Sofia Ahlbom
Från Rilpedia
Sofia Carolina Ahlbom, född 25 november 1803 i Västerås, död 8 juni 1868 i Stockholm, var en svensk tecknare, gravör, litograf, fotograf, kartograf, författare och poet.
Ahlbom, som var dotter till en guldsmed, visade som barn talang för att teckna och erhöll undervisning av Grandel, en då 80-årig kopparstickare. Efter faderns död 1822 drev Ahlbom en flickskola med sin syster Gustava under tio år, men var samtidigt aktiv som yrkesgravör i staden. Hon utförde bland annat på sten en karta över Stockholm, och en över Visby. År 1832 flyttade familjen till Stockholm för att hon skulle få bättre förutsättningar för framgång. Hon gjorde även två studieresor till Paris.
Ahlbom graverade i koppar, silver och guld, var aktiv som litograf och från 1860-talet som fotograf. Som gravör utförde hon i Paris 1842-43 arbeten i stengravyr åt dessinatören Jacob; i Sverige anlitades hon av Navigationsskolan i Stockholm, graverade inskriptionerna åt belöningsmedaljerna för Stockholms Slöjdskola 1864 och även medaljerna åt Krigsakademien vid Karlberg, samt graverat Vapenboken åt Riddarhuset 1861-64. Hon utgav dessutom "både vers och prosa". Fredrika Bremer gav henne ett omnämnande i Hemmen i gamla världen, del. I
Sofia Ahlbom gjorde sig dessutom känd genom sitt engagemang i en av de störta feministfrågorna i Sverige på 1850-talet; hon blev organisatör i Josefina Delands förening för inrättandet av en pensionsförsäkring för lärarinnor. Efter att förslaget gått igenom var hon 1859-64 var hon sekreterare i "Svenska lärarinnornas pensionskassa", där hon efterträddes av Fredrika Hassel. Hon levde återstoden av sitt liv tillsammans med systern.
