Fasta
Från Rilpedia
- Se påskfastan för den kristna fastan före påsk.
Med fasta avses sådan tidsperiod då man fastar, fastetid. Fasta sker på olika sätt men kan till exempel gå ut på att man avstår från mat och eventuellt dryck i olika utsträckning.
Fasta påbjuds inom många religioner som andlig förnyelse, renande process, botgöring med mera.
Man kan också fasta av hälsoskäl, ibland på uppmaning av läkare, exempelvis inför vissa typer av röntgenundersökningar. Det är inte helt ofarligt att fasta om det görs fel eller i för stor omfattning. Är man ovan vid fasta bör man kontakta en läkare eller dietist innan man börjar fasta.
Bland annat inom romersk-katolska och de lutherska kyrkorna har man under senare tid betonat att fastetiden är en tid då man kan kämpa mot sina ovanor och erbjuder att fasta i grupp och därmed uppmuntra varandra under fastetiden. Man väljer då själv något man vill avstå ifrån, till exempel: TV-tittande, godis, alkohol och kött, tidningar eller något annat. Meningen är att avstå från något för att vinna något annat. Att vinna tid för sin familj, att få pengar över att ge till de fattiga och så vidare.
Fastan har olika längd och innehåll i olika religioner:
Innehåll |
Fasta inom olika religioner
Bahá'í
- 19 dagars fasta från 2 mars till och med 20 mars.
- Man fastar under den nittonde månaden i bahaikalendern.
- Påbjudet från 15 till 70 års ålder.
- Inte bindande för barn, sjuka, resande eller svaga.
- Man äter och dricker inte från soluppgång till solnedgång.
Buddhism
- Munkarna brukar fasta varje dag från klockan 12 till nästa dags morgonmål.
Hinduism
- Man fastar inför högtiderna, till exempel Mahashivaratri (Shivanatten).
- Heliga män fastar mera än andra.
Islam
- 30 dagars fasta (sawm).
- Ramadan, den nionde månaden av det islamiska månåret, är den islamiska fastemånaden.
- Inte bindande för barn, sjuka, resande, gravida eller svaga.
- Man äter och dricker inte från gryningen till solnedgången.
Judendom
- Jom Kippur. Man ägnar sig åt fasta och ånger för att försonas med Gud.
Kristendom
- I kristen tradition är fredagen fastedag, eftersom Jesus korsfästes på en fredag. Enligt gammal tradition är också onsdagen fastedag, eftersom Jesus då förråddes av Judas Iskariot.
- Påskfastan, kyrkoårets största fasta, inträffar som en förberedelsetid för påsk. I västkyrklig tradition börjar den på askonsdagen och sträcker sig 40 dagar - söndagar undantagna - till och med påskafton. Askonsdag och långfredag är de strängaste fastedagarna. Också perioden före jul är en fasteperiod och kallas i västkyrkan advent, som betyder ankomst, vilket syftar på Jesu ankomst.
- Bland de ortodoxa kyrkorna lägger man fortfarande stor vikt vid fastedagarna.
- Inom katolska kyrkan är varje fredag fastedag, då man främst förväntas avstå från kött.
- Protestantiska kyrkor har tidigare inte lagt någon större vikt vid fasta, men i den anglikanska kyrkan utges varje år en särskilt fastebok av ärkebiskopen. Vissa frikyrkor betonar dock fastan som en möjlighet till koncentrerad bön. De ansluter dock sällan till de historiska fasteperioderna utan tiden är valfri.
Inka
Man fastade 21-23 juni inför den stora festivalen,för att hedra solguden, Inti Raymi den 24 juni-2 juli, i Cuzco där man åt och drack i mängder i nio dagar. Under den föregående fastan fick ingen förtäring av fast föda, tändande av eld eller sex förekomma.
Se även
Externa länkar
- Fastan, av Sofie Loman
