Axel Danielsson

Från Rilpedia

Version från den 2 maj 2009 kl. 08.51 av Hedning (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Axel Danielsson (1863-1899)

Axel Ferdinand Danielsson, född 15 december 1863 i Stavnäs, Värmland, död 30 december 1899 i Elsterberg, Sächsische Schweiz, Tyskland, socialdemokratisk politiker, politisk teoretiker och journalist.

Axel Danielsson var son till sågverksförmannen Didrik Danielsson och Johanna Jansdotter. Hemmet var fattigt och enda skälet att han kunde ta mogenhetsexamen var för att sockenborna bistod honom ekonomiskt. Examen tog han i Falun 1881 och inskrevs samma år vid Uppsala universitet. Hans ekonomiska situation tvingade honom dock att avbryta studierna innan han tagit någon akademisk examen. Han försökte då försörja sig som författare i Stockholm och genomled svåra umbäranden. Han fick några noveller publicerade i Dagens Nyheter. På egen hand studerade han Marx som han kom i kontakt med genom självstudier av Herbert Spencer och Henry Thomas Buckle. Han blev även personligen bekant med August Palm, och hösten 1885 fick han anställning vid den nystartade tidningen Social-Demokraten. Där blev han mycket uppmärksammad och beundrad. När Hjalmar Branting blev chefredaktör 1887 lämnade Danielsson livet i Stockholm för Malmö där han vann fackföreningens förtroende. Branting och Danielsson skulle av ideologiska skäl komma i konflikt med varandra vid ett flertal tillfällen.

Danielsson grundade tidningen Arbetet 6 augusti 1887 i Malmö, vilket kunde ske genom det stöd han hade hos facket. Föregående år hade han översatt Kommunistiska manifestet. I Malmö bildade han även ett socialdemokratiskt arbetarparti med facket som kärna, som var mycket radikalt. 1888 dömdes han till 18 månaders fängelse för sina skrifter i Arbetet. Under straffets verkställande skrev han för tidningen och blev något av en legend eller martyr. Även det skönlitterära verket Genom gallret. Skizzer på vers och prosa tillkom i fängelset. På 1890-talet var han delaktig i studentkretsarna i Lund kring Bengt Lidforss och tuakotteriet.

Det påstås ofta att han var personen som förde fram socialdemokratin i Sverige under slutet av 1800-talet. Dessutom kom han att ha ett stort inflytande över partiets ideologiska utveckling, vilket gick parallellt med att han själv utvecklade sin åskådning från en radikal till en reformistisk linje. Han omtolkade Marx under en debatt med Knut Wicksell i augusti 1890, vilket blev avgörande för att socialdemokratin förde politiken att arbetarna skulle förbättra sin standard inom kapitalismen genom facklig och politisk kamp, och att det revolutionära framför allt rörde lagstiftningen. 1892 inträffade det som radikaler brukar kalla "Danielssons avfall", som innebar att han slutligen förklarade att han blivit reformist och ville att partiet skulle verka inom parlamentarismens, statens och demokratins ramar. Han gjorde en stor insats i rösträttsfrågan. 1897 författade han socialdemokraternas partiprogram, på grundval av Frankfurtprogrammet. Detta partiprogram är avsevärt mindre revolutionärt än det föregående från 1888 och betonar fackets roll för partiet.

Han var från 1897 gift med folkskolelärarinnan Elma Sundquist. 1891 föddes sonen Atterdag som dock dog vid 4 års ålder. Elma lämnade sonen hos föräldrarna i Falun och åkte till Amerika där hon var verksam som lärare men efter sonens död återkom hon till Sverige. Under Axels fängelsetid var hon den som hjälpte honom att vara fullt verksam som redaktör för tidningen Arbetet. Efter hans död fortsatte hon som journalist på tidningen och var aktiv och verksam inom socialdemokratisk partiet och brann tidigt för kvinnofrågorna som hon också höll flera anföranden om. Elma Danielsson föddes 1865 i Falun och dog 1936 i Lund.


Källor

  • Från Palm till Palme. Den svenska socialdemokratins program 1882-1960, Föreningen Socialistisk debatt (Sthlm 1972)
  • Amenius, Ragnar, artikel i Svenska Män och kvinnor 2
  • Svenska folkrörelser (biografiskt lexikon) (1936)
Personliga verktyg