Historia de omnibus Gothorum Sveonomque regibus

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Utgåva 1558, med två kapitel av Olaus Magnus

Historia de omnibus Gothorum Sveonomque regibus, eller Historia om alla göternas och svearnas konungar, är ett fantasifullt historieverk skrivet av Johannes Magnus, postumt utkommet 1554. Trots att det var starkt kritiskt mot Gustav Vasa användes det med förtjusning av dennes söner – till vilka det också dedikerats – för att visa på vilken ärorik historia Sverige hade. Speciellt använde de bokens regentlängd – som startade med Noas sonson Magog – och antog regentnummer som är betydligt större än vad antalet tidigare kungar som idag anses historiskt motiverat. Den första svenska översättningen, av Ericus Schroderus, trycktes 1620.

I de första femton delarna av verket redogör Johannes Magnus i detalj för Sveriges historia före år 1000. Han baserar sig på Jordanes' Getica och på Saxo Grammaticus och på sin egen inspiration. Noas sonson Magog blir Sveriges första kung, år 88 efter syndafloden. Han hittar på en kungalängd med fem erikar före Erik Segersäll, där han räknar Jordanes Berig som Erik I, Eriksvisans hjälte. Han inför också sex Karl innan Karl Sverkersson. Så kunde Erik XIV och Karl IX skryta med ordningsnummer jämförbara med påvarnas. Dessa fiktiva Erikar och Karlar beskrivs i generellt positiva ordalag, men om en upphittad kung Gostagus, en tyrann, heter det: "Knappt gick det en natt under årets lopp att han avhöll sig från hor, våldtäkt, incest och de smutsigaste samlag."

Verket är extremt patriotiskt, och dryper av ett intensivt hat mot danskarna^[1].

Se även

• Lista över Sveriges regenter

Källor

1. ↑ Nordisk Familjebok "Johannes Magnus",.