Focke-Wulf Fw 44
Från Rilpedia
 |
|
| Focke-Wulf Fw 44 | |
|---|---|
| Beskrivning | |
| Typ | Grundskolplan |
| Besättning | 2: elev och lärare |
| Första flygning | sommaren 1932 |
| Versioner | 6 |
| Tillverkare | Focke-Wulf |
| Data | |
| Längd | 7,3 m |
| Spännvidd | 9,0 m |
| Höjd | 2,7 m |
| Vingyta | 20,00 m² |
| Tomvikt | 525 kg |
| Max startvikt | 900 kg |
| Motor | 1 × Siemens Sh 14a |
| Dragkraft | 150 hk |
| Prestanda | |
| Max hastighet | 185 km/h |
| Max flyghöjd | 3 900 m |
| Stigförmåga | 2,08 m/s |
Focke-Wulf Fw 44 Stieglitz var ett tvåsitsigt, dubbelvingat skolflygplan som kom att bli känt under namnet Stieglitz (Steglits). Flygplanet tillverkades av Focke-Wulf som ett tvåsitsigt, civilt, dubbelvingat skol- och sportflygplan. Den första prototypen flög år 1932. Efter flera testflygningar och modifikationer, under ledning av Kurt Tank, för att förbättra flygplanets tålighet och aerodynamik kom Fw 44 att uppnå utmärkta flygegenskaper, något som visade sig tydligt i händerna på bland annat Emil Kropf och Ernst Udet. Luftwaffe använde planet som skolflygplan under hela kriget. Det kom flera order från utlandet på planet och det tillverkades även på licens i flera länder (bland annat i Sverige).
Innehåll |
Varianter
- Fw 44B/E, utrustad med en Argus As 8 fyrcylindrig motor på 101 kW (135 hk). Detta gjorde flygkroppen smalare och gav flygplanet en mera aerodynamisk form.
- Fw 44C, mindre ändringar vad gäller utrustningen.
- Fw 44D, mindre ändringar vad gäller utrustningen.
- Fw 44F, mindre ändringar vad gäller utrustningen.
- Fw 44J, slutgiltig produktionsmodell.
Användning i Finland
Det finländska flygvapnet införskaffade 40 stycken Fw 44 år 1940 och ytterligare fem år 1944. Flygplanet bar smeknamet Stigu i finländsk tjänst och användes som grunskolflygplan mellan 1940 och 1960. Flygplanet förekom även i civilt bruk.
Museiplan i Finland
Ett exemplar finns utställt vid Mellersta Finlands flygmuseum.
Användning i Sverige
Flygplanet kallades Sk 12 i svenska Flygvapnet.
När Flygvapnet avvecklade sin Stieglitzflotta, såldes 25 plan till svenska flygklubbar. Det skedde i huvudsak under 1953. I flygklubbarna användes planen under några av de följande åren, främst för bogsering av segelflygplan. År 1968 hade det sista av dessa 25 plan försvunnit från civilregitret. En tredjedel hade totalhavererat i Sverige, en tredjedel sålts till Tyskland där efterfrågan var stor, och en tredjedel donerats till museer (exempelvis Svedinos och Arlandasamlingarna) eller blivit långsiktiga restaureringsobjekt. År 2007 finns två av dessa 25 plan åter i luftvärdigt skick i Sverige, SE-BWM och SE-BWU. Det ena är restaurerat i Sverige och det andra återköpt från Tyskland. Dessutom flyger SE-EGT, ett exemplar som Flygvapnent inte sålde ut förrän på 1960-talet.
Användare
Referenser
- Focke-Wulf Fw 44
- Mondey, David - The Hamlyn Concise Guide to Axis Aircraft of World War II - Chancellor press 2004 - ISBN 1-85152-966-7
- Svensk Flyghistorisk Förening: Svenskt Civilregister, del BAA...BZZ (1992, ISSN 0345-3413) och del CAA...CZZ (1995, ISSN 1100-9837). Här anges varje plans civila historik med årtal för ägarbyten, för haverier, export mm. Det framgår även vilka individer som tillhört Flygvapnet.
