Estland

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Est)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Eesti Vabariik
Republiken Estland
Estlands flagga
Estlands statsvapen
Flagga Statsvapen
Valspråk:
Nationalsång: Mu isamaa, mu õnn ja rõõm
Estlands läge
Huvudstad Tallinn Tallinn greater coatofarms.png
Största stad Tallinn (cirka 400 000 inv.)
Officiellt språk Estniska
Statsskick
President
Premiärminister
Republik
Toomas Hendrik Ilves
Andrus Ansip
Självständighet
 • Deklarerad
 • Erkänd
från Ryssland resp. Sovjetunionen
24 februari 1918 resp. 20 augusti 1991
2 februari 1920 resp. 6 september 1991
Yta
 • Totalt
 • Vatten

45 226 km² (132:e)
4,56 %
Folkmängd
 • Totalt
 • Befolkningstäthet

1 338 000 (2009, IMF)[1] (148:e)
29 inv/km² (145:e)
BNP (PPP)
 • Totalt
 • Per capita
(2009)
$28 389 miljoner (2009, IMF)[2] (106:e)
$21 219,381 (2009, IMF)[3]
Valuta estnisk krona (EEK)
Tidszon EET (UTC+2)
Topografi
 • Högsta punkt

 • Största sjö

 • Längsta flod

Suur Munamägi
318 m ö.h.
Peipussjön (Peipsi järv)
3560 km²
Emajõgi
100 km
Nationaldag 24 februari
Landskod EE
Landsnummer 372

Estland (estniska: Eesti), officiellt Republiken Estland (Eesti Vabariik), är en republik i Baltikum, även Norden i vissa fall, i norra Europa. Landet gränsar till Lettland i söder, Ryssland i öster och har sjögräns mot Finland i norr och Sverige i väster. Landet omfattar över 800 öar i Östersjön och Finska viken, som ligger mellan Estland och Finland. Öarna utgör 10 % av landets totala yta. De två största öarna är Ösel (Saaremaa) och Dagö (Hiiumaa), som ligger mellan Rigabukten och Östersjön. Genom sjön Pepsi järv (Peipus) i öster, Estlands största sjö, går en del av gränsen mot Ryssland. Berggrunden täcks till övervägande av morän, som avlagrats under den senaste istiden.

Från 1200-talet fram till 1700-talet styrdes Estland av utländska herrar, först danskar och tyskar, och från 1500-talet svenskar. År 1721 övertog Ryssland makten över Estland och styrde landet i nästan 200 år.

1918, efter den tyska ockupationen under första världskriget, utropade republiken Estland sin självständighet. Tyska trupper trängde in i landet och Sovjetunionen hotade med ockupation, men efter fredsavtalet 1920 erkände Sovjetunionen formellt landet. Friheten varade inte speciellt länge. Under andra världskriget invaderades Estland av först ryska och senare av tyska stridskrafter. År 1944 återerövrade Sovjetunionen landet, som var en sovjetrepublik fram till 1991 när man följde Litauens exempel och på nytt utropade sin självständighet. Sedan 2004 är landet medlem av både Europeiska unionen och NATO.

Landets topografi växlar mellan slätter och kullandskap. Stora områden är karga och steniga, och berggrunden är täckt av tjocka moränlager som bildades under den senaste istiden. Myrar och mossmarker är också vanliga. Från de stora skogsområdena hämtas råvaran till den ekonomiskt viktiga träindustrin. Även maskin- och textilindustri är betydande näringsgrenar.

Endast en liten del av landet kan användas till jordbruk. Inom jordbrukssektorn dominerar mjölkproduktion och boskapshantering, särskilt svinavel. Med undantag för stora förekomster av oljeskiffer, som bryts för framställning av gas och petrokemiska produkter, har Estland endast obetydliga mineraltillgångar.

I jämförelse med andra tidigare sovjetrepubliker har Estland hög levnadsstandard. Efter smärre omställningsproblem har ekonomin återhämtat sig, och genom den ökande handeln med länderna i väst har landet i stort sett förskonats från de negativa följderna av den ekonomiska krisen i Ryssland.

