Mutation

Från Rilpedia

(Skillnad mellan versioner)
Hoppa till: navigering, sök
m (Rullade tillbaka redigeringar av 88.131.41.36 (disk.) till senaste version av 85.226.156.48)
(Påbörjade korrigering)
Rad 1: Rad 1:
-
<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>'''Mutationer''' är bestående och ärftliga förändringar i [[cell]]ers genetiska material (oftast [[DNA]], ibland [[RNA]]). Mutationer har flera olika orsaker, till exempel slumpmässiga kopieringsfel under [[celldelning]]en, [[strålning]], inverkan av vissa kemiska ämnen och [[virus]]. Mutationer ingår också som ett naturligt och nödvändigt led i vissa processer i celler. För flercelliga organismer kan det vara intressant att skilja mellan  mutationer i de celler som ger upphov till nya individer (könsceller=gameter) och därmed sprids till efterkommande generationer, och mutationer i andra celler (somatiska celler) som bara berör den aktuella individen. De senare kan ge upphov till [[cancer]]. 
+
<noinclude>{{rpsv.basedon.wpsv}}</noinclude>
-
Den första sorten är en av förutsättningarna för [[evolution]]. Den stora majoriteten av mutationer är negativa eller har ingen större effekt på överlevnad eller andra framgångsfaktorer, och endast ett litet antal är fördelaktiga för avkomman. Man kan säga att mutationer är dåligt för individen men bra för genpolen.
+
'''Mutationer''' består och ärftliga förändringar i [[cell]]ers genetiska material (oftast [[DNA]], ibland [[RNA]]). Mutationer har flera olika orsaker, till exempel slumpmässiga kopieringsfel under [[celldelning]]en, [[strålning]], inverkan av vissa kemiska ämnen och [[virus]]. Mutationer ingår också som ett naturligt och nödvändigt led i vissa processer i celler. För flercelliga organismer kan det vara intressant att skilja mellan  mutationer i de celler som ger upphov till nya individer (könsceller=gameter) och därmed sprids till efterkommande generationer, och mutationer i andra celler (somatiska celler) som bara berör den aktuella individen. De senare kan ge upphov till [[cancer]]. 
-
Genom det [[Naturligt urval|naturliga urvalet]] kommer fördelaktiga mutationer att öka i frekvens på grund av att de gör sina bärare mer framgångsrika i att producera avkomma, medan de som är negativa av motsvarande  anledning mer eller mindre snabbt kommer att försvinna ur populationen. De mer neutrala mutationerna kommer också efter hand att ansamlas i populationen (i en stabil population fördubblas antalet avkommor för en genomsnittlig individ för varje generation) och göra att det finns en spridning på olika egenskaper. Denna spridning och ansamling av neutrala mutationer är en viktig ingrediens i den moderna [[evolutionsteori|evolutionsteorin]].
+
 
 +
Bland dem som tror på [[evolution]]shypotesen, anses den första sorten vara en av förutsättningarna för [[evolution]]. Den stora majoriteten av mutationer är negativa eller har ingen större effekt på överlevnad eller andra framgångsfaktorer, och endast ett försvinnande litet antal kan ha en tillfällig fördel för avkomman (men även dessa är nästan uteslutande negativa i det långa loppet eftersom de förstår ursprunglig, god, funktion).  
 +
 
 +
De som tror på evolution menar att det [[naturligt urval|naturliga urvalet]] gör att fördelaktiga mutationer att öka i frekvens på grund av att de gör sina bärare mer framgångsrika i att producera avkomma, medan de som är negativa av motsvarande  anledning mer eller mindre snabbt kommer att försvinna ur populationen. Detta stämmer dock inte i verkligheten, då det bygger på en mycket förenklad syn på hur mutationer sprids. Eventuella fördelaktiga mutationer (som är försvinnande få) klarar inte av att "väljas ut" av det naturliga urvalet eftersom med ''varje'' sådan tillfällig fördelaktig mutation, följer minst 100 mer eller mindre ofördelaktiga mutationer, vilka kommer att förstöra för urvalet. Det gör att skadliga mutationer ansamlas i en sådan takt att naturliga urvalet inte ens hinner "rensa bort" dem.<ref>J C Sanford "Genetic Entropy & The mystery of the Genome", ILN (2005), Feed My Sheep Foundation, Inc. (2008)
 +
(ISBN-10: 0981631606, ISBN-13: 978-0981631608)</ref>
 +
 
