Moskvarättegångarna

Från Rilpedia

Version från den 4 maj 2009 kl. 00.15 av ArthurBot (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif

Moskvarättegångarna kallas en serie av politiska skenrättegångar och utrensningar i Sovjetunionen åren 1936-1938. Kampanjen riktades främst mot ledande kommunistiska funktionärer och militärer, men även miljoner vanliga sovjetmedborgare drabbades mer eller mindre allvarligt. De politiska rättegångarna pågick till Stalins död 1953, men efter 1938 mer måttligt. Under den tjugonde partikongressen 1956 erkände Nikita Chrusjtjov att utrenseningarna drabbat många oskyldiga människor ("avstaliniseringen").

Mellan 1920-talet och 1936 förekom flera utresningar, men dessa gällde huvudsakligen förbudet mot fraktionsbildningen (som var fallet med Trotskij) och för att bli av med påstått odugliga individer som på något sätt påståtts ha skadat partiet.[1][2][3]

År 1936 skärptes läget då Stalins regim anklagade Grigorij Zinovjev och Lev Kamenev för att vara så kallade vänstaravvikare. De beskylldes för "sabotage mot det sovjetiska samhället" och mordsammansvärjning mot Stalin och andra ledare. År 1937 anklagades tre av fem marskalkar – Michail Tuchatjevskij, Jegorov och Blücher – samt en rad andra ledande militärer inom Röda armén för "landsförrädisk verksamhet" och samarbete med Nazityskland; de dömdes till döden och avrättades. Detta var strax innan Molotov-Ribbentrop-pakten slöts mellan Tyskland med Sovjetunionen. År 1938 dömdes delar av partiets högra flank, bland andra Nikolaj Bucharin och Aleksej Rykov, till döden och avrättades.

Förutom partitopparna, drabbades stort antal vanligare sovjetmedborgare. Mellan åren 1937 och 1938 arresterade säkerhetstjänsten NKVD 1 575 000 personer, av dessa dömdes 1 345 000 av vilka 681 692 avrättades. Uppgifterna enligt Nicolas Werths forskningsresultat, redovisade i Kommunismens svarta bok,[4], liknande siffror redovisas av andra källor.[5]

Det har påvisats att moskvarättegångarna leddes direkt från Kreml av Nikolaj Jezjov[6] chef för NKVD september 1936 - november 1938 och Stalin,[7][8] man har bland annat hittat

Vid den tjugonde partikongressen 25 februari 1956 sade Nikita Chrusjtjov om moskvaprocesserna:

Det blev klart att flera av partiets, sovjeternas och den ekonomiska sektorns aktivister som brännmärktes som fiender aldrig hade varit fiender, spioner eller sabotörer, bara ärliga kommunister.

Sedan nämner Chrusjtjov att av de 139 medlemmar som invaldes i partiets centralkommitté blev 98 skjutna. Av 1 966 delegater med röst- och yttranderätt vid kongressen blev 1 108 arresterade för kontrarevolutionär verksamhet.[17]

Referenser och fotnoter

  1. ↑ Bent Jensen Gulag och glömskan ISBN 91-27-09537-1 s.251
  2. ↑ Robert Service Stalin. A Biography ISBN 0-330-41913-7 s.336-345
  3. ↑ Nicolas Werth Kommunismens svarta bok ISBN 91-7588-229-9 s.181ff
  4. ↑ Nicolas Werth Kommunismens svarta bok, sidan 202.
  5. ↑ Robert Conquest, The Great Terror: Stalin's Purge of the Thirties, sidan 485, föreslår sju miljoner arresterade, av vilka en miljon blev avrättade, två miljoner dog av undernäring, svält och svåra förhållanden i fånglägren, tre miljoner sändes till Gulag och tio procent skulle inte återkomma, samt en miljon kvarhölls i fängelser.
  6. ↑ Tidsperioden av förföljelse kallas efter honom på ryska Ежовщина, Jesjovzjtjina
  7. ↑ Robert Service The Comrades. Communism: A World History ISBN 978-1-4050-5345-7 s.150-151
  8. ↑ Simon Sebag Montefiore Stalin. Den röde tsaren och hans hov. ISBN 91-7263-686-6 s.195-196,199-204,
  9. ↑ Robert Service The Comrades. Communism: A World History s.151 - Stalin bedömde personerna med en '1:a' för att skljutas, '2:a' för 10 år i Gulag och '3:a' betydde att Jezjov fick fria händer.
  10. ↑ Robert Service Stalin. A Biography s.352
  11. ↑ B.A.Viktorov Geroi iz 37-go i Komsomolskaja Pravda 21 augusti 1988
  12. ↑ Simon Sebag Montefiore Stalin. Den röde tsaren och hans hov. s.241-242
  13. ↑ Robert Service Stalin. A Biography s.346
  14. ↑ Nicolas Werth Kommunismens svarta bok s.202
  15. ↑ Bent Jensen Gulag och glömskan ISBN 91-27-09537-1 s.246-250
  16. ↑ Nicolas Werth Kommunismens svarta bok s.202ff
  17. ↑ Chrusjtjovs tal 1956

