Samlingspartiet

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

För andra betydelser, se Samlingspartiet (olika betydelser).

Samlingspartiet (Saml.), fi. Kansallinen Kokoomus (Kok.), är ett konservativt parti i Finland.

Partiordförande är finansminister Jyrki Katainen (f. 1971).

Samlingspartiets anhängare bor oftare än befolkningen i genomsnitt i södra Finland och i städerna. Partiet har enligt egen uppgift nära 40 000 medlemmar. Inom partiorganisationen verkar också Samlingspartiets Ungdomsförbund, Samlingspartiets Kvinnoförbund och Samlingspartiets Studerandeförbund Tuhatkunta. Partiet utger den politiska veckotidningen Nykypäivä.

I Europaparlamentet ingår partiet i den konservativa och kristdemokratiska gruppen Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokraterna.

Ideologi

Samlingspartiet är ett typiskt liberalkonservativt parti. Partiet menar att företagsamhet skapar arbete och vill att beskattningen skall uppmuntra till att arbeta och att idka företagsverksamhet. Partiet är starkt EU-vänligt.

Historia

Samlingspartiet grundades den 9 december 1918 av Gammalfinska partiets monarkistiska majoritet tillsammans med den monarkistiska minoritetsfalangen i Ungfinska partiet samt i Folkpartiet. De republikansk sinnade elementen ur dessa tre tidigare partier grundade Nationella framstegspartiet som en motvikt. Samlingspartiet ville genom sociala reformer bygga upp medborgarnas välfärd och jämlikhet på ett sätt som även Gammalfinska partiet hade förespråkat.

Finland har två gånger haft en president med bakgrund i Samlingspartiet: P.E. Svinhufvud (1931–1937) och J.K. Paasikivi (1946–1956). Statsministrar från partiet har bl a varit P.E. Svinhufvud, Edwin Linkomies, J.K. Paasikivi och Harri Holkeri.

Verksamheten inom den extremt högerradikala Lapporörelsen på 1930-talet tillspetsades i samband med Mäntsäläupproret som avslutades efter president P.E. Svinhufvuds radiotal och Samlingspartiets ordförande J.K. Paasikivi drog en klar gräns mot extremhögern.

Samlingspartiet förnyades ideologiskt från och med början av 1950-talet. Partiet omfattade idén om social marknadsekonomi, småägande och privatföretagsamhet som grundade sig på "folkkapitalism" samt betonade den enskilda människans betydelse och pluralism.

Partiet var länge isolerat i finländsk politik och fick nästan aldrig ingå i någon koalitionsregering. Orsaken till detta var hänsyn till Sovjetunionens kommunistiska regim. 1987 bröts dock isoleringen och Harri Holkeri blev statsminister. Det har sedan ofta ingått i regeringar men utan att inneha regeringschefsposten. Riksdagsvalet 2003 blev ett bakslag och partiet valde att gå i oppostition.

I presidentvalet 2006 ställde partiet upp Sauli Niinistö (1948–), finansminister 1996–2003, sedan biträdande generaldirektör för Europeiska investeringsbanken EIB i Luxemburg. Han förlorade knappt i den andra omgången mot den sittande presidenten, socialdemokraten Tarja Halonen. Partiet var det största vinnare av 2007 riksdagsvalet och fick 50 mandat (+10) i Finlands riksdag.

Partiordförande sedan 1918

• Hugo Suolahti (1918–1919)
• E.N. Setälä (1920)
• Antti Tulenheimo (1921–1924)
• Hugo Suolahti (1925)
• Kyösti Haataja (1926–1932)
• Paavo Virkkunen (1932–1933)
• Juho Kusti Paasikivi (1934–1936)
• Pekka Pennanen (1936–1942)
• Edwin Linkomies (1943–1944)
• K. F. Lehtonen (1945)
• Arvo Salminen (1946–1954)
• Jussi Saukkonen (1955–1965)
• Juha Rihtniemi (1965–1971)
• Harri Holkeri (1971–1979)
• Ilkka Suominen (1979–1991)
• Pertti Salolainen (1991–1994)
• Sauli Niinistö (1994–2001)
• Ville Itälä (2001–2004)
• Jyrki Katainen (2004–)

Externa länkar

• Samlingspartiet