Sveriges oppositionsledare
Från Rilpedia
Version från den 25 januari 2009 kl. 08.11 av Lenitha (Diskussion)
Texten från svenska Wikipedia
Sveriges oppositionsledare är partiledaren för det mandatmässigt största oppositionspartiet (eller det ledande partiet bland oppositionspartierna). Denne leder partiet i Sveriges riksdag och lägger upp strategin för att vinna ett riksdagsval för att sedan bilda enpartiregering eller regering med villiga samarbetspartier som delar det ledande oppositionspartiets ideologiska grundsyn.
Nuvarande oppositionsledare i Sverige är socialdemokraten Mona Sahlin.
Oppositionsledare 1939 - 1968
- Sven Linderot, 1939 - 1945 (Sveriges Kommunistiska Parti)
- Fritiof Domö, 1945 - 1948 (Högerpartiet)
- Bertil Ohlin, 1949 - 1958 (Folkpartiet)
- Jarl Hjalmarson, 1958 - 1960 (Högerpartiet)
- Bertil Ohlin, 1961 - 1967 (Folkpartiet)
- Sven Wedén, 1967 - 1968 (Folkpartiet)
Oppositionsledare 1969 -
- Gunnar Hedlund i Rådom, 13 januari 1969 - 21 juni 1971 (Centerpartiet)
- Thorbjörn Fälldin, 21 juni 1971 - 8 oktober 1976 (Centerpartiet)
- Olof Palme, 8 oktober 1976 - 8 oktober 1982 (Socialdemokraterna)
- Ulf Adelsohn, 8 oktober 1982 - 23 augusti 1986 (Moderaterna)
- Carl Bildt, 23 augusti 1986 - 4 oktober 1991 (Moderaterna)
- Ingvar Carlsson, 4 oktober 1991 - 7 oktober 1994 (Socialdemokraterna)
- Carl Bildt, 7 oktober 1994 - 4 september 1999 (Moderaterna)
- Bo Lundgren, 4 september 1999 - 25 oktober 2003 (Moderaterna)
- Fredrik Reinfeldt, 25 oktober 2003 - 6 oktober 2006 (Moderaterna)
- Göran Persson, 6 oktober 2006 - 17 mars 2007 (Socialdemokraterna)
- Mona Sahlin, 17 mars 2007 - (Socialdemokraterna)