Litteratur

  • Simon Sebag Montefiore, "Stalin. De röde tsarens hov", 2005
  • Rehabilitation: As It Happened. Documents of the CPSU CC Presidium and Other Materials. Vol. 2, February 1956-Early 1980s. Moscow, 2003. Compiled by A. Artizov, Yu. Sigachev, I. Shevchuk, V. Khlopov under editorship of acad. A.N. Yakovlev.
  • Rehabilitation: Political Processes of 30-50th years, på ryska (Реабилитация. Политические процессы 30-50-х годов), editor: Academician A.N.Yakovlev, 1991 ISBN 5-250-01429-1
  • Robert Conquest The Great Terror: Stalin's Purge of the Thirties. 1968.
  • Robert Conquest, The Great Terror: A Reassessment, Oxford University Press, May 1990, hardcover, ISBN 0-19-505580-2; trade paperback, Oxford, September, 1991, ISBN 0-19-507132-8
  • J. Arch Getty and Oleg V. Naumov, The Road to Terror: Stalin and the Self-Destruction of the Bolsheviks, Yale University Press, 1999.
  • J. Arch Getty and Roberta T. Manning, Stalinist Terror: New Perspectives, New York, Cambridge University Press, 1993.
  • Nicolas Werth, Karel Bartosek, Jean-Louis Panne, Jean-Louis Margolin, Andrzej Paczkowski, Stephane Courtois, Kommunismens svarta bok Kapitel 10: Den stora terrorn 1936-1938.
  • John Earl Haynes and Harvey Klehr, In Denial: Historians, Communism, and Espionage, Encounter Books', September, 2003, hardcover, 312 pages, ISBN 1-893554-72-4
  • Arthur Koestler, Darkness at Noon, 1940, ISBN 0-553-26595-4
  • Aleksandr Solzjenitsyn, The Gulag Archipelago 1918-1956, HarperCollins, February, 2002, paperback, 512 pages, ISBN 0-06-000776-1
  • Eugene Lyons, Assignment in Utopia, Harcourt Brace and Company, 1937.
  • Volkskommissariat für Justizwesen der UdSSR, Prozessbericht über die Strafsache des sowjetfeindlichen trotzkistischen Zentrums, Moskau 1937
  • Volkskommissariat für Justizwesen der UdSSR, Prozessbericht über die Strafsache des antisowjetischen "Blocks der Rechten und Trotzkisten", Moskau 1938
  • "The Case of Leon Trotsky", Report of Hearings on the charges made against him in the Moscow Trials (John Dewey, Carleton Beals, Otto Rühle, Benjamin Stolberg), New York 1937, Nachdrucke bei Pathfinder Press
  • Wladislaw Hedeler, Steffen Dietzsch, Chronik der Moskauer Schauprozesse 1936, 1937 und 1938, Akademie-Verlag 2003, ISBN 3-05-003869-1
  • Arthur Koestler, Die Sonnenfinsternis, Europa Verlag, Hamburg 2000, ISBN 3-203-79150-1
  • Wadim S. Rogowin, 1937, Jahr des Terrors, Arbeiterpresse 2004, ISBN 3-88634-071-6
  • Schauprozesse unter Stalin 1932 - 1952. Zustandekommen, Hintergründe, Opfer. Mit einem Vorwort von Horst Schützler, Dietz Verlag Berlin 1990, ISBN 3-320-01600-8
  • Leo Sedow: Rotbuch über den Moskauer Prozeß, Antwerpen 1936 (mehrere Nachdrucke in den 1970er Jahren)
  • Leo Trotzki: Stalins Verbrechen, 1937 (mehrere Nachdrucke in den 1970er Jahren, Neuauflage bei dietz berlin im Jahr 1990)
  • Hermann Weber, Ulrich Mählert, Terror, Stalinistische Parteisäuberungen 1936-1953, Schöningh 2001, ISBN 3-506-75336-3
  • Dimitri Wolkogonow: Stalin. Triumph und Tragödie. Ein politisches Porträt. Econ Taschenbuch Verlag 1989. ISBN 3-612-26011-1
  • Hans Schafranek, Das kurze Leben des Kurt Landau. Ein österreichischer Kommunist als Opfer der stalinistischen Geheimpolizei. Verlag für Gesellschaftskritik. Wien 1988, S.374 - 427.
  • Hans Schafranek, Zwischen Blocklogik und Antistalinismus. Die Ambivalenz sozialdemokratischer Kritik an den Moskauer Schauprozessen, in: Jahrbuch des Vereins für Geschichte der Arbeiterbewegung 1994, Wien 1994, S.38 - 65.
  • Peter Huber/ Hans Schafranek, Stalinistische Provokationen gegen Kritiker der Moskauer Schauprozesse, in: Wolfgang Neugebauer (Hrsg.), Von der Utopie zum Terror. Stalinismus-Analysen, Wien 1994, S.97 - 134.
  • Nicolas Werth, Les Procès de Moscou : 1936-1938, seconde édition de juillet 2006, ISBN 2-8048-0101-2
  • Victor Serge, 16 fusillés à Moscou, Éditions Spartacus, 1972
  • Arthur Koestler, dans son livre Le Zéro et l'Infini, se base sur les Procès de Moscou pour relater l'histoire imaginaire d'un haut responsable communiste, Roubachof, qui se retrouve accusé, tout comme les véritables accusés des années 1930.
  • Michel Heller, Aleksandr Nekrich : L'utopie au pouvoir. Histoire de l'U.R.S.S. de 1917 à nos jours, Calmann-Lévy, 1982

Externa länkar

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Moskvar%C3%A4tteg%C3%A5ngarna"
Personliga verktyg