 +
<div style="background: red; color: white; font-weight: bold; padding: 1em; margin: 1em;">Redigering pågår. Texten nedan är ej åtgärdad.</div>
==Mutationstyper==
==Mutationstyper==

Versionen från 28 december 2009 kl. 16.29

Ril_red.png
Rilpedia - låst, texten baserad på Wikipedialogo_12pt.gifWikipedia_letter_w.png
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Mutationer består och ärftliga förändringar i cellers genetiska material (oftast DNA, ibland RNA). Mutationer har flera olika orsaker, till exempel slumpmässiga kopieringsfel under celldelningen, strålning, inverkan av vissa kemiska ämnen och virus. Mutationer ingår också som ett naturligt och nödvändigt led i vissa processer i celler. För flercelliga organismer kan det vara intressant att skilja mellan mutationer i de celler som ger upphov till nya individer (könsceller=gameter) och därmed sprids till efterkommande generationer, och mutationer i andra celler (somatiska celler) som bara berör den aktuella individen. De senare kan ge upphov till cancer.

Bland dem som tror på evolutionshypotesen, anses den första sorten vara en av förutsättningarna för evolution. Den stora majoriteten av mutationer är negativa eller har ingen större effekt på överlevnad eller andra framgångsfaktorer, och endast ett försvinnande litet antal kan ha en tillfällig fördel för avkomman (men även dessa är nästan uteslutande negativa i det långa loppet eftersom de förstår ursprunglig, god, funktion).

De som tror på evolution menar att det naturliga urvalet gör att fördelaktiga mutationer att öka i frekvens på grund av att de gör sina bärare mer framgångsrika i att producera avkomma, medan de som är negativa av motsvarande anledning mer eller mindre snabbt kommer att försvinna ur populationen. Detta stämmer dock inte i verkligheten, då det bygger på en mycket förenklad syn på hur mutationer sprids. Eventuella fördelaktiga mutationer (som är försvinnande få) klarar inte av att "väljas ut" av det naturliga urvalet eftersom med varje sådan tillfällig fördelaktig mutation, följer minst 100 mer eller mindre ofördelaktiga mutationer, vilka kommer att förstöra för urvalet. Det gör att skadliga mutationer ansamlas i en sådan takt att naturliga urvalet inte ens hinner "rensa bort" dem.[1]

Redigering pågår. Texten nedan är ej åtgärdad.

Innehåll

Mutationstyper

Små mutationer

Små mutationer kan kroppen ofta själv reparera.

Punktmutationer

Deletion (borttagning)

Vid deletion försvinner en nukleotid från sekvensen. När detta händer i en sekvens som definierar ett protein blir en effekt att alla efterföljande aminosyredefinitioner blir omtolkade genom att nukleotiderna grupperas annorlunda (i grupper om tre, tre nukleotider pekar tillsammans ut en aminosyra). Man säger därför att deletion är en frameshift mutation.

Insertion

En extra nukleotid sätts in. Då 3 faldiga (3,6,9,12,15 etc.) nukleotider sätts in sker en Missence Mutation. Ifall mutationen inte är av trefaldig typ sker en Frameshift mutation, vilket skadar hela genen "nedströms".

Substitution

En nukleotid byts ut. Kan vara Tyst mutation, Missence mutation eller Nonsense mutation.

Strukturella kromosomförändringar

Deletion
Duplicering
Omvändning
Insertion
Translokation


Mutationer kan klassificeras efter hur de har påverkat sekvensen av nukleotider. Man talar då om

  • Deletion (engelska deletion) - en del av kromosomen förloras
  • Duplicering (engelska duplication) - en del repeteras
  • Omvändning (engelska inversion) - en del vänds
  • Insertion (engelska insertion) - en del kopieras och läggs till på en annan plats
  • Translokation (engelska translocation) - två delar från olika kromosomer byter plats

Translokation ska inte förväxlas med överkorsning då delar på samma plats i identiska kromosomer byter plats. Överkorsning förekommer alltid vid meios och är en naturlig del av cellens liv.


Numeriska förändringar



Referensfel: <ref>-taggar finns, men ingen <references/>-tagg hittades

Personliga verktyg