Skånes järnvägsnät

Från Rilpedia

Version från den 21 maj 2009 kl. 21.05 av Stigfinnare (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Skånes järnvägsnät är ett av landets mest utvecklade och också ett av landets lönsammaste. Banorna trafikeras till största del av Skånetrafiken och det är Skånetrafikens taxor och regler som gäller så länge man inte åker med X2000, som körs av SJ, eller vissa andra SJ-tåg. Trafiken är mest utbredd i västra Skåne mellan orterna Lund, Malmö och Helsingborg. Sedan år 2000 finns det en fast förbindelse, Öresundsförbindelsen, till Köpenhamn. Alla trafikerade banor inom Skåne är elektrifierade.

Innehåll

Stambanor och huvudnät

En karta över järnvägsnätet i Skåne

Skåne domineras av tre större järnvägar. En av de är Södra stambanan som går från Malmö till Hässleholm och sedan vidare mot Stockholm. Banan är dubbelspårig men stora kapacitetsbrister råder på sträckorna Malmö-Lund och Lund-Hässleholm. Banverket planerar att bygga ut banan mellan Malmö och Lund till fyra spår.

Den andra större banan är Västkustbanan som knyter samman Malmö, Lund och Helsingborg. Banan fortsätter även norr om Helsingborg mot Båstad och vidare mot Göteborg. Sedan 2001 är sträckan mellan Kävlinge och Helsingborg dubbelspårig och går även via Landskrona. 2005 var dubbelspåret mellan Lund och Vallkärra (mellan Kävlinge och Lund) klart efter en långdragen process. Sträckan mellan Lund och Helsingborg är alltså från 2005 dubbelspårig, men har stora kapacitetsbrister på de enkelspåriga sträckorna Helsingborg-Ängelholm och Förslöv-Båstad.

Den tredje dominerande banan är Öresundsbanan som sedan 2000 förbinder Malmö med Köpenhamn. Banan trafikeras var tjugonde minut av Öresundståg (i rusningstrafik var tionde minut), som fortsätter till Helsingør på den danska sidan och Lund på den svenska sidan. Tågen till Lund fortsätter också vidare till Göteborg, Kalmar eller Karlskrona. Öresundsbanan förbinds i Fosieby, sydöstra Malmö, med Kontinentalbanan, som förbinder Malmö med Trelleborg. Sträckan mellan sydöstra Malmö och Malmös bangård är hårt trafikerad eftersom både Öresundsbanan, Kontinentalbanan och Ystadbanan, från Ystad och Simrishamn, delar på dubbelspåren. Därför är det tänkt att Citytunneln ska stå klar 2011 med två spår under hela Malmö. Förutom att Citytunneln frigör kapacitet på Kontinentalbanan blir också Malmö Centralstation en genomfartsstation. Hela Öresundsbanan är idag dubbelspårig.

Andra persontågstrafikerade banor

När Västkustbanan byggdes ursprungligen gick den inte vid kusten och därför gick den aldrig via Landskrona eller Helsingborg. Banan passerade inte heller Lund från första början. Allt efter som har man byggt om banan, för att Västkustbanan även skulle omfatta Lund, Landskrona och Helsingborg, och på så vis har det skapats nya vägar för tågen. Därför finns det nästan alltid två eller tre olika vägar tågen kan gå på i västra Skåne. I östra Skåne ser läget annorlunda ut. Förbindelserna är få och ofta av dålig kvalitet. Nedan följer en kortare redogörelse av banorna inom Skåne:

