Automatvapen
Från Rilpedia
Automatvapen är de eldvapen som kan avlossa flera projektiler i en följd genom ett tryck på avtryckaren eller avfyrningsmekanismen.
Innehåll |
Grad av automatisering
Automatvapen delas ofta in i följande tre kategorier, uppdelade efter grad av automatisering:
- Kvartsautomatiska vapen.
- Vapnet slänger antingen själv ut tomhylsan efter varje skott, eller så stänger sig mekanismen automatiskt när ett nytt skott förs in i patronläget. Exempelvis en del äldre artilleripjäser med kilmekanism.
- Halvautomatiska vapen.
- Vapnet avfyras en gång för varje tryck på avtryckaren. Patronhylsan kastas då ut och en ny patron laddas varefter vapnet är klart för ett nytt skott. Exempelvis många moderna pistoler.
- Helautomatiska vapen.
- Skytten behöver endast trycka in avtryckaren en gång. Vapnet börjar då att skjuta och fortsätter tills avtryckaren släpps eller ammunitionen tar slut. Kulsprutan är ett exempel på helautomatiskt vapen.
I dagligt tal avses med automatvapen endast helautomatiska vapen, och vad som sägs i det följande gäller helautomatiska vapen.
Ett automatvapen kan avfyras från stängt eller öppet slutstycke. Stängt slutstycke innebär att när vapnet är klart för eldgivning så befinner sig det första skottet redan i patronläget och slutstycket är stängt. Exempel på vapen: Ak4. Öppet slutstycke innebär att när vapnet är klart för eldgivning så är patronläget tomt och slutstycket är öppet, givetvis med en patron redo att föras in i pipan. Exempel på vapen: Kpist m/45, Ksp 58.
Funktionsprinciper
Ett automatvapen kan fungera enligt en av följande principer:
Kort piprekyl
Kort piprekyl innebär att pipa och slutstycke är reglade i varandra, men löst lagrade i vapnet. När skottet avfyras rekylerar pipa och slutstycke en kortare sträcka gemensamt, varefter reglingen upphör, genom någon mekanisk påverkan. Pipan bromsas sedan upp medan slutstycket fortsätter själv bakåt till dess att tomhylsan kan kastas ut. Slutstycket kan sedan föras framåt igen varvid en ny patron införs i patronläget. Exempel på vapen: Ksp m/36 (Browning), Pistol m/40 (Lahti).
Lång piprekyl
Lång piprekyl innebär att pipa och slutstycke fortsätter bakåt tillsammans till dess att de bromsas upp och frikopplas från varandra. Därefter rör sig pipan framåt till utgångsläget, medan slutstycket blir kvar i det bakre läget för att lämna plats så att tomhylsan kan dras ut och en ny patron laddas.
Gasomladdning
Gasomladdning innebär att man leder ut en mindre del av förbränningsgaserna genom ett litet hål i pipan. Denna gas får verka antingen på en kolv, som via en kolvstång trycker slutstycket bakåt, eller genom en smal gaskanal direkt på slutstycket. Exempel på vapen: Ag m/42 (Ljungman), Ksp 58 (FN MAG), AK-47 (Kalashnikov).
Tungt slutstycke
Tungt slutstycke innebär, som namnet antyder, att slutstycket har en så stor massa att projektilen gott och väl har hunnit lämna pipan innan gastrycket i pipan har klarat av att accelerera slutstycket bakåt så långt att mekanismen har öppnat sig. I verkligheten gör man dock så att dessa vapen oftast avfyras från ett öppet slutsycke, då måste gastrycket både bromsa in och accelerera upp slutstycket. Exempel på vapen: Pistol m/07 (Browning 1902), Ksp m/14 (Schwarzlose), Kpist m/45.
Halvreglat slutstycke
Halvreglat slutstycke innebär att slutstycket är delat i en främre lättare del och en bakre tyngre del. Mellan de två delarna finns någon form av utväxling som gör att för varje sträcka som den främre lätta delen rör sig bakåt så måste den tyngre bakre delen röra sig en mångdubbelt längre sträcka. Eftersom det krävs stor kraft att accelerera upp den tunga bakre delen hinner kulan lämna loppet innan mekanismen öppnar sig. Exempel på vapen: Ak4, FAMAS.
Yttre kraftkälla
Yttre kraftkälla betyder att det krävs en vev, hävarm, elmotor, hydraulmotor, turbin eller liknande som driver mekanismen. Dessa vapen är i egentlig mening inga automatvapen eftersom de är helt beroende av kraft utifrån för att fungera. Exempel på vapen: Gatlings flerpipiga kulspruta från 1860-talet, Kulsp m/1894 (Palmcrantz), Bushmaster i de norska CV9030.
Sedan kan själva reglingen mellan pipa och slutstycke ske på en mängd olika sätt:
- Vridlås
- Slutstyckshuvudet eller hela slutstycket vrider sig och fasta låsklackar fattar tag i motsvarande urtag i pipa eller låda. Exempelvis 20 mm akan m/39, M16.
- Knäledslås
- Slutstycket hålls stängt av två sammankopplade länkar, som när knäleden viker sig åt ena hållet låser slutstycket, och när knäleden viker sig åt andra hållet tillåter slutstycket att röra sig bakåt. Exempelvis Ksp 58, Maxims.automatiska kulspruta från 1885, Vickers, MG08
- Vipplås
- När slutstycket stängs vippar dess bakända in i låsurtag i lådan. Exempelvis Ag m/42, FN FAL.
- Låsrullar
- När slutstycket stängs tvingas två eller fler låsrullar ut ur slutstycket och låser urtag i lådan. Exempelvis MG42, Ak4.
- Rörliga låsklackar
- Likt låsrullar, men här handlar det om klaffar som fälls ut och låser slutstycket vid lådan. Exempelvis 20 mm akan m/49, Gewehr 43.
En typ av automatvapen som inte behöver någon regling är revolverkanoner. Exempelvis 30 mm akan m/55 som sitter i bland annat J35 Draken.
De vanligaste typerna av automatvapen är kulsprutepistoler (kpist), automatkarbiner, kulsprutegevär, kulsprutor och automatkanoner.
