Bergslagernas Järnvägar
Från Rilpedia
Bergslagernas Järnvägar, BJ, var ett enskilt järnvägsbolag som under 1870-talet byggde järnvägen Göteborg – Kil – Falun, Sveriges genom tiderna största enskilda järnvägsprojekt och sin samtids alla kategorier största enskilda svenska företag, med en huvudlinje på 478 km. Banan färdigställdes i sin helhet år 1879 även om det dröjde till 1888 innan dagliga resor mellan Göteborg och Falun medgavs.
De olika bandelarna öppnades för trafik enligt följande:
31 dec 1875 Falun – Ludvika, 70 km;
30 okt 1875 Kil – Daglösen – Filipstad, 69 km;
1 mars 1876 Kil – Molkom, 32 km;
1 aug 1876 Molkom – Daglösen – Filipstad, 37 km;
3 jan 1877 Daglösen – Ludvika, 115 km;
31 maj 1877 Göteborg – Trollhättan, 72 km;
26 feb 1878 Trollhättan – Öxnered, 10 km;
21 juni 1879 Öxnered – Mellerud, 41 km;
1 dec 1879 Mellerud – Kil, 109 km;
1 okt 1912 Rämshyttan – Idkerberget, 10 km;
Spårvidd: 1435 mm
År 1908 ingicks samarbete med Gävle-Dala Järnväg och Stockholm-Västerås-Bergslagens Järnvägar; den sistnämnda utträdde dock 1919. Samarbetet utvecklades med tiden till den s.k. Trafikförvaltningen Göteborg-Dalarna-Gävle, GDG, som var Sveriges största enskilda järnvägsbolag och tidvis hade tåg som var snabbare än SJ:s.
Under åren 1939-1946 elektrifierades huvudlinjen.
BJ och resten av GDG förstatligades 1948 och fusionerades in i SJ. Till skillnad från många andra förstatliganden så löstes GDG-företagen in till marknadsvärdet och huvudägarna, städerna Göteborg och Gävle, fick bra betalt för sina aktier.
I dag räknas banan söder om Kil till Norge-Vänern-banan och norr om Kil till Bergslagsbanan enligt Banverkets terminologi, även om hela sträckan mellan Göteborg och Gävle vardagligen brukar kallas Bergslagsbanan.