  • Södra Stambanan: Malmö-Stockholm. Dubbelspårig och trafikeras av många olika tågslag ex pågatåg, öresundståg, X2000 och godståg. Banan håller en hög standard. Stora kapacitetsbrister främst mellan Malmö och Lund men också mellan Lund och Hässleholm. Utbyggnad till fyra spår pågår på sträckan mellan Malmö och Arlöv.
  • Västkustbanan: (Malmö-)Lund-Göteborg. Dubbelspårig mellan Lund och Helsingborg. Kapacitetsbrist mellan Helsingborg och Båstad. Bra banstandard på de dubbelspåriga partierna, inkl banan norr om Båstad mot Göteborg. Tågen kan hålla en hög hastighet på den största delen av banan, dock inte på sträckan precis norr om Helsingborg och över Hallandsås.
  • Öresundsbanan: (Malmö-)Fosieby-Kastrup-Köpenhamn. Banan är dubbelspårig och håller en hög bankvalitet hela sträckan. Kapacitetsbrist på sträckan Malmö-Fosieby.
  • Skånebanan: Helsingborg/Kattarp-Hässleholm-Kristianstad. Banan är enkelspårig och håller en ganska låg banstandard. Trafikeras av pågatåg samt av öresundståg på sträckan mellan Hässleholm och Kristianstad.
  • Godsstråket genom Skåne: Ängelholm-Åstorp-Kävlinge-(Malmö-)Trelleborg. Banan består av Söderåsbanan mellan Åstorp och Kävlinge via Teckomatorp, Lommabanan mellan Kävlinge och Malmö (dock inte via Lund utan via Lomma) och Kontinentalbanan mellan Malmö och Trelleborg. Banan är enkelspårig och trafikeras inte av persontrafik mer än på sträckan Kävlinge-Teckomatorp där pågatågen mellan Lund och Helsingborg via Teckomatorp går. Sträckan Malmö-Trelleborg trafikeras av godståg och av nattåg mot Tyskland (Berlin Express). Banstandarden är ganska låg och banan kräver upprustning innan pågatåg kan börja trafikera banan. För att kapaciteten på Godsstråket genom Skåne ska räcka till för persontåg krävs det att godstågen på banan kan gå andra vägar, vilket kräver ett färdigställande av Citytunneln samt Hallandsåstunneln.
  • Ystadbanan: (Malmö-)Fosieby-Ystad. Förbinder Ystad med Malmö. Banan är enkelspårig och trafikeras till största del av pågatåg samt små mängder av godståg och direkttåg mellan Köpenhamn till Ystad, sk Bornholmståg. Banstandarden är acceptabel men hastigheten förblir låg längs hela banan. Ungefär hälften av alla tåg mot Ystad fortsätter på Österlensbanan mot Simrishamn.
  • Österlenbanan: Ystad-Tomelilla-Simrishamn. Banan är enkelspårig och sedan ett par år även elektrifierad och skarvfri. Tågen utgörs till största del av pågatåg från Ystad/Malmö. Andra tåg går i princip inte på banan.
  • Rååbanan:Eslöv-Teckomatorp-Helsingborg. Detta är den gamla delen av Västkustbanan via Helsingborg innan den nya banan via Landskrona byggdes. Banan är enkelspårig men håller en förhållandevis okej banstandard. Sträckan Teckomatorp-Helsingborg trafikeras till mesta dels av pågatåg mellan Helsingborg-Teckomatorp-Lund-Malmö. Sträckan Eslöv-Teckomatorp trafikeras inte av persontrafik.
  • Blekinge Kustbana: Kristianstad-Karlskrona. Banan elektrifierades mellan 2005 och 2007. Tidigare har Kustpilen, dieseltåg, trafikerat banan men efter elektrifieringen fortsätter Öresundstågen till Kristianstad från Malmö/Köpenhamn hela vägen till Karlskrona.

Banor som ej är trafikerade av persontåg

  • Åhusbanan: Kristianstad-Åhus. Banan trafikeras av i snitt två godstågspar per dygn. Diskussioner om en återupptagen persontrafik förekommer då och då men är inte aktuellt inom de närmaste åren.[1]
  • Staffanstorpsbanan: (Malmö-)Östervärn-Staffanstorp. Det finns planer på att banan ska börja trafikeras av pågatåg och att en utbyggnad till Dalby (och på lång sikt ända fram till Simrishamn) ska genomföras. Banan inrymms inte längre i Banverkets framtidsplan. Se mer nedan om Simrishamnsbanan.
  • Markarydsbanan: Hässleholm-Eldsberga(-Halmstad). Trafikeras i huvudsak av godståg och X2000 mellan Malmö och Göteborg. Sträckan har inte i dagsläget någon mer kapacitet för pågatågstrafik. När Hallandsåstunneln är klar ska dock godstågen och X2000 mellan Malmö och Göteborg gå genom Hallandsåstunneln och inte på Markarydsbanan som idag. Då avlastas Markarydsbanan och på så sätt ska man få plats med pågatågstrafik. Fram till dess att Hallandsåstunneln är klar måste godstågen och X2000 gå via Markarydsbanan eftersom trafiken över Hallandsåsen varken medför höga hastigheter, klarar av tunga tåg eller fler tåg.
  • Godsstråket genom Skåne: Ängelholm-Åstorp-Kävlinge-(Malmö-)Trelleborg. Trafikeras av persontåg på sträckorna Malmö-Fosieby och Kävlinge-Teckomatorp. Övriga sträckor planeras av Skånetrafiken att börja trafikeras någon gång under 2010-talet.
  • Olofströmsbanan: Ursprungligen en del av Sölvesborg-Olofström-Älmhults Järnväg. Banan trafikeras av godståg från Olofström i Blekinge till Älmhult i Småland men går igenom nordöstra Skåne. En framtidsplan är att bygga ut banan från Olofström till Karlshamn och på så sätt möjliggöra en anslutning från Blekinge till Södra stambanan på ett tredje sätt utöver de två via Hässleholm och Alvesta, eventuellt med ett stopp i Lönsboda som är den enda större skånska ort banan passerar igenom.

