My Lai-massakern
Från Rilpedia
My Lai-massakern [mi.˧˩˥'lɐːj˧˧]), i Sverige även kallad Song My-massakern, var massmordet av 347 till 504 obeväpnade vietnamesiska medborgare (från Sydvietnam) utfört av amerikanska soldater under Vietnamkriget den 16 mars 1968. De flesta av offren var civila och majoriteten av dem var kvinnor och barn.
Massakern förövades i My Lai, en del av orten Song My (vietnamesiska Sơn Mỹ) i mellersta Vietnam, och de amerikanska soldaternas namn för Song My var Pinkville.
Innehåll |
Förlopp
Under morgonen den 16 mars gick en pluton på 30 man från tredje kompaniet (kompani C) ur den 11:e brigaden, ledd av löjtnanten William H Calley, bärsärkagång bland människorna, djuren och husen i byn. Baserat på en underrättelserapport hade de väntat sig att finna ett FNL-fäste, men istället möttes de av vanliga bybor, många av dem kvinnor och barn. Någon fientlig eldgivning rapporteras inte ha förekommit.
Alla i byn sköts ned med automatvapen, i flera fall föregicks morden av tortyr, våldtäkt och andra övergrepp. Exakt hur många bybor som omkom är okänt. Uppgifter har gjort gällande att det handlar om mellan 374 och 504 civilpersoner.
En av de observationshelikoptrar, som cirklade över området, flögs av underofficeren Hugh C. Thompson. Han lyckades förhindra att ytterligare 16 barn mördades.
Händelsen dokumenterades noga av arméfotografen Ronald S Haeberle. Händelsen, som mörklades av militären, skulle troligen ha glömts bort om inte Ronald Ridenhour, som inte själv deltog i massakern, hade börjat beskriva det hela i brev till amerikanska myndigheter. Även journalisten Seymour Hersh bidrog till att saken blev känd.
Efterspel
Vid en rättegång ställdes löjtnanten William H Calley till svars för massakern och dömdes till livstids fängelse. Han behövde dock endast sitta tre dagar i militärt fängelse, eftersom straffet blev reducerat till husarrest på order från Vita Huset. Han benådades av president Richard Nixon 1974, efter tre och ett halvt år. En hyllningssång tillägnad Calley, The Battle Hymn of Lt. Calley spelades in 1971 och såldes i mer än en miljon exemplar i USA.
Hugh C. Thompson tilldelades utmärkelsen Distinguished Flying Cross.[1]
Nästan 40 år efter My Lai-massakern har det framkommit minst 320 ytterligare fall av bekräftade krigsförbrytelser utförda av amerikanska trupper varav sju stora massakrer på civila.
Referenser
- ↑ Maclear, Michael: Vietnam: The Ten Thousand Day War (1991) ISBN 0 7493 0016 7, först publicerad 1981
Externa länkar
- Beyond My Lai : New Revelations of Vietnam Atrocities
- LA-Times om massakern - Kräver login
- Artikel av Peter Englund
Wikimedia Commons har media som rör My Lai-massakern
