Från Rilpedia

Innehåll 1 Vem sitter på Guds vänstra sida? 2 Strindberg and Shakespeare 3 Röd snö 4 Spenat 5 Atrium bassäng - i antikens rom 6 Kalle Ankas likfärd 7 Växtlighet 8 Staty 9 mishna och talmud 10 Nyårslöften 11 skärmdumpar? 12 Namngivning av orkaner och oväder 13 Digitalbio 14 Vad är en avtalsrörelse? 15 Ljudkablar/-kontakter 16 Kalium i blodet

Vem sitter på Guds vänstra sida?

Hemkommen från midnattsmässan, ställde vi oss följande fråga efter att ha lyssnat på trosbekännelsen: om "Jesus är uppstigen till himmelen, sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida", men vem sitter på Guds vänstra sida? //Knuckles...wha? 25 december 2006 kl. 02.27 (CET)

...Den helige ande? Skämt åsido, ingen aning, men att sitta "på någons högra sida" är väl mest ett bildligt uttryck? /Grillo 25 december 2006 kl. 22.46 (CET)

Isåfall hade det väl räckt om texten sagt "vid allsmäktig Gud Faders sida"? Det måste ligga nån betydelse i "högra".. Pastor Castor eller Torvindus, hjälp! :-) //Knuckles...wha? 25 december 2006 kl. 22.48 (CET)

Symboliken i högra sidan ligger i det att det är med höger hand som man/Gud styr och ställer. Om Jesus sitter på Guds högra sida så har han alltså givits all makt från Gud fader själv. Inte illa. Det finns eventuellt nån liknande symbolik gällande vänster sida men det kommer jag inte ihåg på rak arm (skulle kunna vara typ vårdande eller svag eller dylikt), hur som helst så används det inte lika frekvent. brynte 26 december 2006 kl. 01.31 (CET)

Guds vänstra sida, eller hans vänstra hand, har i vissa sammanhang och trosriktningar associerats med ängeln Gabriel, med Satan, med Guds uppenbarelse vid sidan om Kristus (så till exempel i Mormons bok) och med den Helige Ande. Tämligen spretigt, alltså, och ingen av associationerna har vad jag vet något direkt bibelstöd. /dcastor 26 december 2006 kl. 11.05 (CET)

Riktningen höger har en positiv betydelse på många (i alla fall indoeuropeiska) språk, troligen till följd av majoritetens högerhänthet (jämför med det brynte säger här ovan om att styra med höger hand). Svenska höger är släkt med behaga; engelska right betyder ’rätt’, tyska recht likaså; franska droit betyder ’rät’; latin dexter betyder ’duglig’, och grekiska δεξιός likaså. Man kan därför tolka det som att sonen sitter på den rätta, utvalda platsen. —CÆSAR 26 december 2006 kl. 13.18 (CET)

Vänster heter sinister på latin med allehanda dåliga bibetydelser (ödesdiger, kuslig, hemsk, ondskefull, elak ...) Se även vänsterhänt. / mvh Mkh 26 december 2006 kl. 22.25 (CET)

Strindberg and Shakespeare

(flyttat från Användardiskussion:Skagedal – angående artikeln August Strindberg /skagedal^... 28 december 2006 kl. 17.05 (CET))

Eia skagedal! Sorry for my impossible English. Please help. I don't understand: Under denna period skriver Strindberg flera teaterstycken inspirerade av William Shakespeare: Gustav Vasa, Erik XIV, Karl XII och Gustav III. (In English: under this period Strindberg write some plays which were inspired by Shakes: G. V., Erik XIV, Karl XII and Gustaf III.) Gustav is similar to Henry IV and Erik XIV to Richard II but what about Karl XII and Gustav III? I think Shakes never wrote a historical play like these. The Konungen comes home 6 years after Poltava. The Danes, the disease destroyed the country. Görtz is the only one who believes that the financial state of Sweden ain't hopeless. He and the King (who, according to Feif, is a mathematic) make 20 millions, the economy collapses. They attack on Norway, but the King is shot before Fredriksten. What d'ye think which Shakes play inspired that? "Bist du klug, so tun mir's kund." :)--Mariann Bartha 28 december 2006 kl. 16.52 (CET)

Röd snö

Frågan flyttad hit från Rilpedia:Vanliga frågor. Av Wikiolle^d _b 31 december 2006 kl. 23.24 (CET)

"Röd snö" hur får jag tag på DVD:N av serien Röd Snö som sändes 1985 i sex avsnitt??!! —81.230.16.10 (diskussion • bidrag) , Wikipediasignatur tillagd i efterhand.

