Från Rilpedia

Artbildning är när nya arter uppstår, arter bildas alltid från en redan befintlig art. Artbildning är orsaken till livets stora mångfald, till att det finns så många olika sorters arter (forskare tror att det finns ca 10 miljoner arter just nu, men endast 1,4 miljoner har blivit upptäckta och namngivna).

Vad är en art?

Populationer inom en art kan variera i utseende och levnadssätt, särskilt då populationerna är geografiskt åtskilda. Det kan även vara tvärtom, att arter är så morfologiskt lika varandra att det är mycket svårt att skilja dem åt. Det kan alltså vara svårt att definiera en art endast genom utseendet. Det finns olika sätt att definiera en art det mest använda är: biologiskt artbildnings koncept (eng: BSC;Biological Species Concept). Vilket innebär att om två individer kan producera fertil avkomma är de av samma art. BSC-konceptet kan ej användas på asexuella organismer. Hos bakterier och virus kan man titta på huvud/kärn-generna (eng: core genes) för att artbestämma, eftersom att dessa gener skiljer sig mellan arterna.

Hur arter blir till/uppkommer

Arter uppkommer i en serie av steg. Det börjar med någon form av separation som följs av fixering av vissa karaktärer genom selektion. Med tiden blir skillnaderna hos karaktärerna större och större och leder till att arterna blir reproduktivt isolerade från varandra, dvs de två olika grupperna kan inte längre få fertil avkomma om de möts igen.

Det finns idag fyra sätt att förklara hur arter bildas; alloptri, sympatri, peripatri och parapatri.

• Allopatrisk artbildning (eng:allopatric speciation[1]) sker när en population splittras upp och grupperna blir geografisk isolerade från varandra. Därefter sker divergens selektion; olika egenskaper selekteras olika i grupperna. Vilket till slut leder till reproduktiv isolering. Splittringen kan tex. bero på migration eller geologiska händelser, barriärerna som separerar populationerna kan vara antingen geografiska eller ekologiska. Exempel på allopatrisk artbildning är ”Darwins finkar”.

• Sympatrisk artbildning (eng:sympatric speciation[2]) är när artbildningen som sker i samma geografiska område trots fortsatt genutbyte mellan de olika grupperna. Detta beror ofta på att ekologiska omständigheter minskar genflödet mellan olika grupper. Vilket genom disruptiv selektion och fördelen med att para sig med individer med samma karaktär, (eftersom avkomma mellan individer med olika karaktärer har sämre fitness) leder till artbildning.

• Parapatrisk artbildning(eng:parapatric speciation[3]) kallas det om ett utbredningsområde blir för stort för att genflöde skall kunna ske i hela området kan det uppstå separerade populationer som genom olika selektionstryck kan bilda olika arter.

• Peripatrisk artbildning (eng:peripatric speciation[4]) är när dotterpopulationer bryts ur huvudpopulationen vilket leder till att inget genutbyte sker och populationerna kan bli enskilda arter.

Källor

Stearns & Hoekstra, 2005. Evolution, an introduktion, 12. Oxford University Press, New York.