Tobias Hübinette

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Den här biografiska artikeln saknar källhänvisningar. Du kan hjälpa till genom att ange källor för faktauppgifterna som anges i artikeln.

Den här artikeln anses undermålig och kan behöva skrivas om helt för att leva upp till Wikipedias artikelstandard. Diskutera frågan på diskussionssidan och förbättra gärna artikeln. Var uppmärksam på artikelns innehåll.

Tobias Hübinette (tidigare Carlsson), född 1971, är en svensk-koreansk forskare. Han är fil.kand. i iriska vid Uppsala universitet, fil.mag. i koreanska vid Stockholms universitet, och fil.dr. i koreanologi vid Stockholms universitet (2005) med avhandlingen Comforting an orphaned nation: Representations of international adoption and adopted Koreans in Korean popular culture.^[1]

Tobias Hübinette föddes i Cholla-provinsen i Sydkorea. Han adopterades till Sverige, och växte upp i Motala, Östergötland. I tonåren och tidiga 20-årsåldern var han politiskt aktiv som anarkist och syndikalist, och inom Antifascistisk aktion (AFA) i Uppsala. Hübinette var medarbetare på tidskriften Expo 1995-1997, och var en av grundarna av densamma.^[2]

Mycket uppmärksammad har Hübinette blivit för sin bok Den svenska nationalsocialismen - medlemmar och sympatisörer 1931-45 från 2002 där 28 000 svenskar listas som nazistmedlemmar och sympatisörer före och under andra världskriget. Underlaget är en samling rikstäckande medlemsmatriklar, olika nazistiska tidskrifters aktieägare, men också människor som jul- och nyårshälsat hem via nazistisk press från vinterkriget och fortsättningskriget i Finland.

Negativ kritik

Boken har fått kritik för det sätt som sammanställningen gjorts på. Barn och ungdomar under 18 år finns bland de "registrerade", och av dessa är många fortfarande i livet. Gustaf von Platen recenserade boken i Svenska Dagbladet och påtalade även närvaron av ålderstigna schartauanska fiskargummor på Västkusten, samtidigt som en nära släkting till von Platen som inte bara var tyskvänlig utan öppet nationalsocialist inte fanns upptagen.^[3] Boken har vidare kritiserats för att ha tagit med människor i små norrländska byar med liten befolkning "för att illustrera spridningen av nationalsocialismen i Sverige", samtidigt som aktivistiska nationalsocialistiska studenter i Uppsala exkluderats med motivet att en viss Uppsalamatrikel "är för lokal".

Vidare har Hübinettes forskningspublikationer, medieproduktioner, bokutgivningar, konstprojekt och debattinlägg om internationella adoptioner och utlandsadopterade samt om svenskars och västerlänningars föreställningar om och relationer till östasiater och koreaner, väckt uppmärksamhet då han bland annat anser att adoptioner från Tredje världen till Väst handlar om en global postkolonial maktassymetri med paralleller till människohandel och trafficking när vita människor "köper" icke-vita barn från till exempel Korea. Att det omvända förhållandet inte råder anser Hübinette vara ett uttryck för en fortsatt kolonial världsordning och rashierarki. Hübinette har även påtalat och uppmärksammat den utbredda psykosociala ohälsan bland vuxna utlandsadopterade, och jämfört transrasiala adopterade med både transsexuella och transkönade, och med birasiala blandade barn till vita och icke-vita föräldrar. Likaså anser han att vita mäns giftermål och blandrelationer med asiatiska kvinnor ofta är ett uttryck för exotisering och infantilisering, eftersom det vanligen är fråga om äldre västerländska män med hög social status och yngre asiatiska kvinnor med en lägre sådan.^[4]

För dessa ståndpunkter har Hübinette kritiserats av bland andra Tove Lifvendahl och Astrid Trotzig, vilka också är adopterade till Sverige från Korea, särskilt då det hittills har varit ovanligt att barn i Korea och andra delar av Tredje världen adopteras utanför sin klan, släkt eller familj. Andra utlandsadopterade har hävdat att de troligvis inte skulle leva idag om de inte fått komma till Väst och till adoptivföräldrar i Sverige. Se till exempel Lena Sundströms inlägg i Arena 1/2004.^[5] I Korea och andra länder i Asien och Afrika med liknande patriarkala klantraditioner har det först under senare år utvecklats en vilja att adoptera barn utanför den egna familjen. Likaså har Hübinette kritiserats för vad som har beskrivits som generaliserande anklagelser mot vita västerländska män som har relationer med asiatiska kvinnor, då det både i västvärlden och i många andra kulturer är den vanligaste konstellationen att männen är biologiskt äldre och fysiskt större, och har högre social status än kvinnorna vid äktenskap.

Referenser

1. ↑ http://www.diva-portal.org/su/abstract.xsql?dbid=696
2. ↑ http://www.tobiashubinette.se/cv.pdf
3. ↑ http://www.svd.se/dynamiskt/kultur/did_2708103.asp
4. ↑ http://www.uppmana.nu/content/view/3490/32
5. ↑ http://www.aef-forening.com/2003.html

Externa länkar

• Tobias Hübinette – officiell webbplats
• Tobias Hübinettes avhandling