Naturreservat

Från Rilpedia

Version från den 31 maj 2009 kl. 13.58 av LA2-bot (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Skylt med symbolen för naturreservat.
Heuckenlock är ett tre kilometer långt naturreservat längs med floden Elbe i Tyskland.

Ett naturreservat är ett område med stor betydelse för människan, flora, fauna eller är av intresse ur ett geologiskt perspektiv. Naturreservat är den mest effektiva och användbara skyddsformen för bevarande av större naturområden. De studeras ofta ingående av forskare och bevakas av naturvårdsgrupper.[källa behövs]

Innehåll

Naturreservat i världen

Det finns mer än 100 000 skyddade områden i världen som täcker cirka 11,5 procent av jordens landyta och 0,5 procent av haven.[1] Runtom i världen kan naturreservat bildas av regeringar (till exempel i Storbritannien) eller av privata landägare (inklusive intresseorganisationer och forskningsinstitut), både nationella och internationella. International Union for Conservation of Nature kategoriserar naturreservat som "Ia". Det äldsta naturreservatet torde vara ett skyddat naturområde på Sri Lanka omkring 200 f.Kr..

Naturreservat i England

I England bildas naturreservat av regeringen. Där fanns i mars 2004 215 nationella naturreservat (NNR) utspridda från Lindisfarne i Northumberland i norr till The Lizard i Cornwall i sydväst.

Naturreservat i Sverige

Naturreservat i Sverige
Län Antal Totalt
(ha)
Land
(ha)
Stockholm 187 87 150 28 169
Uppsala 80 30 890 19 260
Södermanland 87 36 103 13 055
Östergötland 125 42 938 12 166
Jönköping 72 9 751 9 009
Kronoberg 79 14 223 9 022
Kalmar 137 33 900 14 079
Gotland 77 68 139 8 645
Blekinge 71 11 310 5 887
Skåne 164 65 092 17 013
Halland 129 13 345 9 879
Västra Götaland 319 74 967 47 514
Värmland 79 88 121 36 001
Örebro 107 11 439 8 251
Västmanland 87 25 740 13 239
Dalarna 152 216 818 209 865
Gävleborg 100 19 671 11 103
Västernorrland 96 22 479 17 195
Jämtland 61 497 825 468 912
Västerbotten 152 806 092 742 982
Norrbotten 161 1 845 856 1 715 162
Hela Sverige 2 522 4 021 851 3 416 408
Källa: Naturvårdsverket (1 januari 2004)
Veddö naturreservat.

I Sverige finns idag 3027 naturreservat. 75% av deras areal finns i fjällvärlden och utgörs till största delen av fjällhed, fjällbjörkskog och barrskog. Nedanför gränsen för fjällnära skog är de vanligaste naturtyperna hav (37%), sjöar och vattendrag (13%), blandskog (11%), tallskog (9%), myr (8%) och granskog (6%). Dessa naturreservat motsvarar tillsammans Skånes yta; tillsammans med de fjällnära områden utgör de 9% av Sveriges yta.[1] Cirka 85 procent av alla yta som skyddas genom miljöbalken i Sverige är naturreservat; de övriga är nationalparker, djurskyddsområden, växtskyddsområden och biotopskyddsområden.[1]

Det är en vanlig myt att naturreservat får stå helt orörda. Det är vanligt i till exempel urskogsmiljöer men inte alltid fallet. Många miljöer är ett resultat av samspel mellan kultur och natur och skötseln bestäms av de mål som satts upp för reservatet. Några exempel på skötsel är bete, slåtter, selektiv avverkning och naturvårdsbränning.[1]

Bildandet av naturreservat

I Sverige bildas naturreservat sedan naturvårdslagens tillkomst 1964. I Sverige bildas de flesta reservat av Länsstyrelsen i respektive län men numera kan även kommunerna själva bilda reservat. Länsstyrelsen är också högste förvaltare av naturreservaten oavsett vem som har bildat eller sköter densamma. På Länsstyrelsens uppgift så utövas tillsynen av efterlevnaden av reservatsföreskrifter av en så kallad tillsynsman.

Enligt miljöbalken finns fem giltiga skäl att bilda naturreservat:[1]

Bildningprocessen inleds med att länsstyrelsen inventerar de aktuella områdena och samråder sedan med Naturvårdsverket om vilka områden som ska klassas som extra skyddvärda. Därefter kontaktas markägarna som informeras om områdets naturvärde. Därefter tar länsstyrelsen i samråd med markägaren fram en plan innehållande syfte, föreskrifter och skötselplan. Länsstyrelsen anlitar sedan en oberoende konsult som värderar området. Efter värderingen förhandlar staten med markägarna om ekonomisk ersättning för intrånget på ägarens användande av marken eller köp av den. När förhandlingarna är avslutade skrivs ett avtal mellan staten och markägaren. Medan förhandlingarna pågår är länsstyrelsens förslag på remiss hos olika myndigheter och organisationer. Efter att hela processen avslutats fattar länsstyrelsen det formella beslutet och när det vunnit laga kraft sätts markeras gränserna för reservatet.[2]


Se även

Externa länkar

Noter

  1. 1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 Naturreservat i Sverige, Naturvårdsverket, Stockholm 2006. ISBN 91-620-8233-7. 
  2. Så bildas naturreservat, Naturvårdsverket, Stockholm 2006. ISBN 91-620-8234-5. 
Personliga verktyg