Brynhumla

Från Rilpedia

Version från den 29 mars 2009 kl. 12.30 av Höstblomma (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Brynhumla
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djurriket
Animalia
Stam: Leddjur
Arthropoda
Understam: Sexfotingar
Hexapoda
Klass: Insekter
Insecta
Ordning: Steklar
Hymenoptera
Underordning: Midjesteklar
Apocrita
(orankad) Gaddsteklar
Aculeata
Överfamilj: Bin
Apoidea
Familj: Honungsbin och humlor
Apidae
Släkte: Humlor
Bombus
Art: Brynhumla
B. soroeensis
Vetenskapligt namn
§Bombus soroeensis
Auktor: Fabricius, 1776
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Brynhumla (Bombus soroeensis) är en insekt i överfamiljen bin (Apoidea). Den kallas även blåklockshumla på grund av favoritnäringskällan[1].

Innehåll

Utbredning

Humlan förekommer i hela Europa inkluderande europeiska Ryssland samt Turkiet[2]. Den är tämligen vanlig i hela Sverige med undantag för högfjället[3] .

Utseende

Brynhumlan är en medelstor, korttungad humla. Drottningen blir 15–17 millimeter lång, arbetaren 10–14 millimeter och hanen 12–14 millimeter[4]. Den är svart med gul krage. Honorna (drottning och arbetare) har dessutom ett gult band tämligen långt fram på bakkroppen, samt vit bakkroppspets. Det gula bakkroppsbandet delas oftast i två delar av en svart fläck mittpå. Hos hanarna är större delen av framkroppens sidor gula, och det gula bakkroppsbandet är obrutet samt bredare och börjar redan vid bakkroppens början. Även hanarna har vit bakkroppsspets. Arbetarna är oftast tydligt mindre än drottningen. Humlan påminner om ljusa jordhumlor som kragjordhumla, nordjordhumla, ljus jordhumla och förväxlad jordhumla[3].

Vanor

Brynhumlan är en sentflygande art som gärna besöker trädgårdar och parker. Näringsväxter är framför allt blåklockor[1], till exempel liten blåklocka, men också oxtunga, kärleksört, monke, timjan, vit sötväppling, mjölkört och hampflockel. Boet är underjordiskt.

Brynhumlan parasiteras av snylthumlearten broksnylthumla.[3]

Källor

  1. 1,0 1,1 Artdataprojektet: Bin – Svenska namnförslag
  2. American Museum of Natural History, utbredningskarta
  3. 3,0 3,1 3,2 G. Holmström 2007 Humlor - Alla Sveriges arter ISBN 978-91-7139-776-8
  4. Hummel-Arten Wildbienen
Personliga verktyg