Enmansvalkrets
Från Rilpedia
Majoritetsval i enmansvalkretsar är ett valsystem, där endast en person väljs från varje valkrets och där den person som fått flest röster anses som vald. Valen kan ske i en röstningsomgång eller i flera röstningsomgångar, med enkel överförbar röst, med bordametoden och med krav på absolut majoritet eller relativ majoritet. Exempel på länder med majoritetsval i enmansvalkretsar är Frankrike, Storbritannien och USA.
Den person som får flest röster i valkretsen vinner hela valkretsens mandat. Denna person tillhör vanligen ett parti, men det förekommer ibland att även oberoende kandidater i USA och Storbritannien blir valda i vissa valkretsar.
Motsatsen till majoritetsval i enmansvalkretsar är proportionella val, vanligen i flermansvalkretsar (i Nederländerna är dock hela landet en enda valkrets vid de proportionella valen till andra kammaren).
Valsystemet med majoritetsval får till följd att starka majoriteter bildas i det parlament eller den kammare som väljs (och därmed starka regeringsunderlag i de länder som har parlamentarism). Det eftersom stora partier brukar få många mandat. Mindre partier kan ibland lyckas rätt bra om de väljer att fokusera på vissa valkretsar där de är starka, men ofta är små partier tämligen marginaliserade. Ett system med majoritetsval tenderar dock att i någon mån gynna regionala partier, som bara finns i ett speciellt område. I Storbritannien har t.ex nationalistpartier från Skottland, Wales och Nordirland alltid några platser i parlamentet.
Innehåll |
Majoritetsval i enmansvalkretsar med relativ majoritet. Exemplen Storbritannien och USA
I Storbritannien och USA avgör relativ majoritet valen i enmansvalkretsarna vid val till parlament, unionens eller delstatens kongress eller vid vissa kommunalval. Detta illustreras av följande exempel: Har i en valkrets Socialdemokraterna fått 30% av rösterna, Moderaterna 20%, Vänsterpartiet 10%, Folkpartiet 10% och resten 30%, så hade socialdemokraterna vunnit hela kretsen och fått sända sin kandidat som ledamot av parlamentet och dylikt, såvida inte vissa partier samarbetar om en kandidat i en kartell eller slår ihop sina partier. Övriga partiers röster hade inte fått sända sina kandidater, utom i de andra valkretsarna, som då brukar vara lika många som antalet ledamöter (utom i blandade system som i till exempel Tyskland, som både har proportionella val och val i enmansvalkretsar, med ena hälften av ledamöterna utsedda i proportionella listval).
Majoritetsval i två omgångar med krav på absolut majoritet. Exemplet Frankrike
I Frankrike finns det ett annat system för val av ledamöter av Nationalförsamlingen. För att bli vald ställs krav på absolut majoritet i första valomgången, men relativ majoritet i andra valomgången om ingen i första valomgången blir vald. Endast de med mer än 12,5 % av rösterna i första valomgången går vidare till den andra omgången.
Presidentval
De flesta presidentval är majoritetsval i enmansvalkretsar där hela landet är en enmansvalkrets (utom i USA där valet formellt sker genom elektorer). Vid vissa av presidentvalen räcker relativ majoritet (till exempel på Island), men i många länder sker presidentvalen i två omgångar. Om ingen får absolut majoritet i första valomgången, går de två kandidater som fått flest röster vidare till en andra valomgång, där valet står endast mellan dem. Det brukar således i dessa länder vara två presidentval varje gång en president skall väljas. Exempel på länder med detta system är Frankrike och Finland.
Majoritetsval i flermansvalkretsar
I USA väljs elektorerna i presidentvalet genom majoritetsval i flermansvalkretsar med delstaterna som valkrets. I varje delstat väljs alla elektorerna, som väljs för att välja president, med relativ majoritet. Det vill säga: det parti får alla elektorerna i delstaten som fått flest röster (relativ majoritet).
