Corneliu Codreanu
Från Rilpedia
Corneliu Zelea Codreanu, född 13 september 1899 i staden Huşi i den rumänska provinsen Moldavien, mördad av polis på uppdrag av dåvarande regeringen under natten mellan 29 och 30 november 1938. Rumänsk fascistledare och grundare av "Järngardet" samt partiet Allt för fäderneslandet (Totul Pentru Tara – TPT).
Innehåll |
Biografi
Corneliu Codreanu blev elev vid militärskolan Manastirea Dealului redan vid 11 års ålder, och tog värvning i rumänska armén 1916 för att sedan delta i strider i Transsylvanien vid 17 års ålder tillsammans med sin far. Under första världskriget steg han dock i rang. Hemma lämnade han och hans far en familj med flera syskon och en mor.
Han grundade vid 19 års ålder Det Kristnationella Förbundet 4 mars 1923, med det uttryckliga syftet att "skjuta ministrar, rabbiner och stora judiska bankirer". Denna organisation han ledde bestod till störst del av nationalistiska studenter från universiteten som kände att folket hade förråtts och ansåg att orättvisorna i landet till störst del var judarnas och kommunisternas fel, Codreanu såg dessa två element som "främmande". I början kämpade han bland annat mot strejkande demonstranter som han tyckte stödde kommunisterna, en gång tog han bl.a över en matsal där strejkande arbetare åt lunch och sade till dem att "han som inte jobbar, han skall inte heller äta" varpå kaos utbröt i rummet när de misshandlade de individer som satt och åt under strejken. Han slet också ned de röda flaggor som hade hängts upp vid vissa järnvägsstationer och byggnader av kommunister och ersatte dem med den rumänska flaggan.
När universitetet han och hans medlemmar gick på valde att sluta läsa en psalm ur Bibeln som innan lästes varje morgon så svarade Codreanu med att blockera av hela universitetet, hänga upp hakkors-flaggor (notera att detta var innan Codreanu kände till Hitlers parti i Tyskland som kom att använda hakkorset som officiell symbol) över dörrarna och inte tillåta någon att komma in förrän de åter igen började studierna i salarna med att läsa upp psalmen varje morgon. Efter flera liknande bråk där Codreanus följeslagare bland annat slog till mot deras politiska fiender på universitetet, eller misshandlade elever som stödde kommunisterna, så förbjöds Codreanu från att vistas där. Detta förbud hävdes dock senare och Codreanu började åter igen studera på samma universitetet.
Han grundade efter flera års gatustrider och politiska kamper, tillsammans med 25 andra rumänska fascister, 8 november 1927 den paramilitära organisationen Järngardet, vars medlemmar var klädda i en uniform med grön skjorta. Först kallades organisationen "Ärkeängeln Mikaels Legion" efter att Codreanu beskådat en målning med ärkeängeln stridandes mot Djävulen på under en tid i fängelset. Han hade då gått ned på sina knän och bett till ärkeängeln, och den bilden han fick av målningen kom att inge starkt intryck på honom med dess tydliga symbolik.
Som antikommunist och antisemit, men också antikapitalist, ansåg han att kapitalismen var girig och materialistisk men ansåg inte heller att svaret låg hos kommunisterna i Sovjet. Han tyckte att de massor tillhörandes arbetarklassen som valde att gå över till kommunismen gjorde fel i och med att kommunismen (enligt honom) var judiskt influerad (se: judisk bolsjevism). Kommunismen var ett främmande hot som växte sig större från Sovjet tyckte han och den tjänade enligt honom inte fosterlandets eller folkets bästa. Han tyckte istället att det rumänska folket, oavsett klass, borde enas och gå emot de han såg som ansvariga för problemen i landet; judarna, som han tyckte hade alldeles för stor makt i Rumänien, och kommunisterna.
Codreanu var även anti-materialist och uttryckte sin avsky mot storstäder. Han kallade storstäderna för de "judiska getongbona" och syftade på att det var där som alla, enligt honom, judiskt ägda banker, moderna industrier, teatrar och affärskedjor o.s.v fanns, han tyckte att dessa ting i storstäderna var tecken på att judarna styrde världen och spred "anti-nationalistiska värderingar" till folket. Han förespråkade att storstäderna skulle utrymmas och ville återskapa ett jordbrukssamhälle (det var enligt honom jordbrukssamhället och lantbruk som skulle få folket "på fötterna igen" genom att börja leva en "nationalistisk och sundare livsstil" utan "utländskt judiskt inflytande, dekadens och materialism"). Tankegångarna om att judendomen höll på att ta över det kristna Rumänien var något som växte till en fanatisk besatthet för Corneliu Codreanu och det var en av grunderna till Järngardets tankar om att de var det "ultimata goda" som krigade mot det "onda och främmande" och skulle därför bekämpa demokratin med vilket besinningslöst våld som de än ansåg krävdes. Enligt dem var de demokratiska politikerna vid makten "landsförrädare" som "sålde ut landet till judarna". Järngardet använde sig ofta utav terrorism som politiskt medel, genom att terrorisera och mörda politiker, högt uppsatta judar och kommunister i samhället.
