Dovhjort

Från Rilpedia

Version från den 10 augusti 2008 kl. 17.48 av Thijs!bot (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Dovhjort
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Damhirsch 3.jpg
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Däggdjur
Mammalia
Ordning: Partåiga hovdjur
Artiodactyla
Familj: Hjortdjur
Cervidae
Släkte: Dama
Art: Dovhjort
D. dama
Vetenskapligt namn
§Dama dama
Dovhjortens utbredning
Dovhjortens utbredning
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Dovhjorten (Dama dama) är ett hjortdjur som är mindre än kronhjorten.

Ordet dovhjort är belagt sedan 1600-talet, troligen ytterst från något keltiskt språk. Latinets "dama" har troligen samma ursprung. Betydelsen är oviss, kanske "oxe, hjorthanne".[2]

Innehåll

Utseende

Om sommaren är pälsen rödbrun med vita prickar, med svart rygglinje och vit på magen. På vintern mer gråbrun. Handjuren väger omkring 100-120 kg, medan hondjuren 60-80 kg.

Horn

Hornen bärs av hanen och har fyra stadier: spetsar vid 7-8 månaders ålder, stånghorn, halvskovel samt helskovel. Djuren kallas då spetshjort respektive stånghjort. Vuxna djur karakteriseras av dess typiska skovlar. Fejningstiden inträffar i augusti. När djuret uppnår kapital ålder, utvecklas hornen inte mer.

Fortplantning

Brunsttiden infaller normalt i oktober och varar till början av november, och dräktighetstiden är ca. 230 dagar. Hondjuret, eller Hinden, får normalt en kalv, ibland två, som föds i maj-juni. Kalvarna dias i cirka 8 månader. Djuren blir könsmogna vid 1,5 års ålder, och lever i maximalt 16 år. Hannarna brukar dock inte överleva i mer än 8-10 år.[3] Vid kapital ålder är djuret som "starkast". Detta inträffar vid ca 6-10 års ålder. Efter det går djuret i retur.

Föda

Dovhjorten är normalt gräs- och lövätare. På våren dominerar färska löv, på sommaren bär och på vintern bok- och ekollon. Den kan även äta tall- och granskott på vintern, vilket gör att den kan komma i konflikt med det moderna skogsbruket.

Utbredning

Dovhjorten kommer ursprungligen från medelhavsområdet, men är utbredd genom centrala Europa och inplanterades i Storbritannien av romarna. Nordbor har haft dem för jaktändamål, och de utplanterades på flera kungliga jaktområden under 1500-talet.

I Sverige återfinns den numera i vilt tillstånd vanligast i Skåne. Små fläckvisa bestånd i Götaland och ända upp till Västmanland och Uppland. Den svenska populationen är utsläppta dovhjortar från kungsgårdar.

Dovhjorten anses av IUCN vara livskraftig.[1]. Underarten Dama dama ssp. mesopotamica anses däremot vara sårbar (VU). Denna underart lever i Iran, och blott 340 individer tros finnas kvar. [4]


Referenser

Noter

  1. 1,0 1,1 Deer Specialist Group 1996. Dama dama. Från: IUCN 2006. 2006 IUCN Red List of Threatened Species. Läst 20060926.
  2. SAOB DOF- och SAOB DOFHJORT Läst 20060926.
  3. British Deer Society Fact Sheet - Nov 2002 (PDF) Läst 20060926.
  4. Rabiei, A. 2005. Dama dama ssp. mesopotamica. Från: IUCN 2006. 2006 IUCN Red List of Threatened Läst 20060926.

Webbkällor

Tryckta källor

Externa länkar

Personliga verktyg