Arvfurstens palats
Från Rilpedia
Foto: Holger Ellgaard
Arvfurstens palats, Gustav Adolfs torg, Stockholm byggdes mellan 1783-1794 för prinsessan Sofia Albertina, som var syster till kung Gustaf III. Arkitekt var Erik Palmstedt. Inredningarna skapades av Louis Masreliez. Palatset används idag av Utrikesdepartementet.
Byggnadens historia
Fältmarskalk Lennart Torstenson lät bygga det första huset på tomten, Torstensonska Palatset. Det uppfördes i holländsk renässansstil och stod färdigt 1651. Efter Torstensons död hade huset flera ägare, bland andra släkten Grill (se Grillska huset) till dess att det 1783 köptes av prinsessan Sophia Albertina.
Arkitekten Erik Palmstedt fick då i uppdrag att skapa en ny huvudfasad. Det gamla palatset blev en flygel i en stor ny anläggning, där fasaden lades mot torget med en andra flygel på tomten ner mot Norrström. Palatset skulle vara en exakt spegelbild av Gustav III:s opera (som revs 1891), på andra sidan torget.
Byggnadens volym är formad efter senbarockens uppfattning om sammanhängande plastisk enhet, något som markerar sig exempelvis i hörnens utformning och takfallens roll i helheten. I fasaderna tillämpas ett av nyantiken påverkat formspråk med stora, enkla motiv, släta ytor och fintecknade, tunt markerade detaljer. Indelningen med korintiska kolossalpilastrar förstärks i mittenpartiet till ett kolonnnadmotiv. Över detta höjer sig en attika med takbalustrad, krönt av lejon med en vapensköld. Typiskt gustavianska är festongerna på övervåningens fönsteromfattningar.
Sophia Albertina dog 1829 och testamenterade palatset till arvprinsen, som stod närmast efter kronprinsen i tronföljd. Den förste arvfursten som ägde huset var prins Gustaf ("sångarprinsen"), men han bodde inte där. Senare flyttade hans bror prins Oscar, som sedemera blev kung Oscar II, in. Även prins Eugén har bott i Arvfurstens palats.
År 1902 övertog staten Arvfurstens Palats för en köpeskilling av 2 250 000 kronor. Hösten 1906 kunde utrikesministern, kabinettssekreteraren och ett tjugotal tjänstemän flytta in i palatset.
Litteratur
Alf Åberg, Jan Mårtenson: Arvfurstens palats, UD 200 år, W&W 1991, ISBN 91-46-16113-9
