Förbundspresident (Österrike)

Från Rilpedia

Version från den 1 maj 2009 kl. 09.09 av Daymark (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Österrikes politiska system

Förbundspresidenten är Österrikes statsöverhuvud. Han väljs direkt av folket för en ämbetsperiod på sex år och kan omväljas en gång. Nuvarande förbundspresident är Heinz Fischer. Förbundspresidentens residens ligger i Hofburg i Wien.

Innehåll

Val av förbundspresident

Österrikes förbundspresident väljs i allmänna och direkta val. Valberättigade är alla österrikiska medborgare som har fyllt 18 år. Valbara är alla österrikiska medborgare som har fyllt 35 år och som inte är medlemmar av regerande kungahus eller medlemmar av en släkt som någon gång regerade.

Förbundspresidentens ämbetsperiod är sex år. Han kan omväljas en gång.

Förbundspresidentens uppgifter

Förbundspresidentens uppgifter är i första hand representativa. Ändock har han vissa politiska kompetenser.

Den politiskt viktigaste befogenheten är att utse regeringen. Förbundspresidenten ger efter ett nationalrådsval en partiordförande i uppdrag att bilda regering. Det måste inte nödvändigtvis vara det största partiets ordförande (som t ex år 2000). Lyckas det utser förbundspresidenten förbundskanslern och – på dess förslag – ministrarna. Han kan för övrigt också vägra att utse föreslagna ministrar vilket har hänt. Förbundspresidenten har också befogenheten att entlediga enskilda ministrar på förslag av förbundskanslern. Han kan också entlediga hela regeringen och upplösa nationalrådet vilket hittills aldrig har hänt.

Förbundspresidenten verkar också som statens notarius publicus. Han attesterar nya lagar och lagändringar och prövar att de har kommit till som författningen föreskriver. Men han har inte befogenhet att pröva dem med avseende på innehållet. Det är däremot författningsdomstolens uppgift.

Dessutom har förbundspresidenten befogenhet att utse statstjänstemän, officerare och domare. Dessa befogenheter är delegerade till ministrarna förutom när det gäller de högsta positionerna.

Även amnestirätten ligger hos förbundspresidenten.

Förbundspresidentens entledigande

Förbundspresidenten kan bara avsättas efter en folkomröstning. Belsut om folkomröstning tas av nationalrådet och kräver en majoritet på två tredjedelar. Efter beslutet får förbundspresidenten inte utöva sitt ämbete fram till folkomröstningen. Skulle folkomröstningen ge en majoritet för förbundspresidenten, anses han vara omvald medan nationalrådet upplösas och nyval anordnas.

Regler vid förhinder

Kan förbundspresidenten inte utöva sitt ämbete fungerar förbundskanslern som ställföreträdare under de första 20 dagarna. Efter det övertas vikariatet av ett kollegium bestående av de tre talmännen i nationalrådet. Dör förbundspresidenten tar talmanskollegiet över från början.

Österrikes förbundspresidenter 1918-2006

Första republikens förbundspresidenter (1918-1938)
Nr. namn född/död ämbetsperiod parti
1 Karl Seitz 1869 - 1950 1919 - 1920 SDAPÖ
2 Michael Hainisch 1858 - 1940 1920 - 1928 fristående
3 Wilhelm Miklas 1872 - 1956 1928 - 1938 CS
Andra republikens förbundspresidenter (fr o m 1945)
Nr. namn född/död ämbetsperiod parti
1 Karl Renner 1870 - 1950 1945 - 1950 SPÖ
2 Theodor Körner 1873 - 1957 1951 - 1957 SPÖ
3 Adolf Schärf 1890 - 1965 1957 - 1965 SPÖ
4 Franz Jonas 1899 - 1974 1965 - 1974 SPÖ
5 Rudolf Kirchschläger 1915 - 2000 1974 - 1986 fristående
6 Kurt Waldheim *1918 1986 - 1992 ÖVP
7 Thomas Klestil 1932 - 2004 1992 - 2004 ÖVP
8 Heinz Fischer *1938 fr o m 2004 SPÖ
Personliga verktyg