Tillsammans med andra legionärer i Järngardet åkte Corneliu Codreanu många gånger in och ut ur olika fängelser. Codreanus fanatiska anti-semitism och ultra-patriotiska åsikter fick mycket kritik utav regeringen och polisen lade stor vikt vid att inte tolerera deras våld mot den judiska befolkningen eller deras politiska motståndare. Ett utav de mer omtalade fallen handlade bland annat om mord, när Codreanu öppnade eld med en pistol inne på ett poliskontor och sköt ihjäl polischefen Constantin Manciu och skadade ett antal andra poliser. Detta var en reaktion på händelser innan när polischefen beordrade att fängsla legionärerna och under häktningstiden misshandlades de brutalt utav polisen flera dagar i sträck. Codreanu fängslades efter dödsskjutningen, men friades i rättegången som följde mordet då juryn ansåg att han hade handlat i självförsvar, något som väckte uppmärksamhet i tidningarna då vissa källor pekar på att utredningen samtidigt visade att polischefen hade skjutits bakifrån. En annan gång hade militärpolisen blockerat Järngardets väg när de begav sig till ett protestmöte, soldaterna hade öppnat eld mot legionärerna och nästa dag hade Codreanu stormat in på militärens kontor och sagt till en av cheferna därinne: "Förflytta dina mannar och låt oss passera, annars kommer jag och skjuter på dig!" När två av de större tidningarna i Rumänien skrev rykten om att Codreanus familjeträd inte var helt rumänskt, utan av blandade nationaliteter såg hans mannar det som rena lögner och intog tidningarnas tryckerier och kontor, misshandlade folket som jobbade därinne och slog sönder alla tryckpressarna.
Järngardet red ofta från stad till stad för att sprida sitt budskap, sjungandes nationalistiska marschsånger. De höll torgmöten i byarna där han talade till folkmassorna. Enligt hans egna skrifter brukade hela byar samlas för att skåda det ståhej som drogs igång när de anlände till platserna, med polisen omkring sig som ofta försökte stoppa dessa marscher, ibland även genom att blockera deras väg och beskjuta dem. Järngardets stöd från folket växte allt mer genom flygblad, tal och möten. Codreanu reste även till olika delar av Europa, ibland med partimedlemmar eller med sin fru och vänner, där de spred sitt budskap. En stor del av sitt liv spenderade han på att resa, och han besökte bl.a Tyskland där han för första gången fick höra om den då nya politikern Adolf Hitler och om nazisternas brunskjortor som stred på Berlins gator, han gav dem direkt sitt stöd också. Han anklagades en gång t.o.m för att ha varit landsförrädare när ett förfalskat brev dök upp där det visade att han personligen skulle ha skrivit till Hitler.
1936 hölls allmänna val i Rumänien och Järngardets parti "Allt för Fäderneslandet" ("Totul Pentru Tara", TPT) blev tredje störst, regeringen kände efter dessa val av att Järngardet började få allt för stort inflytande hos folket och man förbjöd åter en gång deras parti. Codreanu protesterade och höll flera tal inför politikerna.
Ett mindre antal legionärer åkte också till Spanien för att delta på Francos sida i inbördeskriget. Se bl.a Ion Mota.
Under sin tid som Kapten för Järngardet, strax efter rättegången om mordet på Manciu så gifte sig även Corneliu Codreanu med frun Elena Ilinoiu. På bröllopet skall flera hundratusentals gäster ha deltagit, allt från alla i deras familjers vänkretsar till legionärer och legionärers vänner och familjer. På bröllopsfotot ses Corneliu och Elena posera iklädda traditionella rumänska dräkter och med hakkors-kronor på huvudbonaderna. Elenas öde efter Codreanus död är relativt okänt, men hon och Codreanu reste bl.a till Frankrike för att ta upp studierna igen.
Mordet på Codreanu
Efter införandet av ett absolut monarki i 1938 dödades Codreanu tillsammans med ett antal andra legionärer, då de utgjorde ett allt starkare hot mot det rumänska statsskicket.