Innehåll

Historia

Huvudartikel: Estlands historia

Estland var under medeltiden bas för Tyska orden. Från 1558 tillhörde Estland Sverige men blev efter det Stora nordiska kriget en del av Ryssland, officiellt vid freden i Nystad 1721.

Efter oktoberrevolutionen i Ryssland utropade Estland den 24 februari 1918 självständighet, som befästes genom det estniska frihetskriget och erkändes av Ryssland genom fredsfördraget i Dorpat (Tartu) den 2 februari 1920.

Efter Polens sammanbrott 1939 under inledningen av andra världskriget och efter sänkningen av Metalist krävde Sovjetunionen flyg- och flottbaser på estniskt territorium. Den estniska statsledningen tvingades acceptera detta. Efter att sovjetiska trupper ockuperat hela Estland installerades en sovjetvänlig regering. Ett nytt parlament utsågs, till vilket enbart kommunister kunde väljas. Detta parlament proklamerade sedermera Estlands införlivning i Sovjetunionen. Genom anslutningen till Sovjet ombildades Estland till en sovjetrepublik - Estniska SSR - 21 juli 1940. Mellan 1941 och 1944 ockuperades Estland av Tyskland tills det åter ockuperades och annekterades av Sovjetunionen 1944. Sverige var bland de första länderna att erkänna Estland som en del av Sovjetunionen.

Estland deklarerade på nytt sin självständighet den 20 augusti 1991. Självständigheten erkändes av Sovjetunionen den 6 september 1991, men de sista ryska styrkorna lämnade landet först den 31 augusti 1994. Efter detta har Estland strävat mot integration med Västeuropa vilket har lett till att landet blev medlem i NATO den 29 mars 2004 och i EU den 1 maj 2004.

Geografi

Huvudartikel: Estlands geografi
Karta över Estland

Estland ligger längs Östersjöns östra kust, på den nordvästra delen av den stegrande östeuropeiska plattformen mellan 57,3° och 59,5° nord och 21,5° och 28,1° öst. Landets genomsnittliga höjd över havet är endast 50 meter, och landets högsta punkt är Suur Munamägi i sydöst, som når 318 meter över havet.

Oljeskiffer- och kalkstenfyndigheter, tillsammans med att skog täcker 47% av landet, spelar nyckelroller i landets ekonomi, då det rent generellt har få resurser. Estland har över 1 400 sjöar, dock är de flesta mycket små. Den största sjön är Peipus (Peipsi järv) som ligger på gränsen till Ryssland, på 3 555 km². Landet har även ett antal myrar och 3 794 kilometer kuststräcka, som markeras av flera bukter, sund och vikar. Antalet öar uppgår till runt 1 500, de två största, Ösel (Saaremaa) och Dagö (Hiiumaa) utgör egna län.

Se även städer i Estland.

Administrativ indelning

Estland är indelat i 15 län (estniska: maakonnad, maakond i singular) och 241 kommuner, varav 34 städer (estniska: linnad, linn i singular) och 193 landskommuner (estniska: vallad, vald i singular). Maakonnad är statliga myndigheter och saknar valda församlingar. Estlands kommuner har allmän kompetens, och styrs av kommunfullmäktige som väljs vart tredje år. Det finns ingen separat kommunalskatt, men kommuner tilldelas 56 % av den statsskatt som betalas inom deras territorium.

Estlands län.

Län

Kommunikationer

Estland har två stora hamnar i Paldiski och Tallinn med goda färjeförbindelser till bland annat Helsingfors och Stockholm.

I Tallinn finns Estlands största internationella flygplats, Ülemiste Lennujaam. Största flygbolaget är det delvis statliga Estonian Air. Andra flygplatser med internationell reguljär flygtrafik är Pärnu i sydvästra Estland, vart bl.a. svenska flygbolaget Skyways flyger från Stockholm samt Kuressaare på Ösel, som har reguljära flygförbindelser med bl.a. Stockholm, Riga och Helsingfors. Övriga flygplatser i Estland som endast har reguljär inrikestrafik är bl.a. Kärdla på Dagö samt Runö (Ruhnu).

