Agutier
Från Rilpedia
| ?Agutier | |
|---|---|
 aguti
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Däggdjur Mammalia |
| Ordning: | Gnagare Rodentia |
| Underordning: | Hystricomorpha |
| Familj: | Dasyproctidae |
| Släkte: | Agutier Dasyprocta |
|
|
|
| §Dasyprocta Auktor: Bonaparte, 1838 |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Agutier (Dasyprocta) är ett släkte i ordningen gnagare som omfattar 11 arter vilka lever i Sydamerika.
Innehåll |
Kännetecken
Agutierna har slanka kroppar som vilar på långa tunna ben. Frambenen har fyra fingrar och bakbenen, som är väsentligt längre än frambenen, tre stycken. Alla tår är kloförsedda. Pälsen är tät och mjuk och är vanligen mörkt orange eller brunaktig. Buken är däremot vit eller gulaktig. Huvudet sitter på en kort hals och har små runda öron och stora ögon. Svansen är enbart en stump på en till fyra centimeter. Agutier kan nå en sammanlagd längd av 42-62 centimeter och väga från 1,5 upp till 4 kilogram.
Utbredning och habitat
Arterna i släktet återfanns ursprungligen från södra Mexiko till norra Argentina.
Agutier förekommer i olika habitat däribland skogar, tät buskland, savann samt fält och andra odlade ytor.
Levnadssätt
Individer i släktet utmärker sig genom bra förmåga att hoppa långt i ett enda skutt.
Arterna är vanligen dagaktiva. Bara i regioner där människan har många boplatser visar de sig efter gryningen utanför gömstället. De gömmer sig i självgrävda bon och i trädens håligheter eller i tät vegetation.
Arterna vistas på marken. De har genom sin kroppsbyggnad bra förmåga att springa. De är tågångare och rusar iväg vid fara. Agutier skapar stiger från bon till områden med föda genom att trampa ned gräset. När de äter sitter de på sina bakre extremiteter och håller födan mellan sina främre extremiteter.
Individerna lever ensam eller i par. De har revir som de försvarar mot artfränder av samma kön. För kommunikationen har de olika läten, till exempel ett alarmljud som påminner om hundens skällande. För att hota motståndaren lyfter de ryggens hår.
Föda
Agutier är växtätare som livnär sig bland annat av frukter, nötter, blad, stjälkar och rötter. Det finns berättelser om agutier som följer efter primater och som väntar på att något av deras föda faller till marken. Agutier har starka tänder och bredvid de finns nästan inga andra djur vid Amazonfloden som kan öppna skalen av paranöt. Liksom andra gnagare gräver de nötterna ner och på så sätt hjälper de vid paranöttens utspridning.
Fortplantning
De flesta agutier kan para sig hela året. Före parningen besprutar hannen honan ofta med urin vad som förmå honan att dansa. Dräktigheten varar i 100 till 120 dagar och sedan föds ett till två ungdjur, sällan tre. Nyfödda individer bär hår och är borymmare som efter en timme kan gå. Efter cirka fem månader sluter honan att ge di. Ungdjuren jagas bort efter att honan parade sig på nytt. Den äldsta kända individen blev 18 år gammal.
Agutier och människor
Arterna jagas för köttets skull och för deras vana att äta växter från jordbruksmark. Dessutom förstörs deras levnadsområde och därför listar IUCN 6 av 11 arter som sårbar eller stark hotad. Innan Europas nybyggare kom till Amerika infördes några arter av indianerna på de karibiska öarna. Dessa populationer räknas idag som utdöd.
Systematik
Idag delas släktet i 11 arter. Svansagutier bildar ett eget släkte, Myoprocta.
- D. azarae, lever i södra Brasilien och norra Argentina, listas av IUCN med kunskapsbrist.
- D. coibae, är endemisk på ön Coiba framför Panamas kustlinje, listas som sårbar.
- D. cristata, förekommer i Guyana, Surinam och Franska Guyana.
- D. fuliginosa, finns i norra Sydamerika från Colombia till Amazonas regnskog.
- D. guamara, lever vid Orinoco i Venezuela.
- D. kalinowskii, finns i sydöstra Peru, listas med kunskapsbrist.
- D. leporina, förekommer i norra och mellersta Sydamerika.
- D. mexicana, lever i södra Mexiko, listas som akut hotad.
- D. prymnolopha, finns i östra Brasilien.
- D. punctata, förekommer från södra Mexiko till Argentina.
- D. ruatanica, har en population på ön Roatán norr om Honduras, listas som stark hotad.
Agutier och svansagutier bildar tillsammans familjen guldharar (Dasyproctidae). Vissa zoologer räknar även pakor (Cuniculus) till familjen men släktskapet är omtvistad.
Källor
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 7 oktober 2008.
Tryckta källor
- Malcolm C. McKenna, Susan K. Bell: Classification of Mammals: Above the Species Level. Columbia University Press, 2000 ISBN 0231110138
- Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999 ISBN 0801857899
- D. E. Wilson und D. M. Reeder: Mammal Species of the World. Johns Hopkins University Press 2005 ISBN 0801882214
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Agutier