Kaptenen, som Codreanu kallades av Järngardet, satt vid tillfället fängslad tillsammans med ett tiotal andra medlemmar av partiet. Under natten i fängelset skedde något som liknade en aktion där fångarna skulle transporteras till ett annat fängelse. Codreanu och de övriga fördes ut på fånggården där vakterna väntade på dem och förde in dem i lastbilar. Där bakbands de till händer och fötter så att de inte kunde röra sig. Under resan fick ingen av dem tala med varandra.
Bilarna stannade på en väg och fångarna fördes ned i en skog där de radades upp bredvid varandra på knä. Avrättaren som stod bakom Codreanu har själv skrivit om denna händelse, och där beskrivs det som att Codreanu ska ha tittat upp mot sin bödel och sagt "tillåt mig att få tala med mina legionärer", varpå signalen för avrättningen, tre blinkningar med en ficklampa, blixtrade till. Då ingen av vakterna påbörjade avrättningen kom chefen själv ned och skrek "avrätta!" och vakterna ströp då fångarna.
Efter mordet fraktades kropparna till en plats där gravar redan hade grävts och man placerade där liken och sköt allihop i ryggen för att få det att se ut som ett rymningsförsök. Efteråt finns det uppgifter som säger att kropparna skall ha bränts med syra och begravts under tjock betong.
Ända in i sin död förblev Codreanu en fanatisk anti-semit, anti-kommunist och anti-demokrat.
Efter mordet tog en grupp legionärer i Järngardet hämnd genom att skjuta ihjäl den minister som hade gett order om mordet på öppen gata och efteråt även ta över en radiostation med dragna vapen för att i direktsändning sända ut meddelandet till folket om att Codreanus död nu var hämnad. Efter Codreanus död tog Horia Sima över som ledare för Järngardet och under andra världskriget fick Järngardet stor makt i Rumänien när Ion Antonescu allierade sig med organisationen, Rumänien bildade då också pakt med Tredje riket, våldsamma pogromer utfördes emot den judiska befolkningen och eftersom det förra styret hade gått hårt emot Järngardet så hämnades nu legionärerna hårt emot de som förknippades med den förra regeringen genom att massavrätta judar, regeringsmän, kommunister och antifascister under andra världskriget och de hjälpte även till med att deportera många av dem till Tysklands koncentrations- och förintelseläger.
I modern tid
Codreanu har varit ämnet för en del historieforskare i tiden, av vilka han ofta beskrivs som en talangfull talare och väldigt karismatisk och de kraftfulla talen han höll till bönder och ungdomar gav ofta stort intryck på massorna i de mindre och ofta fattiga byarna där svält inte alltid var ovanligt. Han varvade ofta de ultrareligiösa talen om nationell stolthet, folkgemenskap och kamp med extrem antisemitism. En händelse inträffade 1930 i staden Borşa där Codreanu höll ett möte för folket och fick uppmärksamhet när han i sitt tal uppmanade bondebefolkningen att attackera stadens 4000 judiska invånare. Men också har det sagts av historiker, med tanke på det märkvärdiga extrema uttalade hatet mot judar han bar på, att det är troligt att Codreanu i sina yngre år när han blev skolad väldigt militäriskt och patriotiskt i undervisningen och hemmet samt när han i en väldigt ung ålder frivilligt stred med sin far i första världskriget byggde upp sina tankar om denna fanatiska nationalism och med tiden fick en överglorifierad och romantiserad bild av Rumänien som inte stämde in med den verkliga bilden av landet.
I nutid har man i Rumänien varje år en minnesmarsch för Corneliu Codreanu där man vandrar till hans kors, sedan läser ofta en präst och andra talare upp texter. Ett fotografi av Codreanu i en guldram hänges sedan upp på korset och blommor lägges på marken, sedan hålls en fin middag. Det är bland annat folk involverade i den rumänska extremhögern och nationalismen som anordnar mycket av detta.
Corneliu Codreanus egna berättelser om hans och Järngardets historia finns detaljerat och filosofiskt författade i hans självbiografi "Till mina legionärer". Han skrev även den mindre kända boken "The Nest Leader's Manifest".
Kända citat
"Mitt i natten, vid svåra tider för vårat folk, hör vi våran (Rumänska) fosterjord kalla oss till strid. Vi är bundna till detta land med miljoner av gravar och miljoner av icke-synliga trådar som enbart vår själ känner, och ve dem som skola försöka ta ifrån oss det."
"Om så helvetet hamnar i vår väg skola vi erövra det med, som en enighet av järn."
"Den som är redo att offra sig för en god sak och vet med sig hur han skall dö kommer aldrig att bli en slav."