Estland har en internationell järnvägslinje med persontrafik. Den går till Moskva. Det finns inga järnvägslinjer med persontrafik till de andra länderna i Baltikum. Dock planeras att under 2009 åter öppna linjen till Riga. Det inhemska järnvägsnätet har på senare år underhållits dåligt och persontrafiken är inte särskilt omfattande. För närvarande trafikeras följande järnvägslinjer med persontrafik:

Tallinn-Pärnu, Tallinn-Paldiski, Tallinn-Narva, Tallinn-Viljandi, Tallinn-Tartu-Valga (vid lettiska gränsen) samt Tartu-Elva. Det finns även lokaltåg som trafikerar sträckor inom Tallinn med omnejd.

Demografi

Huvudartikel: Estlands demografi
Estlands folkmängd totalt samt uppdelad på etniciteter 1922-2000 (i procent)
Nationalitet 1922 1934 1959 1970 1979 1989 2000 2007
Ester 87,7 88,2 74,6 68,2 64,7 61,5 68,3 68,6
Ryssar 8,2 8,2 20,1 24,7 27,9 30,3 25,8 25,6
Tyskar 1,7 1,5 0,1 0,6 0,3 0,2 0,1 0,1
Svenskar 0,7 0,7 -- -- -- -- -- --
Finnar -- -- 1,4 1,4 1,2 1,1 0,9 0,8
Ukrainare -- -- 1,3 2,1 2,5 3,1 2,1 2,1
Vitryssar -- -- 0,9 1,4 1,6 1,7 1,3 1,2
Judar 0,4 0,4 0,4 0,4 0,3 0,3 0,2 0,1
Övriga 1,3 1,0 1,2 1,2 1,5 1,8 1,4 1,7
Total folkmängd (1000-tal) 1 107 1 126 1 196 1 356 1 464 1 565 1 370 1 342

Källa: Library of Congress Country Studies [1], Statistical Office of Estonia [2]

Historiska minoriteter

De balttyska och svenska minoriteterna tvingades i stort sett fullständigt lämna Estland i samband med andra världskriget. Estlands relationer med flyktingarna och deras ättlingar är goda, bland annat därför att de tidigare balttyska storgodsägarnas organisationer har uttalat att de inte har några anspråk på sina tidigare gods.

Språk

Estland officiella språk är estniska. I Nuckö kommun är svenska, vid sidan om estniska, officiellt språk. Majoriteten av estländarna har estniska som modersmål. Näst största språk är ryska, som är modersmål för ungefär 25 % av befolkningen. Majoriteten av de ryskspråkiga är ättlingar till dem som flyttade till Estland under den sovjetiska tiden. Det har dock sedan lång tid tillbaka funnits en ryskspråkig minoritet i Estland.

Kultur

Litteraturen på estniska beskrivs i artikeln estnisk litteratur.

Ekonomi

I juni 1992 ersatte Estland rubeln med landets egen valuta, den estniska kronan (EEK). Valutan var från början bunden till D-marken. När Tyskland övergick till euro bands kronan till den istället. Estland ämnar bli medlem av EMU år 2010, något senare än planerat på grund av hög inflation.

1994 blev Estland ett av de första länderna som introducerade platt inkomstskatt på 26 % oavsett inkomst. 2005 sänktes skattesatsen till 24 %, och den planeras sänkas vidare med 1 procentenhet per år fram till 2011, då skatten skall vara 18 %.

På grund av den ryska finanskrisen 1998 genomgick landet 1999 sin värsta finansiella kris sedan självständigheten 1991. Estland gick med i WTO 1999; landet fick då hjälp av bland annat EU och när landet senare blev medlem i EU 2004 var Estland det land som hade den starkaste ekonomin av de nya medlemsländerna.

