Nilkrokodil

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

?Nilkrokodil
Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Djur Animalia
Stam:	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam:	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass:	Kräldjur Reptilia
Ordning:	Krokodildjur Crocodilia
Familj:	Krokodiler Crocodylidae
Släkte:	Crocodylus
Art:	Nilkrokodil C. niloticus
Vetenskapligt namn
§Crocodilus niloticus Auktor: Laurenti, 1768
Nilkrokodilens utbredning
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Nilkrokodilen (Crocodilus niloticus) är en reptil i familjen krokodiler som lever i Afrika.

Nilkrokodilen är den näst största krokodilen efter saltvattenkrokodilen. Hanarna väger vanligtvis runt 500 kg och är 3,5 - 5 meter långa men äldre exemplar kan väga 1000 kg och bli 5,5 meter långa.^[1] Det största exemplar som har mätts fångades i Tanzania och var 6,45 m lång och vägde 1090 kg.^[2] Honorna som är kortare och mindre än hanarna brukar väga mellan 230 och 300 kg och vara 2,5 till 4 meter långa.^[3]

Nilkrokodilens föda utgörs av större däggdjur som t.e.x. antilooper, gnuer och zebror men den äter även mindre bytesdjur som fisk och mindre vattenlevande smådjur. Även Lejon, giraffer och människor blir mer sällsynt deras byten. De kan vänta i timmar i vattnet på sitt byte och när bytesdjuren kommer till vattenhålet för att dricka simmar krokodilen sakta närmare och när den är tillräckligt nära hoppar den upp och sliter ner sitt byte. När nilkrokodilen har dödat sitt byte gör den en dödsrullning för att slita loss köttstycken eftersom att den inte kan tugga. Dödsrullningens hastighet är 360 grader på mindre än en halv sekund (lika snabbt som hos en alligator). Nilkrokodilen har en bitkraft på 13 ton.

Halsen och kroppssidorna är besatta med släta hornplåtar. Grundfärgen är mörkt bronsgrön, med små, svarta fläckar på ryggen. På kroppens sidor och på halsen finns oregelbundna mörkare fläckar. De undre kroppsdelarna är smutsgula, dock växlande. Krokodilens kött har en mycket genomträngande mysklukt, men har ändå ätits av vissa folkgrupper.

I vattnet är den ganska vig och simmar och dyker med stor snabbhet. Nilkrokodilerna kan simma i en hastighet på ungefär 15 km/h med hjälp av sin kraftfulla svans. På land är den mindre rörlig, eftersom buken släpar i marken. Dock kan den rusa raskt i hastigheter kring 25 km/h kortare sträckor ned till och upp ur vattnet. Om krokodilen ofredas blir den skygg och drar sig undan i tid för människor. Om dess levnadssätt kan nämnas att den vanligen vid middagstiden stiger upp ur vattnet för att sola sig och sova. Den kan inte sova i vattnet eftersom den ungefär var tionde minut måste upp till ytan för att hämta luft. Sömnen är inte särskilt djup. När den sover ligger den nästan alltid i krökt ställning med stjärtspetsen nere i vattnet. Så tillbringar krokodilen, ofta i stort sällskap, tiden till solnedgången, då den ger sig iväg för att söka byte, vilket utgörs av fisk, större och mindre däggdjur, vadare och simfåglar.

Sexuell aktivitet startas under en en regnig säsong i oktober. Stora hanar kan äga en 20 km lång flod och ha ett harem bestående av cirka 20 honor. Honorna har speciella spermauttag som kan lagra och befrukta sperman från flera olika hanar, vilket medför att avkomman har flera fäder. Att honor kan lagra sperma från flera hanar motverkar inavel, eftersom en hane stannar vid sitt bo under hela livet och parar sig med nära honor. Alltså skulle en familj bo vid samma flod och även para sig med varandra om det inte vore för spermalagringen. Honor går in i transtillstånd när de lägger ägg. Mogna honor lägger upp till 60 ägg på några timmar. Ett band syns på ägget efter några dagar vilket indikerar att de är fertila. Ägg kläcks i nästet efter cirka 80 dagar. Modern kan reabsorbera äggen och använda dem som näring i extrema fall.

På dagarna brukar nilkrokodilen sola sig på sandbankarna i flera timmar. Den sparar på detta sätt energi mycket effektivt. Nilkrokodilen kan klara sig utan mat i flera månader eller till och med i ett helt år.

Nilkrokodilen lever i Afrika, från Nilen till Godahoppsudden, Syrien och Madagaskar. I kärr, sjöar, träsk och på sandbankar är det ganska vanligt. I Egypten, där krokodilen förr var talrik, är den nu nästan, kanske helt, utrotad.

Nilkrokodilen beskrevs ganska väl redan av Herodotos. De forntida egyptierna balsamerade nilkrokodilen.

Referenser

1. ↑ http://nas.er.usgs.gov/queries/FactSheet.asp?speciesID=2273
2. ↑ Wood, The Guinness Book of Animal Facts and Feats. Sterling Pub Co Inc (1983), ISBN 978-0851122359
3. ↑ http://animals.nationalgeographic.com/animals/reptiles/nile-crocodile.html

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Nilkrokodil, 1904–1926 ^(Not).