Sandkatt

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

?Sandkatt Status i världen: Missgynnad[1]
Felis margarita (unge)
Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Djur Animalia
Stam:	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam:	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass:	Däggdjur Mammalia
Ordning:	Rovdjur Carnivora
Familj:	Kattdjur Felidae
Släkte:	Felis
Art:	Sandkatt F. margarita
Vetenskapligt namn
§Felis margarita Auktor: Loche, 1858
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Sandkatt (Felis margarita) är en liten art i familjen kattdjur som lever i öknarna i Afrika och Asien.

Kännetecken

Denna katt har en sandliknande pälsfärg som utgör ett bra kamouflage i djurets utbredningsområde. Den är gulaktig till gråbrun och svansen har två eller tre mörkbruna ringar. Svansens spets är svart. Halsens framsida och brösten är vit. Med en kroppslängd av 45 till 55 cm, en svanslängd av 30 till 35 cm, en mankhöjd av 25 till 30 cm och en vikt mellan 1500 och 3500 gram är sandkatten betydligt mindre än vildkatten. Kattens stora öron har långa hår som förhindrar att sand hamnar i örats inre. En rödaktig till orange remsa går från de stora ögonen över kinderna. Kattens päls är vanligtvis medellång och skyddar både för heta och kalla temperaturer. Klorna är inte särskilt vassa.

Medellivslängden i naturen ligger vid 8 till 10 år. Djur i fångenskap kan bli upp till 13 år gamla.

Utbredning

Sandkatter lever i revir med en storlek av 15 till 20 kvadratkilometer. Dessa territorier överlappar varandra. De fyra underarterna har från varandra skilda utbredningsområden.

• Felis margarita margarita, Sahara
• Felis margarita harrisoni, Arabiska halvön
• Felis margarita thinobia, Iran
• Felis margarita scheffeli, Pakistan

Sandkatten förekommer i sand- och stenöknar, i dessa områden som är för torra för vildkatten, särskilt i regioner med sanddyner.

Levnadssätt

Sandkatten lever ensam och är aktiv på natten. Under de heta timmarna av dagen sover de i självgrävda lyor eller i skuggan av en buske. De sluter ögonen när det riktas ljus på dem och gömmer sina exkrementer under sanden. På så sätt är det mycket svårt att upptäcka dem. Deras förmåga att hoppa och klättra är inte särskilt bra utvecklade. Däremot kan de gräva mycket bra.

Beteende under jakten

Som de flesta kattdjur har de bra hörsel, lukt- och synförmåga. Sandkatter hör till och med byten som befinner sig under sanden. Vanligtvis gräver de sig fram till bytesdjuret. Med sitt kamouflage kan de gömma sig bakom låga och ojämna markstrukturer. Deras föda utgörs av små gnagare, fåglar, reptiler, insekter och spindlar. Då och då jagar de även ormar som de förvirrar med ett slag på huvudet innan katten biter i ormens nacke. Ibland äter de även ägg. Sitt behov av vätskor täcker katten huvudsakligen med födan.

Sandkatten själv jagas av schakaler, ugglor och ormar.

Fortplantning

På grund av att det inte finns många sandkatter i ett område skäller de som en liten hund när de är parningsberedda. Efter dräktigheten som varar i 60 till 65 dagar föder honan tre till fem ungar. Den största kullen som iakttogs omfattade åtta ungdjur. Ungarna väger vid födelsen 40 till 55 gram och ökar dagligen cirka 12 gram i vikt. Efter två veckor öppnar de ögonen för första gången och efter tre veckor kan de gå. Fast näring upptar de med fem veckors ålder. Fram tills ungarna är 6 till 8 månader gamla är de ihop med modern och blir introducerad i konsten att jaga. Efter 9 till 13 månader är unga sandkatter könsmogna.

Hot

Sandkatten hotas inte genom förstörelse av dess levnadsområde på grund av att de flesta människor stannar utanför öknen. I islamiska berättelser beskrivas sandkatten som en följeslagare till Muhammed och hans dotter och därför jagas djuret inte av islamister. Däremot jagas katten i mindre mått av andra folkgrupper, huvudsakligen för nöjes skull. Några individer blir fångade för att sälja de som tamkatter. Det finns även spekulationer att flera sandkatter miste livet under Gulfkriget.

IUCN uppskattar beståndet till mindre än 50 000 vuxna individer och listar arten som missgynnad.

Upptäcktshistoria

Den franske naturforskaren Victor Loche (1806-1863) var 1855/56 medlem av en expedition till provinsen Ouargla i norra Sahara. Under expeditionen upptäckte han katten och identifierade den som dittills okänd. Expeditionens ledare var den franske generalen Captiane Jean-Auguste Margueritte (1823–1870). För att hedra generalen fick sandkatten det vetenskapliga namnet Felis margarita.

Taxonomi

Några forskare, till exempel Theodor Haltenorth (1910-1981) och Paul Leyhausen (1916-1998), betraktade den asiatiska underarten Felis margarita thinobia på grund av skillnader i skallens uppbyggnad som en egen art, Felis thinobia. De asiatiska och afrikanska sandkatterna ska ha uppkommit genom konvergent evolution. Andra forskare hävdar att alla sandkatter har samma förfäder.

Källor

Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från tyskspråkiga Wikipedia.

Referenser

1. ↑ Felis margarita på IUCN:s röda lista, auktor: Cat Specialist Group (1996), besökt 3 oktober 2008.