociologi där från 1947. Han var rektor för Uppsala universitet 1955–1978 och ledamot av Svenska akademien från 1975 då han efterträdde Ingvar Andersson på stol nr 2.

Genom beslut av Kunglig Majestät blev Torgny Segerstedt den 26 juli 1947 Sveriges första professor i sociologi. I filosofiskt hänseende påverkad av cambridgeskolan och begreppsanalytisk metod, angrep han värdeteorin och kom till slutsatsen att man måste ta hänsyn till sociala förhållanden: detta märks tydligast i hans Verklighet och värde (1938) och Ordens makt (1944). Steget härifrån till sociologin var inte långt. 1948 publicerade han Social Control as Sociological Concept där påverkan från behaviorismen är påfallande. Som sociolog skulle Segerstedt skapa en historisk förankring i den svenska forskningen, där han särskilt poängterade industrialismens betydelse för den sociala strukturen i landet. Den sociologiska institutionen blev omedelbart en viktig del i välfärdssveriges utformning, se vidare folkhemmet.

Segerstedt anlitades även till offentliga uppdrag. Han var ordförande i den universitetsutredning som införde lektorsämbetet vid universitetet; och efterträdde Ragnar Edenman på den posten. Denna utredning var av stor ideologisk betydelse, och fick till följd att fler antogs till universiteten.

Han var till 1978 hederspresident i Orphei Drängar.

Torgny T:son Segerstedt ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.

Bibliografi

• 1937 – Moral sense-skolan och dess inflytande på svensk filosofi
• 1938 – Verklighet och värde
• 1939 – Frihet och människovärde
• 1939 – Demokratiens problem i socialpsykologisk belysning
• 1944 – Ordens makt
• 1945 – Var Torgny Segerstedt diktatursvärmare?
• 1947 – Boströms betydelse i svenskt kulturliv
• 1949 – Den femte generationens problem
• 1952 – Människan i industrisamhället
• 1953 – Anda och trivsel i företaget
• 1955 – Gruppen som kommunikationssystem
• 1955 – Kriminalsociologi
• 1956 – Industrifolk på fritid
• 1956 – Slutna och öppna arbetsgrupper
• 1956 – Symbolmiljö, mening och attityd
• 1957 – Utbildning och samhälle
• 1961 – Fakulteterna och vetenskapens enhet
• 1962 – Tekniskt bistånd och social struktur
• 1963 – Humanisternas yrkesval
• 1963 – Israel kontrasternas land
• 1964 – Naturvetarnas yrkesval
• 1965 – Välfärdsdemokratiens problem
• 1966 – Framtid, vetenskap och framtidsvetenskap
• 1966 – Den akademiska gemenskapen
• 1966 – Högtidstal vid Uppsala studentkårs aulabal 26 november 1966
• 1968 – Att studera sociologi
• 1968 – Studentrevolt
• 1970 – Socialt system och samfärdsel
• 1971 – Den akademiska friheten under frihetstiden
• 1974 – Den akademiska friheten under gustaviansk tid
• 1974 – Hotet mot den högre utbildningen
• 1975 – Samhället och forskningen
• 1975 – Ingvar Andersson
• 1976 – Den akademiska friheten 1809–1832
• 1979 – Det historielösa samhället
• 1981 – Nils von Rosenstein
• 1982 – Marcus Wallenberg
• 1983 – Välfärdsstatens psykologi
• 1983 – Akademiker och folkbildning
• 1984 – 1984 – och sedan?
• 1985 – Rättssäkerhet och demokrati
• 1986 – Svenska akademien i sin samtid
• 1987 – Rationalitetens gränser
• 1990 – Två essäer upplästa i Svenska Akademien

Priser och utmärkelser

• Kellgrenpriset 1993

Noter och hänvisningar

Externa länkar

• Biografi på Sociologiska Institutionen, Uppsala universitet

Denna biografiska artikel behöver bilder. Har du en passande fri illustration får du gärna ladda upp den.