Edwin Linkomies
Från Rilpedia
Edwin Johan Hildegard Linkomies, till 1928 Flinck (född 1894 i Viborg — död 1963 i Helsingfors), finländsk vetenskapsman och politiker (Samlingspartiet).
Linkomies var statsminister under fortsättningskrigets slutskede, hans regering tillträdde i ett försök att inför fiendemakterna försiktigt visa att man politiskt orienterade sig bort från Tyskland.[1] Regeringen var liksom föregångaren en bred koalition, men lämnade till skillnad från den föregående regeringen nu Fosterländska folkrörelsen utanför.[2] Hans regering avgick snart efter att Risto Ryti hade lämnat presidentposten för Gustaf Mannerheim, av i princip samma skäl; för att kunna sluta fred med de allierade måste man få in en ny statsledning.[3] I krigsansvarighetsprocessen 1946 dömdes han till 5 ½ års fängelse[4], hans bitterhet över detta framkom i de postumt utgivna memoarerna.[5]
Linkomies var professor i romersk litteratur vid Helsingfors universitet och blev på 1950-talet även universitetets rektor och senare kansler.
Företrädare: Johan Wilhelm Rangell |
Finlands statsminister 1943–1944 |
Efterträdare: Antti Hackzell |
Noter
- ↑ Henrik Meinander: "Finlands historia 4", 2:a uppl., Schildts, Esbo 1999, s. 250
- ↑ Osmo Jussila, Seppo Hentilä, Jukka Nevakivi: "Finlands politiska historia 1809-1998", Schildts, Esbo 1998, s. 237
- ↑ Henrik Meinander: "Finlands historia 4", 2:a uppl., Schildts, Esbo 1999, ss. 262-264
- ↑ Henrik Meinander: "Finlands historia 4", 2:a uppl., Schildts, Esbo 1999, s. 282
- ↑ Henrik Meinander: "Finlands historia 4", 2:a uppl., Schildts, Esbo 1999, s. 280