Afrikas ekonomi
Från Rilpedia
Afrikas ekonomi omfattar en befolkning på ungefär 922 miljoner människor i 54 olika stater (2006). Afrika är världens fattigaste kontinent, och antalet procent av Afrikas befolkning som lever under 1 dollar om dagen har ökat sedan 1984.[1] Skillnaderna är dock stora mellan de rikare arabländerna i norr samt Sydafrika å ena sidan, och de fattigare, subsahariska länderna å andra sidan.
Innehåll |
Ekonomiska sektorer
Jordbruk
Afrikas jordbruk sysselsätter drygt hälften av Afrikas befolkning och är den viktigaste näringen. Cirka 6 procent av världsdelens yta är uppodlad, mest i savannområdena. I stora delar av de brukningsbara områdena är jordens bördighet ganska låg. De bästa jordarna återfinns i begränsade höglandsområden som i till exempel Kamerun och Östafrika.
Det afrikanska jordbruket drivs i många länder främst i små familjeenheter och där har oftast kvinnan huvudansvaret. Jorden bearbetas ofta för hand med billiga och enkla redskap, och mat odlas för eget behov och för försäljning på olika marknader. Några vanliga grödor är hirs, jams, durra, majs och sötpotatis.
Två faktorer som är speciella för det afrikanska jordbruket är nederbörden och tsetseflugorna. Nederbörden i Afrika är mycket liten i stora områden. På de flesta ställen, utom i regnskogszonen är året indelat i tydliga torr- och regnperioder. Nederbördsmängden varierar mycket från år till år och vissa år drabbas man av svår torka som nästan alltid leder till missväxt och ibland svältkatastrofer. I regnskogsområdena där tsetseflugan är spridd är det omöjligt att ägna sig åt boskapsskötsel. Tsetseflugan sprider en parasitsjukdom som orsakar blodbrist hos djur och sömnsjuka hos människor. På grund av detta bedrivs boskapsskötseln i savann- och stäppområden. Boskapsskötseln spelar ofta en stor roll i det afrikanska jordbruket, framför allt i områden som är mindre lämpade för spannmålsodling. Av världens boskapsskötande befolkning finns cirka 40 procent i Afrika.
Eftersom industrin i Afrika är dåligt utvecklad är man beroende av export av råvaror och jordbruksprodukter så att man kan skaffa utländsk valuta för att sedan betala för sin egen import. Detta har orsakat att man på flera håll i Afrika lämnat det traditionella jordbruket för att istället odla cash-crops, sådana grödor som det finns internationell efterfrågan på. Några viktiga cash-crops är kakao, kaffe, te, jordnötter, bomull, oljepalmer, tobak, socker och sisal. I norra och södra Afrika finns det också grödor som till exempel citrusfrukter och vindruvor.
Råvaruutvinning
Mineraler och olja är två av Afrikas största tillgångar, med de största oljetillgångarna i Västafrika, i synenrhet Nigeria, och stora guld- koppar-, diamant- och mineralfyndigheter i bland annat kopparbältet i södra Afrika. Gruv- och borrindustrierna omsätter mer än någon annan sektor i Afrika, men sysselsätter bara sammanlagt omkring två miljoner människor. Oftast kommer en mycket liten andel av vinsterna befolkningen till godo. Många av de mineralrikaste länderna i Afrika är bland världens fattigaste. Flera krig kan också härledas till kampen om naturresurserna, bland annat Kongokrisen, som ställde Belgien, Kuba, Katanga och Sydkasai mot Kongo-Léopoldville och FN.
IT och telefoni
IT- och telefonbranschen är i stark tillväxt i hela Afrika, och fem av kontinentens 20 största företag finns i den sektorn (2008). Sedan mitten av 00-talet har flera stora mobiloperatörer slagits om de hundra miljonstals nya mobiltelefonanvändarna. Sydafrikanska MTN, Zain och Vodafone hör till huvudaktörerna i den kampen.
Företag
De flesta av Afrikas största företag finns i olje- och råvarubranscherna, samt under senare år i it- och telebranschen. Av världsdelens 100 största företag år 2008 hade drygt hälften sitt huvudkontor i Sydafrika.[2]
Företag med störst omsättning:[2]
Namn | Land | Omsättning (miljarder US$) |
Bransch |
---|---|---|---|
Sonatrach | Algeriet | 67 632 | Olja/gas |
Sonangol | Angola | 17 000 | Olja/gas |
Sasol | Sydafrika | 14 528 | Kemi |
Bidvest | Sydafrika | 14 192 | Detaljhandel |
MTN | Sydafrika | 10 829 | Telekom |
Lån och bistånd
Stora mängder biståndspengar har pumpats in i Afrika sedan avkoloniseringen. Under kalla kriget styrdes biståndet ofta av politiska intressen.
Till de mer omdebatterade biståndsformerna hör mathjälp. Kritiker menar att hungersnöd oftare beror på brist på inkomster än på faktisk brist på mat. I sådana situationen kan matbistånd konkurrera ut lokal matproduktion och förvärra situationen, medan givarländerna gynnas genom att skapa sysselsättning i sina jordbrukssektorer.
Varje år betalar de afrikanska staterna tillbaka mer pengar på sina lån till de rika länderna i Europa och Amerika, än vad man får i bistånd eller nya lån. Det har lett till förslag om skuldavskrivning, särskilt i länder som Sydafrika, där lånen tagits av en tidigare regim (i Sydafrikas fall apartheidregimen).
Noter
- ↑ Macionis, John J.; Plummer Kenneth: Sociology: a global introduction, Prentice Hall, Harlow 2008 (eng), sid. 263. ISBN 978-0-13-205158-3 (pbk.). Libris 10953824.
- ↑ 2,0 2,1 Enligt The Africa Reports årliga lista över kontinentens 500 största företag, sorterad efter omsättning och baserad på en undersökning bland 5 000 företag. The Africa Report no15, februari-mars 2009.