Banor som planeras trafikeras i framtiden

Följande banor planerar Skånetrafiken att trafikera i framtiden:

Banverkets projekt i Skåne

Citytunneln ska knyta samman Malmö C med Öresundsbron bättre än i dagsläget. Idag måste samtliga tåg vid Malmö C vända om de ska gå vidare. Detta tar lång tid och minskar också kapaciteten på Malmös bangård. Citytunneln börjar vid Malmö C där en ny, nedre station byggs, "Malmö C Nedre". Den stationen får fyra spår och trafikeras av alla tåg som går vidare mot Köpenhamn, inkl fjärrtåg.

Från Malmö CN går tågen i en tunnel under Malmö. Ungefär i mitten av tunneln stannar Öresundstågen och Pågatågen vid den underjordiska stationen Triangeln. På så sätt når man snabbare Malmös centrum. Triangeln beräknas dessutom bli Sveriges tredje största station med mer än 35 000 på- och avstigande passagerare per dygn. Från Triangelns station når man inte bara köpcentret utan massa andra byggnader i centrala Malmö. Stationen får två spår och en mellanliggande station. Kritik har riktats mot den nya stationen vid Triangeln eftersom plattformarna inte kommer att bli tillräckligt långa för att ta emot fyrkopplade öresundståg, vilket kan bli aktuellt under rusningstid.

Därefter fortsätter banan i en tunnel söderut mot Hyllie. Strax före Hyllie station svänger banan upp ovan jord. Hyllie station kommer bli mittpunkten för ett nytt bostadsområde. Stationen får fyra spår, precis som Malmö CN, och söder om stationen kommer det att finnas en depå där tåg kan stanna och vända. Två av de fyra spåren fortsätter västerut och ansluter Öresundsbanan strax före Öresundsbron. Ett spår fortsätter österut mot Öresundsbanan och Kontinentalbanan. Meningen är att detta spår ska kunna användas för tåg som kommer från Ystad och Trelleborg men som ska fortsätta mot Lund. Banan österut kommer att förberedas för en senare utbyggnad till dubbelspår och därför görs bland annat broarna extra breda.

Citytunneln kommer att bidra till ett effektivare järnvägssystem inte bara i Malmö utan i hela Skåne. Citytunneln frigör kapacitet på andra sträckor också vilket medför att till exempel Lommabanan, Simrishamnsbanan och banan mot Trelleborg kan börja trafikeras. Det möjliggör också en snabbare resa in till Malmö och tågen kommer att kunna gå var tionde minut mellan Malmö och Köpenhamn vid rusningstid. Dessvärre kommer projektet att kosta åtskilliga miljarder. Citytunneln väntas stå klar 2011 och har hittills hållit sin tidsplan.

För att ett tåg ska få gå genom Citytunneln krävs speciella krav. Godståg och dieseltåg får inte gå på sträckan och passagerartåg måste bland annat ha nödbromsblockering. Därför får inte dagens pågatåg eller "vanliga" X2000 gå genom tunneln när den väl är färdig. Istället krävs det att pågatågen ersätts av en ny tågtyp som klarar kraven, vilket kommer att ske med start 2009 (se X61). De X2000 som går till Danmark och är ombyggda för dansk järnväg uppfyller dock kraven för att få gå genom tunneln. Även öresundstågen uppfyller kraven.

Hallandsåstunneln är antagligen ett av Banverkets mest kända projekt. Projektet har en lång historia, fylld med katastrofer, på nacken och har fortfarande inte slutförts. Tunneln består egentligen av två tunnelrör som går genom åsen. På den norra sidan av åsen byggs en ny station för Båstad, med fyra spår, där de flesta tåg kommer att göra uppehåll och söder om tunneln byggs en annan station i Förslöv. Vid Förslöv planeras pågatågen att göra uppehåll. De nuvarande pågatågen kommer dock inte att få passera genom tunneln eftersom tågen inte har nödbromsblockering. De nya pågatågen, som levereras med start 2009, uppfyller dock kraven. Andra tåg, så som Öresundståg och de X2000 som går till Danmark, uppfyller också kraven.

Tunneln kommer att stå klar 2012, om inte något oväntat inträffar. Tunneln kommer att avlasta Markarydsbanan, där mycket gods går idag istället för på Hallandsåsen. Tunneln ger alltså nya möjligheter även för andra banor. Hallandsåsen medför även att godstågen måste gå på Godsstråket genom Skåne (Västkustbanan mellan Landskrona och Helsingborg är för brant) vilket medför att Godsstråket genom Skåne måste rustas upp. Det medför i sin tur att man kan samtidigt rusta upp banan för persontrafik.

