Wilmer X
Från Rilpedia
 |
Denna artikel eller stycke har ansetts innehålla text med låg reell substans. Förbättra gärna texten. Se diskussionssidan för mer information. |
Wilmer X är en svensk rockgrupp, bildad under andra halvan av 1977 i Malmö under namnet Wilmer Pitt (för namnets ursprung, se [1]) och bestod av Nisse Hellberg (sång/gitarr), Clas Rosenberg (sång/bas), Jalle Lorensson (munspel) och Mats Thorin (trummor). De debuterade den 7 april 1978 på Pildammsskolan i Malmö. Efter det, tillbringade de nästan ett år i replokalen före nästa spelning.
Wilmer X har inspirerats av pop, country, disco, blues mm men rötterna har alltid funnits främst i 1960- och 1970-talsrock typ Rolling Stones men även i punken. Gruppen bildades "punkåret" 1977.
Innehåll |
Medlemmar
Nuvarande medlemmar
- Nisse Hellberg (gitarr och sång).
- Sticky Bomb (trummor).
- Jalle Lorensson (munspel).
- Thomas Holst (bas).
Tidigare medlemmar
- Lennart Nygren (bas)
- Clas Rosenberg (sång/bas/gitarr).
- Mats Thorin (trummor).
- Mats Bengtsson (klaviatur)
- Pelle Ossler (gitarr)
- Jörgen Stridh (trummor)
- Stefan Björk (bas)
- Jalle Olsson (trummor)
- Mats Möller (gjorde ett kort gästspel i Wilmer och var sen ett tag sångare i Docent Död, där han inte heller blev kvar så länge)
Historia
1980-talet
Namnbytet skedde 1980 efter att deras dåvarande trummis Jörgen Stridh starkt ifrågasatte om gruppen verkligen skulle behålla ordet Pitt i namnet. Det var Hellbergs förslag att ordet skulle ersättas med ett x. Samma år gav rocktidningen "Larm" ut debutsingeln Sov min älskling. De gav även ut en mini-LP. Mini-LP:n placerade bandet bland uppstickarna i den nya vågen med svenska pop- och rockgrupper och En röd elektrisk gitarr blev snabbt en livefavorit. I slutet av året spelade bandet för första gången i Stockholm.
1981 spelades första fullängds-LP:n Wilmer X in på Svenska popfabriken i Klippan med Torsson-producenten Pål Spektrum och teknikern Lars Jönsson vid mixerbordet. Bandet hade svårt att hitta dit till den skånska popmetropolen, vilket har dokumenterats i låten Vägen till Klippan som bifogades som flexi-disc med rocktidningen "Feber" året därpå. På vägen hem till Malmö tog de med sig maracas-spelaren och blivande trummisen Sticky Bomb från punkbandet Kriminella Gitarrer.
1982 skrev Wilmer X på ett skivkontrakt med MNW och gav ut andra LP:n Fula fula ord där de inledde ett samarbete med producenten Thomas Gabrielsson, han producerade ytterligare fyra album fram till 1986 års Tungt vatten.
I mars 1983 släpptes singeln Blod eller guld, den sista med sättningen där gitarristen Clas Rosenberg och basisten Lennart Nygren ingick. Här hade också Sticky Bomb ersatt Jalle Olsson bakom trummorna. Gruppen bestod nu av Nisse, Jalle, Sticky Bomb, Stefan Björk (bas) och Thomas Holst (Kommissarie Roy) (gitarr). De spelade på landets rockklubbar och gick sen in i studion och spelade in tredje albumet Djungelliv som släpps på hösten.
1984 släpptes singeln Kör dig död och fjärde albumet Under hot spelas in. 1985 släpptes Under hot på våren. Bandet åker landet runt och spelar på rockklubbar.
1986 lämnade Thomas Holst gruppen och ersätts av Pelle Ossler. Han debuterade på gruppens femte album Tungt vatten. Samma år släpptes även Downward Bound med större delen av Under hot-låtarna på engelska. Ytterligare en engelskspråkig platta Not Glamorous släpptes samma år och innehåller större delen av Tungt vatten-materialet. Ingen av skivorna gav gruppen något fäste utanför Sveriges gränser.
Året därpå visade Kjell Andersson på skivbolaget EMI intresse för gruppen. EMI-debuten Teknikens under spelades in på hösten 1987. Producent var Dan Sundquist och skivan blev en pånyttfödelse för bandet. Den är lite popigare än deras tidigare plattor och man använde sig av en moog på skivan men i grund och botten är det fortfarande gammal hederlig rockmusik med rötterna 1950- och 1960-talsrock, blues och rhythm and blues.
1988: I februari släpptes singeln Teknikens under . Den låten tillsammans med radiofavoriten Blå vägen hem och Om en hund mådde så här gjorde att albumet nådde framgångar på försäljningslistan. Folkparker och TV hörde av sig. Wilmer X hade fått ett mindre genombrott fast det stora genombrottet kom inte förrän tre år senare.
1989: Klubb Bongo producerades av Magnus Frykberg. Plattan innehåller låtar som Hon är ihop med en insekt, Kung för en dag och Lille John. Jalle Lorensson nådde framgångar internationellt, hans munspelssolo på Roxette-låten Dangerous hamnade på Billboard-listan.
