Sophie Daguin
Från Rilpedia
Sophie Marguerite Daguin, född i Paris 26 mars 1801, död 1881, var en fransk dansös som tillbringade sin karriär vid Kungliga Baletten i Sverige och blev landets mest framstående dansös under första hälften av artonhundratalet; hon var även balettmästare.
Biografi och karriär
Efter sex års utbildning under bland annat Didelot i Hemstaden Paris värvades hon till Operan i Stockholm där hon debuterade i Daubervals la fille mal gardée 1815 mot André Isidore Carey och gjorde stor succé, varefter hennes karriär stadigt gick uppåt; hon var premiärdansös 1820-1843, balettmästare gemensamt med P.E. Wallquist 1827-1830, föreståndare för balettelevskolan 1830-1856 och pantomimdansös 1843-1856; fortfarande i fyrtioårsåldern var hon Stockholms främsta dansös, hennes rolltolkningar blev mönsterbildande i Stockholm och i sina egna iscensättningar, som Max och Emma 1842, förmedlade hon traditioner från Paris. En av hennes elever var Charlotta Norberg.
Hennes bästa roller var titelrollen i baletten Jenny eller Engelska inbrottet i Skottland, roller i operan Den lilla slavinnan och Fra Diavolo, i Selinders Dansvurmen, Bournonvilles Hemkomsten, F Taglionis Le Lac des fées och som abbedissan i den berömda spökbaletten i klosterscenen i Robert av Normandie, och 1836 studerade hon in Fenellas roll i Aubers Den stumma från Portici för Johanne Luise Heiberg i Köpenhamn.
Liksom alla ogifta kvinnor under denna tid var Sophie Daguin inte myndig i laglig mening, men hon myndigförklarades som undantag vid trettioett års ålder år 1832. Hon dog i Sverige.
Källor
- Österberg, Carin et al., Svenska kvinnor: föregångare, nyskapare. Lund: Signum 1990. (ISBN 91-87896-03-6)
- http://runeberg.org/display.pl?mode=facsimile&work=eurkonst&page=0089
