Västra Sallerups församling
Från Rilpedia
Västra Sallerup var en socken (församling och kommun) i Harjagers härad i Skåne, som numera ingår i Eslövs församling och kommun. Socknen bestod av 3167 hektar mjukt kuperad fullåkersbygd mellan Braån och Saxån och hade 1628 invånare år 1920. Omkring 45 fornlämningar är bevarade, vilka utgörs bl.a. av en stenåldersboplats, ett par bronsåldershögar samt gravfält från yngre järnålder. Namnet Sallerup härrör från ordet "torp" (nybygge) och troligen mansnamnet "Saxel" (Saxulf) och förekommer första gången i skrift år 1201 som "parrochia de Saxulstorp". Namnet kan möjligen dateras till vikingatid.
Västra Sallerups kyrka uppfördes på 1100-talet och är en romansk stenkyrka. Ett torn till kyrkan byggdes sannolikt på 1400-talet och hela kyrkan byggdes om år 1751. Kyrkan övergavs 1891 men har senare restaurerats och återinvigdes 1953. Den är rikt dekorerad med högkvalitativa medeltida kalkmålningar, dels romanska från 1200-talet, dels från 1303 och från ca 1440. Den skulpterade dopfunten, signerad Mårten, är samtida med kyrkan.
Socknen har historiskt utgjort moderförsamling till Remmarlövs annexförsamling. De byar som år 1765 ingick i socknen var Västra Sallerups kyrkby, Eslöv, Ornaberga, Nöbbelöv, Stora och Lilla Kastberga,Stavröd och Ellinge. Ellinge gods eller sätesgård var den enda större egendomen (Ellinge slott). Större gårdar var Damstorp och Stora Vålaröd.
Innehåll |
Administrativ historik
År 1863 inrättades Västra Sallerup som landskommun. År 1874 bröts en del av kommunen ut och bildade Eslövs köping, vilken fortsatte tillhöra Västra Sallerups församling. I den resterande delen av kommunen inrättades 1894 ett municipalsamhälle med namnet Västra Sallerup. 1909 överfördes detta samhälle till Eslövs köping, som 1911 ombildades till Eslövs stad. 1952 inkorporerades återstoden av Västra Sallerups kommun i Eslövs stad, och samtidigt bytte Västra Sallerups församling namn till Eslövs församling.
Västra Sallerups by
Byn var en typisk radby, med sina kringbyggda gårdar på ömse sidor om bygatan. Från åtminstone år 1500 bestod byn av 10 gårdar av olika storlek. Vid enskiftet år 1808 hade flera av dessa gårdar delats upp, så att byn totalt hade 16 gårdar och en prästgård.
Eslövs by
Byn bestod i början av 1600-talet av 15 gårdar och var en av de större i området. Den var en vinkelby med gårdarna vid två gator i en vinkel. Hela byn förstördes år 1644 av svenskarna under Gustav Horn. Vid enskiftet år 1820 bestod byn av 16 gårdar och fyra torp.
Ornaberga by
Utgjordes av två stora gårdar, som länge ägdes av Ellinge gods.
Nöbbelövs by
Namnet är en förvanskning av Nyböle (den nya gården). Byn bestod från tidigt 1600-tal av 12 gårdar, vilket vid enskiftet år 1818 hade ökat till 15 gårdar.
Ellinge by och Damstorps by
Elinge by var beläget på den norra sidan av Bråån, medan Damstorp låg på den södra. Damstorps by bestod år 1600 av 6 gårdar och hade även en mölla vid ån. Ellinge by utgjordes av 15 gårdar.
Stora Kastberga by
Byn bestod av 6 gårdar i början av 1600-talet, ägda av Ellinge och andra gods. Under tidens lopp delades gårdarna upp i mindre delar och under 1800-talet fanns 32 mindre gårdar på byns marker.
Lilla Kastberga by
Byn bestod under 1600-talet av två gårdar, vilka under 1800-talet slogs samman med några gårdar från Stora Kastberga och bildade Kastberga gård. Den tillhörde då Ellinge gods. Ett tiotal mindre gårdar bildades också under 1800-talet. Kastberga slott uppfördes år 1898.
Stavröds by
Även denna by utgjordes av två gårdar, tillhörande Ellinge gods. Under 1800-talet fanns här även ett tegelbruk.
Stora Vålaröd
År 1624 utgjordes den av en stor gård med två brukare, vilket senare blev två gårdar. Under 1800-talet slogs Stora Vålaröd samman med Lilla Vålaröd i Borlunda socken och bildade Djurgården.
Källor
- Nationalencyklopedin "Västra Sallerup"
- Nordisk familjebok 1922 "Västra Sallerup"
- Nordisk familjebok 1881 "Ellinge"
- Historisk, oeconomisk och geographisk beskrifning öfwer Malmöshus Lähn uti hertigdömmet Skåne af J.Lorents Gillberg, 1765
- Västra Sallerup och Remmarlöv socknars och Eslöv gårdars historia och Ellinge gods historia av Hallvard Tveiten, 1973
