Tjuktjien

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Чуко́тский автоно́мный о́круг Чукоткакэн автономныкэн округ
Tjuktjiens läge i Ryssland. Tjuktjiens flagga Tjuktjiens vapen
Huvudort	Anadyr
Officiellt språk	ryska, tjuktjiska
Politisk status Federalt distrikt	autonomt distrikt Dalnevostotjnyj
Yta  - Totalt	737 700 km²
Folkmängd  - Totalt  - Befolkningstäthet	50 484[1] (1 januari 2007) 0,1 inv/km²
Tidszon	UTC +12

Tjuktjien (ryska: Чукотка, Tjukotka) är en autonom region (okrug) i nordöstra Ryssland med en yta på 737 700 km² och 50 484^[1] invånare (1 januari 2007). Den består dels av Tjuktjerhalvön, dels av ett större område land innanför halvön. Regionens huvudstad är Anadyr. Tjuktjien är både Rysslands och den eurasiska kontinentens nordöstligast belägna plats och består till största del av tundra. Öster om området, tvärs över Berings sund, ligger den amerikanska delstaten Alaska. Tjuktjien är väglöst och flyg är det viktigaste transportmedlet för persontransport. Det finns också kustsjöfart, som delvis ligger nere på vintern.

I Tjuktjien finns stora fyndigheter av mineraler, däribland guld, tenn, bly, zink och kol. Andra näringar är jakt, renskötsel och fiske. Man hoppas också på turism från USA. Det har tidigare inte förekommit på grund av områdets status som militärt skyddsområde och därför finns det mycket få hotell med mera utbyggt. Turism från USA har funnits ett fåtal år i liten skala, genom att regionens myndigheter hjälper ett amerikanskt flygbolag med de militära besökstillstånden och andra praktiska problem.

Med Tjuktjiens ursprungsbefolkning brukar menas oftast tjuktjer och jupiker ("sibiriska eskimåer"), tillsammans med de mindre folken korjaker, tjuvantser, evener och jukagirer, om under tusen individer vardera. Under sovjettiden tvångsförflyttades många ryssar, vitryssar och ukrainare till regionen och idag är omkring 60% av befolkningen etniskt rysk.

År 2000-2008 var Roman Abramovitj, känd som ägare av Chelsea FC, Tjuktjiens guvernör. År 2009 är det Roman Kopin.

Tjuktjiens klimat är kallt. På sommaren är det kustklimat med runt 9°C i juli. På vintern är havet fruset och det blir mer inlandsklimat med -25°C i medel i januari.

Historia

Det sägs att Tjuktjien först befolkades cirka 8 400 år sedan av primitiva jägare från Central- och Östasien. Då fanns det en skogsbeklädd landbrygga mellan Alaska och Asien, Beringia, som förfäderna till Amerikas indianer och eskimåer korsade för att bosätta sig på kontinenten. På denna tid levde mammutar, bepälsade noshörningar och andra forntida djur i området. Folket på denna tid var inte nomader, utan hade permanenta bosättningar.

När klimatet ändrades ändrades djurens liv. Många flyttade, djur dog ut och fick till följd att hela människofolkgrupper dog ut i brist på mat. Detta bidrog till att många folkgrupper påbörjade en nomadisk livsstil.

Idag kan man se många fornlämningar från Tjuktjiens stenåldersbefolkning på tusentalet f.Kr., inristade på stenblock kring Pegtymelflodens bädd. Cirka hundrafyra silhuettinristningar av djur återstår idag.

Folket i nordöstra Fjärran östern ändrade mycket litet på sin livsstil innan ryska kossacker började utforska området. Kossackerna hade i uppdrag att expandera det ryska riket och lägga folkgrupper under tsarens makt. De första århundraden präglades av konflikt mellan Tjuktjiens folk och de ryska kossackerna.

Källor

• Wikimedia Commons har media som rör Tjuktjien
  Bilder & media

1. ↑ ^{1,0 1,1} Publikation Tjislennost naselenija rossijskoj federatsii, po gorodam, poselkam gorodskogo tipa i rajonam, na 1 janvarja 2007 goda (utgiven av ROSSTAT), invånarantal i Rysslands administrativa enheter 1 januari 2007.

Litteratur

• Erdéley, Péter, På naturens villkor (2009) Reader's Digest - Det bästa. (nr. 3).sid. 86-94.