Från Rilpedia

Platt skatt innebär att skatteuttaget är en viss procentsats av inkomsten och att denna inte varierar. I Sverige är exempelvis skatten på inkomster av kapital platt med skattesatsen 30 %. Alternativen till platt skatt är progressiv skatt där procentsatsen ökar med ökande inkomst eller degressiv där skattesatsen avtar för högre beskattningsbara inkomster. I Sverige är exempelvis inkomster av tjänst beskattade med en progressiv skatteskala. I andra ekonomier förkommer att inkomster är beskattningsbara upp till en viss nivå varefter de är skattefria eller beskattas med lägre skattesats. Progressiva eller degressiva skattesatser medför att marginalskatteeffekter uppstår.

Platt skatt på inkomster av tjänst är relativt ovanlig i utvecklade ekonomier^[1]. Av de nordiska länderna är det bara Island som har platt skatt.

Progressiviteten i skatteskalan kallas även marginalskatt. Av de nordiska länderna har Danmark den högsta marginalskatten om 62,9% (2004), därefter kommer Finland med 56,7%, Sverige med 57% och Norge med 55,3^[2].

Merparten av världens utvecklade ekonomier har kombinationer av platta skattesatser och progressivitet/degressivitet för olika former av inkomster och vid skatteuttag på olika fiskala nivåer (exempelvis stat och stad) och ofta även grundavdrag och inkomster som helt undantas beskattning.

Genom att man tänker sig omfattande möjligheter till avdrag är många förslag från anhängare av platt skatt i praktiken kompromisser med idén om progressiv beskattning.

Fördelar

Förespråkare för platt skatt kan framhålla följande principiella fördelar:

• Ett system med platt skatt är, allt annat lika, enklare att förstå än ett system med brytpunkter i skattesatsen för olika inkomster. Ett system med olika skattesatser kan vara svårförståeligt för skattebetalaren och svåradministrerat för den fiskala myndigheten
• En platt skatt kan leda till relativt sett högre skattebetalningsmoral för högre inkomster ^[3].
• En annan fördel som brukar nämnas är att en platt skatt antas öka den sammanlagda skatteinkomsten pga. dels ökad ekonomisk aktivitet och ett borttagande av de kryphål som vissa företag och personer nu använder för att kringå att betala skatt. I Ryssland har man sett en sådan utveckling; det första året efter att man introducerat platt skatt steg skatteinkomsterna med 25.2%, nästföjande år steg det med 24,6 % för att nästa år igen stiga med 15,2 %.^[4] Detta resultat, d.v.s. att statens skatteinkomst ökar trots att skattetrycket i förhållande till BNP sjunker, är en effekt i enighet med lafferkurvan.
• Platt skatt förväntas ge en effektivare ekonomi. En vanlig uppskattning bland ekonomer är att skattens dödviktskostnad (skillnaden mot optimal produktion och konsumtion) är proportionell till kvadraten på skattesatsen.^[5] En skatt på 20 procent förorsakar alltså fyra gånger så mycket dödviktskostnad som 10 procent. Detta innebär att en låg och likformig skattesats på en bred skattebas ger en effektivare ekonomi än en blandning av höga och låga skattesatser på en mindre skattebas.
• Av vissa används ett rättviseargument, att den första och sista intjänade kronan ska belastas med lika stor andel skatt.
• Ifall man misstror en omfattande politisk styrning av samhället så minskas riskerna genom att en platt skatt kan göra det svårare att använda skatten som styrinstrument för samhällsekonomin.

Nackdelar

Motargumenten till platt skatt kan vara:

• Rättviseargumentet används mot platt skatt med motsatt tolkning mot dem som förespråkar platt skatt. Den nackdel som framhålls är att marginalvärdet för inkomster är större för dem som förtjänar mindre, dvs. skatten känns mer i plånboken för en låginkomsttagare som nätt och jämt får ihop till sina nödvändiga utgifter än för en miljonär.
• Ifall man har förtroende för en omfattande politisk styrning av samhället kan ett progressivt eller degressivt skatteuttag ha önskade styrningseffekter.

Referenser

1. ↑ Flat tax på engelskspråkiga Wikipedia
2. ↑ Skattestyrelsen i Finland
3. ↑ Lafferkurvan på engelskspråkiga Wikipedia
4. ↑ The Flat Tax at Work in Russia: Year Three, Alvin Rabushka, Hoover Institution, 26 april 2004.
5. ↑ Accuracy, Complexity, and the Income Tax, Louis Kaplow i Journal of Law, Economics, and Organization nummer 1/1998, årgång 14, s.68.