Coldinuorden
Från Rilpedia
Coldinuorden är en sjöfararorden från medeltiden med rötter från området kring Medelhavet. Orden fortlever numera endast i Sverige och Finland. Ordensnamnets exakta innebörd och ursprung är känt endast av de som innehar de högsta graderna. Enligt en av orden utgiven historik (Pravitz 1919) är den att beteckna som "ett hemligt brödraförbund, hvars ritual anknyter sig till en af världshistoriens största tilldragelser".
Innehåll |
Coldinuorden i Sverige
Coldinuorden infördes till Sverige av kaptenen, friherre Carl Björnberg som 1757 (eller möjligtvis 1758) i Göteborg lärde känna den franske örlogskaptenen Francois Thurot, vilken tillhörde orden. De båda herrarna blev goda vänner och när Thurot kom tillbaka till Frankrike föreslog han för två höga dignitärer inom Coldinuorden, hertigarna de Noailles och de Belle-Isle, att Björnberg kunde vara en lämplig person att leda en svensk gren av orden. Förslaget accepterades och vid ett återbesök i Sverige följande år försåg han Björnberg med nödvändiga handlingar och ingående kunskaper om orden samt utnämnde honom till den svenska ordens högste styresman, "Acbaron Recor" (1759). Björnberg valde därefter ut ett femmannaråd med representanter från olika delar av det dåvarande Sverige (inklusive Finland). Den första svenska ordenslogen invigdes i Stockholm ("Arla Coldin") år 1765. Den följdes inom kort av loger på Sveaborg i Finland ("Månans Coldin") samt i Göteborg ("Göta Coldin") och Karlskrona ("Kronans Coldin"). Under en kort period fanns även en loge på kolonin S:t Barthélemy ("Cialon Coldin") samt en "privat" loge vid hovet i Stockholm ("Flottans Coldin") som grundades på eget bevåg av hertig Carl, vilken i sin befattning som storamiral tidigt hade påtagit sig rollen som den svenska ordens protektor.
Ordens symbol är en karavell med devisen "Med ljus från höjden går färden trygg". 1906 uppgick medlemsantalet i de tre svenska logerna till cirka 2000 personer, många med anknytning till marinen. Flera medlemmar av det svenska kungahuset (inklusive Carl XVI Gustaf) har varit beskyddare för och hedersledamöter i orden.
Även om ordens inre verksamhet och ritualer är hemliga är den utåt känd bland annat för de kors som finns uppsatta företrädesvis i skärgårdsområdena som förr i tiden främst skulle fungera som sjömärken. Innebörden av korset i märket är en ordenshemlighet. Långt tillbaka i tiden hade man vid upptäcktsresor sjövägen till främmande länder alltid med en representant från kyrkan ombord på fartygen. Märkena kom att fungera som väl uppmätta referenspunkter när man skulle uppdatera sina kartor.
Coldinuorden har många likheter med orden Neptuni-Gafflar, där det kristna budskapet och stöd för sjöfarande är några av de gemensamma nämnarna i ordnarnas värdegrund för sina verksamheter.
Svenska loger
Arla Coldin (Stockholm)
Logen grundades den 8 maj 1765. Den utgör moderloge (eller "Stam Coldin") för övriga svenska loger. Logen äger sedan 1807 fastigheten Piperska muren där också dess sammankomster äger rum.
Till kända medlemmar av logen hör Carl Michael Bellman och Hugo Alfvén. Den senare har komponerat en särskild festsång till logen.[1]
Göta Coldin (Göteborg)
Logen grundades den 15 april 1768. Dess ordenshus ligger på Bellmansgatan 7-9 i centrala Göteborg.
Kronans Coldin (Karlskrona)
Logen grundades den 15 augusti 1769. Att döma av dess äldsta protokollsbok förefaller verksamheten dock ha upptagits på allvar först 1777. Efter att initialt ha haft verksamheten inhyrd i flera olika lokaler håller Kronans Coldin sedan 1821 sina sammankomster i stadens frimurarhus.
Styrande Recorer
- 1777-1783 – Konteramiral Carl Gustaf Grubbe
- 1783-1796 – Varvsamiral Carl Tersmeden
- 1796-1816 – Generalamiral Johan af Puke
- 1816-1823 – Överstelöjtnant Carl Abraham Blessingh
- 1823-1827 – Överstelöjtnant Johan Axel Lagerbjelke
- 1827-1832 – Kommendörkapten Nils Johan Fischerström (1:a gången)
- 1833-1842 – Överkommissarie Sven Wilhelm Gynther
- 1843-1849 – Eskaderchef (senare amiral) Salomon Mauritz von Krusenstierna
- 1849-1853 – Kommendörkapten Carl Hans Ulner
- 1853-1858 – Kommendörkapten Nils Johan Fischerström (2:a gången)
- 1858-1873 – Kommendör Carl Justus von Diederichs
- 1874-1878 – Kommendörkapten Ludvig Gustaf Sigge Pantzerhielm
- 1879-1888 – Kommendörkapten Justus Christoffer Osterman
- 1889-1894 – Kommendörkapten Carl Anton Edvard Hjelm
- 1895-1899 – Greve Harry Robert Hamilton
- 1900-1910 – Kommendörkapten Carl Fredrik Jacob Lindström
- 1911-1914 – Kommendörkapten Nils Adolf Telander
- 1915-1946 – Kommendörkapten Björn Frithiofsson Holmgren
- 1946-1949 – Kommendör Nils Wesström
- 1949-1956 – Generalmajor Gösta Möller
- 1956-1965 – Kommendör Evert Lindh
- 1965-1975 – Överläkare Nils Froste
- 1975-? – Kommendörkapten Gustaf Celsing
Framstående personer som tillhört orden (ett urval ej ovan nämnda)
- Hovgulddragaren Petter Widman (1735-1790).
Coldinuorden i Finland
Redan 1766 lät Björnberg grunda en Coldinuloge ("Månans Coldin") på fästningen Sveaborg i Finland. Dess förste Styrande Recor blev kammarherre Knut Leijonhufvud. Denna loge tynade bort redan i början av 1800-talet och upphörde 1806. Dess siste Styrande Recor var konteramiral Carl Olof Cronstedt. Månans Coldin återinvigdes 1987 med friherre George Ramsay som Styrande Recor. Han efterträddes 2008 av lantbruksrådet Marcus Borgström.
Noter
Litteratur och källor
- Hjalmar Pravitz: Kronans Coldinuordens historia 1769-1919 (Karlskrona 1919)
- William Frylmark: "Kronans Coldinu Orden" i Ordensliv i Carlscrona (Föreningen Gamla Carlscrona Årsbok 1980, Karlskrona 1981)
- Nordisk familjebok (artikeln "Coldinu-orden")
- Coldinuorden, kortfattad historik.
Externa länkar
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Coldinu-orden, 1904–1926 (Not).