Den finns att köpa på www.cdon.se. --Tulpan 31 december 2006 kl. 23.50 (CET)

Spenat

Hallå. Jag undrar om det är sant att spenat blir ohälsosamt efter uppvärmning (eller uppvärmning flera gånger)? Och i så fall, är det någonting att bry sig om? Wikiolle^d _b 1 januari 2007 kl. 18.29 (CET)

Tidigare fick man cancer av att återuppvärma spenat men sedan 2005 är det ofarligt menar en webbplats ([1]). En annan webbplats hävdar att spenat och andra grönsaker innehåller nitrater som vid återuppvärmning kan omvandlas till nitriter som kan vara farligt för småbarn ([2]). Se också wikibooks:Cookbook:Spinach. Thuresson 1 januari 2007 kl. 18.36 (CET)

Atrium bassäng - i antikens rom

badade man i bassängen eller vad var den till för?

Enligt engelska wikipedias (ganska virriga) artikel var den till för att samla regnvatten.

andejons 4 januari 2007 kl. 14.31 (CET)

I skolboken Via Nova (Bonniers) sidan 14 står följande: ...atrium, som kan anses vara ett allrum...Solen lyser in genom ett stort hål i taket, compluvium. Ordet har att göra med regn - tänk på vårt eget "paraply"! Det är inte bara solskenet som kommer in genom takhålet, utan också regnvattnet. Det samlas upp i en bassäng, impluvium, mitt i atrium och leds vidare till en reservoar under marken.

Kalle Ankas likfärd

Jag såg för länge sedan en profanerande parafras över Gustaf Cederströms Karl XII:s likfärd, där kungen blivit ersatt av sin namne Kalle Anka. Vet någon om vem var konstnären och om bilden finns i den binära världen? Zman 4 januari 2007 kl. 19.19 (CET)

Kan det vara någon av konstnären Kaj Stenvalls tavlor [3]? --´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸ ><((((º> MoЯsE 7 januari 2007 kl. 23.50 (CET)

Nej, det kan nog inte vara han - bilden jag tänkte på var "målad" vid mitten/slutet på 70-talet, och mina obefintliga kunskaper i finska gissar att konstnären är född 1972 (Kaj Stenvallin töitä nähtiin kotimaisissa näyttelyissä ensimmäistä kertaa vuonna 1972. - vad det nu kan betyda) Zman 8 januari 2007 kl. 10.41 (CET)

Det betyder "Kaj Stenvalls verk sågs i en inhemsk konstutställning för första gången år 1972". Det finns en engelsk sida också och om man klickar på årtalen till höger så kan man se ganska många av hans verk. ´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸ ><((((º> MoЯsE 8 januari 2007 kl. 11.21 (CET)

Han är också född 1951 såg jag nu. ´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸ ><((((º> MoЯsE 8 januari 2007 kl. 12.22 (CET)

Det låter mera troligt... Men bilden finns inte med, om det är han så är det ett tidigare alster. Tack för tipset. Zman 8 januari 2007 kl. 14.52 (CET)

Växtlighet

Hur förklarar man ordet växtlighet?

Frågan ställd på WP:WF —80.88.106.227 (diskussion • bidrag) , Wikipediasignatur tillagd i efterhand. 9 januari 2007 kl. 16.32 (CET)

Det beror helt på vad syftet med förklaringen är. Risken är att svaret annars blir för stort om man skall inbegripa alla potentiella möjligheter. Läs annars mer på Växt för förtydligande. Peter R 15 januari 2007 kl. 12.58 (CET)

Staty

En del frågor om statyer... Vem får egentligen sätta upp en staty? Och vem bestämmer vem som ska vara på en staty? Om jag tillexempel sätter upp en staty på en snögubbe gjord av flirtkulor på torget i Eskilstuna, hur länge får den då vara kvar?

Den som äger marken statyn står på lär nog vilja ha ett ord med i laget. Ett torg är normalt allmän plats, och det är då kommunen som avgör, t.ex. en stadsbyggnadsnämnd eller motsvarande. jordgubbe 11 januari 2007 kl. 09.31 (CET)

Jo, det är väl klart! Men kan vem som helst bli staty? Typ min farfar som inte alls är känd, kan han få vara som stay i Kristianstad eller måste det vara någon fett känd lök som får stå staty?