Estlands ekonomi växer snabbt, delvis beroende på att skandinaviska bolag lokaliserar rutinjobb till landet och att rysk olja passerar genom landets hamnar. BNP är på $19 688 per capita (år 2006), och arbetslösheten är 4,2 %.

Största exporten är av maskiner och verktyg (33 %) följt av trä och papper (15 %), textil (14 %) och matrelaterade produkter (8 %). Främsta handelspartner är Finland, Sverige, Lettland, Ryssland, Tyskland och Litauen.

Försvar

Estnisk soldat i Bagdad 2005.

Syftet med Estlands försvar är att upprätthålla landets oberoende, suveränitet och territoriella integritet. Estland är sedan 2004 medlem av såväl EU som NATO och den estniska försvarsmakten skall ha en sådan kapacitet att den kan medverka i gemensamma militära operationer ledda av EU eller NATO.

Den estniska försvarsmakten består av armén, marinen och flygvapnet, med respektive 3 800, 300 och 200 soldater, av vilka 1 500 är värnpliktiga. Estland har allmän värnplikt för män. I praktiken inkallas ungefär 15 % av de värnpliktiga till grundutbildning. Grundutbildningens längd är 8 eller 11 månader. Den som genomfört grundutbildningen kan inkallas till repetitionsutbildning vart femte år. Planerad storleksram för försvarsmaktens mobiliseringsorganisation är 16 000 soldater. Därtill kommer Estlands hemvärn, Kaitseliit, med 8 000 aktiva hemvärnssoldater.

Armén är den viktigaste försvarsgrenen och består av följande förband:

  • Kuperjanovi Üksik-jalaväepataljon (Kuperjanov avdelta infanteribataljon)
  • Pärnu Üksik-jalaväepataljon (Pärnu avdelta infanteribataljon)
  • Scoutspataljon (Scoutbataljonen)
  • Viru Üksik-jalaväepataljon (Viru avdelta infanteribataljon)
  • Üksik-sidepataljon (Avdelta signalbataljonen)
  • Üksik-vahipataljon (Avdelta gardesbataljonen)
  • Suurtükiväegrupp (Artillerigruppen)
  • Õhutõrjedivisjon (Luftvärnsbataljonen)
  • Pioneeripataljon (Ingenjörsbataljonen)
  • Rahuoperatsioonide Keskus (Centrum för fredsbevarande operationer)

Internationella rankningar

Organisation Undersökning Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Index of Economic Freedom 2009 13 av 179
Reportrar utan gränser Pressfrihetsindex 2008 4 av 173
Transparency International Korruptionsindex 2008 27 av 180
United Nations Development Programme Human Development Index 2006 42 av 179


Källor

Noter

  1. ”Preliminär befolkningsstatistik per år 2006 - 2013”. IMF. uppskattad 2009. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2008/02/weodata/weorept.aspx?sy=2006&ey=2013&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=946%2C918%2C964%2C935%2C968%2C939%2C944%2C936%2C941&s=PPPGDP%2CPPPPC%2CLP&grp=0&a=&pr.x=33&pr.y=1. Läst 4 januari 2009. 
  2. ”Preliminär statistik per år 2006 - 2013”. IMF. uppskattad 2009. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2008/02/weodata/weorept.aspx?sy=2006&ey=2013&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=946%2C918%2C964%2C935%2C968%2C939%2C944%2C936%2C941&s=PPPGDP%2CPPPPC%2CLP&grp=0&a=&pr.x=33&pr.y=1. Läst 4 januari 2009. 
  3. ”Preliminär statistik per år 2006 - 2013”. IMF. uppskattad 2009. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2008/02/weodata/weorept.aspx?sy=2006&ey=2013&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=946%2C918%2C964%2C935%2C968%2C939%2C944%2C936%2C941&s=PPPGDP%2CPPPPC%2CLP&grp=0&a=&pr.x=33&pr.y=1. Läst 4 januari 2009. 

Se även

Externa länkar

(engelska)

(engelska)

(estniska)

(engelska)


Personliga verktyg
På andra språk