1990-talet
1990: Kung för en dag släpptes som EP i en Elvis-koppling, där Wilmer X tolkade sex låtar av The King. Materialet består utav några av låtarna från Elvis utskällda 1960-talsfilmer. Samtidigt hade Nisse börjat skriva låtar till höstens inspelning. På sommaren bestämde sig Stefan Björk för att sluta i bandet. Han ersattes av Thomas Holst som gick över till bas. Holst kom rakt in i den session som blev Mambo feber.
1991: Dubbel-cd:n Mambo feber gavs ut. Första singeln blev den stråkdränkta balladen Vem får nu se alla tårar? som till allas förvåning tog sig in på Svensktoppen och stannade där ett bra tag. Dubbelalbumet var snart uppe i svindlande 90 000 ex. Wilmer X hade fått sitt definitiva genombrott. Samma år släpptes även den halvakustiska liveplattan En speciell kväll.
1992-93: På hösten 1992 gav sig bandet tillsammans med producenten Michael Ilbert in i en studio i Köpenhamn för att spela in uppföljaren till Mambo feber. Den här gången ville man inte hamna på Svensktoppen så man valde bort två riktiga popdängor som ansåg för lättviktiga, Söt sak och Ett och ett är två men blir tre när vi blir ett. Fast till slut insåg man att det saknades singlar och man tog tillbaks låtarna igen. Pontiac till himmelen släpptes på våren 1993 och den första singeln blev just Ett och ett.
1994: Året inleddes med att Nisse Hellberg toppade försäljningslistan tillsammans med Peps Persson. Skivan de spelat in tillsammans heter Röster från södern. Ett halvår senare kom Snakeshow, Wilmer:s tredje försök att lyckas utomlands men som vanligt misslyckas det totalt.
1995: Bandet påbörjade inspelningarna av ett nytt album men gav sig halvvägs genom inspelningarna ut på en sommarturné för att testa de nya låtarna på scen. Idén kläcktes att låta publiken välja den övriga repertoaren. Turnén föregicks av radiotävlingar i hela landet där publiken i varje stad fick rösta fram sina Wilmer-favoriter. Nya albumet, Hallå världen släpptes på hösten. Plattan var producerad av Pål Svenre och innehåller bland andra duetten Jag är bara lycklig när jag dricker med Olle Ljungström.
1996: I början av året fick Nisse Hellberg en Grammis för texterna på Hallå världen. I mitten av året var Wilmer X förband till Gyllene Tider på Återtåget '96!, Sveriges dittills största turné inom populärmusik. Senare under året släpptes samlingsplattan Radio Wilmer X som summerar Wilmers EMI-period med 16 hits från 1988-95 plus fyra nya låtar.
1997: Bandet gjorde inte en enda spelning men på hösten började Nisse skriva nya låtar. Han kände då för en ny inriktning, att gå tillbaka till ursprunget och göra en riktigt rak, röjig och okomplicerad rock'n'roll-platta. 1998: Plattan Primitiv släpptes, en väldigt passande titel då musiken är en tillbakagång till den larmiga, hårda rockmusik de spelade på deras tidiga skivor fram till Under hot. För dum för pop och titelspåret blev radiohits och bandet gjorde fler spelningar än någonsin.
1999: På hösten påbörjade Nisse för en ny platta igen, klart är att den ska bygga vidare på garagerocken på Primitiv. Han tänkte tillbaks på en tonårstid då han satt och bläddrade i engelska poptidningen Fan och lyssnade på Electric Warrior av T.Rex. Till slut hade han skrivit en låt som heter Silver och det nya albumet var döpt.
2000-talet
2000: Nya singeln Jag flippar ut blir en radiohit. I mars släpptes Silver, producerad av Michael Ilbert och Pål Svenre. Plattan följdes av en omfattande vår och sommarturné.
2001: På våren släppte Nisse soloplattan Xtrem. Han spelade alla instrument utom trummorna på skivan. På hösten släpptes den retrospektiva cd-boxen Arkiv X som innehåller fyra cd som summerar bandets karriär. En av skivorna innehåller outgivet material. Samtidigt släpptes Totalt Wilmer X, en cd med bandets största hits.
2002: Bandet åkte på en paketturné med andra artister i Grön Koncert.
2003: Singeln Vi som blommar sent släpptes och följdes av det Dan Sundquist-producerade albumet Lyckliga hundar. På hösten nådde Wilmer X fram till ett vägskäl först lämnar de EMI och strax därpå meddelades att Pelle Ossler och Mats Bengtsson skulle lämna bandet. Innan dess har de dock hunnit med att framträda vid den årliga Malmöfestivalen.
2004: Utan att ha skrivit kontrakt med något skivbolag gick bandet in i Varispeed Studios i Klågerup. På hösten blev det officiellt att bandet hade skrivit på för Bonnier Amigo. Det var på Amigo som Wilmer:s första mini-LP kom ut 1980. I december kommer God god lust, den första singeln bandet har släppt som en kvartett på 24 år.
2005: Bandet gjorde comeback med albumet "13 våningar upp".
Diskografi
Noter
- ↑ Nisse Hellberg har uppgett att namnet Wilmer Pitt var en förvrängning av William Pitt. Enligt en annan teori från bandets ursprungliga trummis, Mats Thorin var Wilmer Nisse Hellbergs påhitt, medan Pitt kom från basisten Clas Rosenberg som redan då var över två meter lång och kallades för Pitt.