Det underlättar, helt klart. Statyer på personer är rätt ovanliga nuförtiden, om det inte är något särskilt jubileum eller liknande på gång och det är ju mest kända personer som det hålla jubileum över. En grundregel(med vissa undantag) är att personen måste varit död i flera år innan statyn ställs upp. Det gäller även för gator och torg som uppkallas efter en person.

Däremot kan man tänka sig att din flirtkulesnögubbe skulle kunna ställas upp under en tillfällig konstutställning, i stil med Göteborgs Internationella Konstbiennal. För att få detta gjort i Eskilstuna försök med något liknande Eskiltunas initiativ för att berika konstlivet. En olaglig variant som blivit ett fenomen under vintern är de så kallade rondellhundarna, snart kanske "flirtkulesnögubbe" blir nästa nyord på allas läppar./Johan Jönsson 11 januari 2007 kl. 20.23 (CET)

mishna och talmud

Vilken mishna kommenteras i talmud bava kamma 60 a. Hälsningar Aila —81.229.197.143 (diskussion • bidrag) , Wikipediasignatur tillagd i efterhand.

Kontakta judiska församlingen i Stockholm, 08 - 58 78 58 00. De kanske kan hjälpa dig. Riggwelter 23 januari 2007 kl. 12.40 (CET)

Den Mishnah som kommenteras är Ex. XXII, 5 och den behandlar juridisk ansvarighet för en person som tänder en eld som sprider sig och skadar skörden ([4]). Kommentaren i Baba Kamma 60a är dock omfattande och berör vidare frågeställningar. Nomer 30 januari 2007 kl. 01.38 (CET)

Nyårslöften

Varifrån kommer seden med nyårslöften och hur gammal är den? —192.121.232.7 (diskussion • bidrag) , Wikipediasignatur tillagd i efterhand.

Tyvärr verkar det inte finnas någon information om detta på Wikipedia än, varken på svenska eller andra språk. Läs gärna en:New Year's resolution eller nn:Nyttårsforsett som substitut... TERdON 17 januari 2007 kl. 14.24 (CET)

skärmdumpar?

Jag vill gärna att någon förklarar på ett enkelt sätt vad skärmdumpar är.

Det är en bild av vad som visats på en dators bildskärm vid ett visst tillfälle, och används exempelvis för att visa hur ett program som körs ser ut. Se artikeln skärmdump eller en:Screenshot, den andra med bilder. Om du använder Windows kan du göra skärmdumpar genom att trycka på knappen "Print screen" (ibland förkortat, exempelvis "Prnt Scrn" som det står på den dator jag använder just nu), öppna programmet Paint och använda funktionen Klistra in för att infoga skärmdumpen i bilddokumentet. TERdON 12 januari 2007 kl. 15.59 (CET)

Namngivning av orkaner och oväder

(Följande är klippt från Diskussion:Orkan, jag tyckte det kunde passa här.)

Jag läste någonstans, tror det var på Stormen_Per, att alla orkaner har förutbestämda namn efter en lista. Hur ser denna lista ut och vart får man tag på den? --neoecs 16 januari 2007 kl. 20.30 (CET)

Vädertjänsterna runt om i världen har olika sätt att namnge ovädren. Se på vår artikel om tropisk cykloner, speciellt stycket om namngivning. De mest kända namngivningarna är de som NOAA ger de amerikanska hurricanes, se deras deras hemsida. för namnen på årets oväder finns listan på engelska wikipedian.

De nordeuropeiska lågtrycken och ovädren kan t.ex. ges namn av en tysk vädertjänst. De kallade 14 januari-ovädret för "Hanno" se Fria universitetet i Berlins namnlista eller av danska DMI. Eller som i fallet orkanen Gudrun så kan namnet komma från den norska vädertjänsten Meteorologisk institutt, de namnger allt extremväder som drabbar Norge (även översvämningar och liknande) enligt en färdig lista Norges lista; 14 januari-ovädret fick namnet "Per".

SMHI namnger inte ovädren, de kallar dem efter datumet./Johan Jönsson 16 januari 2007 kl. 22.27 (CET)

Digitalbio

Vilken eller vilka upplösningar brukar digitalbio ha? TERdON 17 januari 2007 kl. 12.49 (CET)

se MPEG-2 och HD-Ready. Zman 17 januari 2007 kl. 13.45 (CET)

Frågan gällde digitalbio, dvs digital visning på en biograf och inte hemmabio. Hittade som väl var ett svar själv: [5]. 2 Megapixlar, 2048x1080, verkar vara ett vanligt format. Vilket för övrigt är mer än MPEG-2 klarar, så uppenbarligen använder man någon annan form av videokodning. TERdON 17 januari 2007 kl. 14.18 (CET)

Aha, missförstod dig. Det finns också någon "standard" som heter D-cinema med upplösningarna 2048x1080, 2048x1556 finns som interlaced, progressive, segmented progressive. Vet inte hur det skiljer sig från MPEG-2. Zman 17 januari 2007 kl. 14.29 (CET)

2K och D-cinema använder 4:4:4 färgkodning! Zman 17 januari 2007 kl. 14.36 (CET)

2K-filformatet heter Cineon eller DPX (Digital Picture Exchange format) (se [6]) Zman 17 januari 2007 kl. 15.02 (CET)

Vad är en avtalsrörelse?

Hejsan, jag har förstått av att ha lyssnat på radio/tv under de senaste veckorna/dagarna att det är en avtalsrörelse på gång.

Jag tolkar det som att fack (bara LO?) och arbetsgivare på något sätt slåss om avtal? Men vilka och varför? Finns det en definition för det? Hur länge har det funnits avtalsrörelser(eller finns det bara en avtalsrörelse)?

Jag försökte scanna Internet efter en definition av ordet, men efter tre träffar på google tröttnade jag.

Tacksam för svar (och ev en artikel om det?).

/Per Erik Strandberg (p9k) 22 januari 2007 kl. 11.48 (CET)

Det handlar om kollektivavtal, vars giltighetstid är på väg att ut, och som därför ska omförhandlas. Den viktigaste punkten i förhandlingarna brukar vara hur höga löneökningarna ska bli under den kommande avtalsperioden. Just de närmsta månaderna är det många kollektivavtal som löper ut, och som därför måste omförhandlas. --Användare:Boivie/sign 22 januari 2007 kl. 12.21 (CET)

Ljudkablar/-kontakter

Varför är sannolikheten att en ljudkabel/-kontakt går sönder under en viss tidsperiod högre än motsvarande sannolikheter hos övriga kablar/kontakter? Jag har ägt åtskilliga högtalarsystem och trådbundna hörlurar, och i princip samtliga har blivit obrukbara (mono eller inget ljud alls). Dock har aldrig någon annan kabel/kontakt någonsin gått sönder för mig: ström-, USB-, VGA-, DVI-, PS2-, COM-, LPT-kontakter etc. tycks "oförstörbara" vid normalt bruk. --Andreas Rejbrand 24 januari 2007 kl. 14.13 (CET)

Se Utmattning. :) Skämt å sido, om man inte rör kablar och kontakter så går de inte sönder, i värsta fall oxideras de. VGA-, DVI- DSUB-kontakter är betydligt mer robusta än tex hörlurskontakter. RCA/Phonokontakter och kablar av bra kvalitet brukar också hålla. För styva phonokablar kan värsta fall förstöra lödningen av kontakter i kretskorten. USB- och PS2- håller jag inte om att de skulle vara speciellt mer hållbara. Haft flera möss med glapp. Glappande strömpluggar är inte heller något ovanligt. Zman 24 januari 2007 kl. 14.27 (CET)

Instämmer med Zman, men det kan finnas ett annat skäl till att just ljudkablar brukar krångla. På kontakter bildas det ofta tunna oxidskikt. Sådana oxidskikt leder ström mycket dåligt, men om spänningen är någorlunda stor sker ett genombrott, och oxidskiktet har ingen inverkan. De flesta "datoranslutningar" (USB etc.) arbetar med spänningar på ett par volt eller så. Hörlurar till bärbara apparater arbetar med väldigt låg signalspänning, och då märks problemen mer. Om problemet försvinner när man skruvar upp volymen rejält har det antagligen med oxidskikt att göra. Ofta hjälper det att vrida kontakterna fram och tillbaka ett tag. Så: om man rör kablar och kontakter oxideras de inte, i värsta fall går de sönder. - storebror 17 februari 2007 kl. 19.00 (CET)

Kalium i blodet

Vad innebär det att ha en något hög kaliumhalt i blodet? Och vad kan man göra åt det själv?

Den vanligaste orsaken är biverkningar av medicinering, t.ex. med vätskedrivande mediciner. Det första man kan göra i så fall att ändra denna medicinering. Det är inte troligt att det beror på vad man äter eller liknande. En läkare bör utreda orsakerna. Sten A 28 januari 2007 kl. 22.40 (CET)

Här finns mer information om hyperkalemi: [7]. Nomer 30 januari 2007 kl. 01.20 (CET)