När tunneln är färdig kommer den att kosta mer än 7 mdr kronor vilket är åtta gånger mer än vad som avsattes från början till projektet.

På lång sikt är det meningen att den numera upprivna järnvägen mellan Staffanstorp-Dalby-Sjöbo-Tomelilla ska återuppbyggas. I planen ingår även en upprustning av de kvarvarande sträckorna mellan Staffanstorp och Malmös bangård och Tomelilla och Simrishamn.

Simrishamnsbanan ger upphov till bättre kommunikationer i södra och östra Skåne med västra Skåne. Det skulle bli en stor reducering av pendlartiden mellan exempelvis Sjöbo och Malmö. Banan kommer att byggas ut i etapper med Malmö-Dalby som första etapp. Därefter kan det tänkas att man bygger etappen Dalby-Sjöbo eller hela sträckan Dalby-Tomelilla. Huvudmålet med banan är att restiden mellan Simrishamn och Malmö ska vara under 60 minuter. Idag är restiden mer än 90 minuter. Trafiken antas utgöras av pågatåg eller en eventuell efterträdare till pågatåg eftersom de nuvarande pågatågen inte får köra genom Citytunnln. Banan kommer att byggas enkelspårig med mötesstationer.

Tågaborgstunneln syftar till att slutföra dubbelspårsutbyggnaden på Västkustbanan. Tunneln byggs från Knutpunkt i Helsingborg till lokalstationen Maria, i norra Helsingborg. Tunneln ska rymma ett dubbelspår.

Helsingborgs kommun har dock föreslagit att en tunnel under Helsingborg är den effektivaste lösningen. Lösningen är dessvärre mycket kostsam. Byggstart beräknas tidigast till 2017.

Denna sträcka är enkelspårig men planeras byggas ut till dubbelspår i befintlig sträckning. Det är en flaskhals, eftersom det går både regionaltåg Ängelholm-Malmö och tåg Göteborg-Malmö. Det går 6 tåg i timmen (3 per riktning). Det är en ganska hård belastning på ett enkelspår och innebär många tågmöten. Mer belastat blir det när Hallandsåstunneln öppnats. Sträckan Ängelholm-Maria ska byggas ut till dubbelspår i markplan, dvs ett till spår läggs i princip bara bredvid det nuvarande. Byggstart beräknas till 2013 och öppning runt 3 år senare.

Banan mellan Lund och Malmö, som är en del av Södra Stambanan, lider av stora kapacitetsbrister. Dessa brister är främst ett resultat av de olika hastigheter de många olika tågen på sträckan har. För att få bukt med hastighetskonflikterna mellan till exempel godståg och X2000 ska man bygga ut banan till fyra spår. Detta genomförs i flera etapper, den första har redan påbörjats.

Etapp 1, som redan har påbörjats och som ska vara klar vid påsken 2009, sträcker sig mellan Arlöv och Almedalsbron i Malmö, strax norr om Malmös bangård. I Arlöv ansluter nämligen den enkelspåriga Lommabanan vilket gör denna korta sträcka mellan Malmö och Arlöv ännu mer påfrestad. Förutom att man kommer att bygga ut från dagens tre spår till fem (fyra spår för Södra stambanan och ett spår för godstågen från Lommabanan) ska man även bygga en planskild spårkorsning. Anledningen till detta är att tågen i Danmark kör i högertrafik medan svenska tåg går i vänstertrafik. Bytet av trafiken måste ske någonstans och därför har man anlagt den norr om Malmö.

Det finns två anledningar till att den planskilda korsningen läggs här. Den första är att det inte rymms någon planskild korsning varken på Malmös bangård, i Citytunneln eller på sträckan mellan Citytunnelns uppgång vid Holma och Öresundsbron. Den andra anledningen är att en planskild korsning före bangården medför att godståg norrifrån kan ta sig till bangården (som ligger väster om Södra Stambanan) utan att behöva korsa Södra Stambanan. På så sätt är det inte bara tågen mot Danmark som har en fördel av den planskilda korsningen utan även godstågen som går till bangården. Mer information om etapp 1 finns på banverket.se.

Den andra etappen sträcker sig mellan Arlöv och Flackarp, strax söder om Lund. Tidigare i år skickade Banverket sin plan för utbyggnad till regering. Regeringen väntas ge besked om en utbyggnad inom ett år. Banverkets nuvarande plan är en utbyggnad i markplan, dvs att man lägger ytterligare två spår bredvid de nuvarande två, detta trots stora protester i de små samhällena kring stambanan. Utbyggnaden medför också en ombyggnad av de pågatågsstationer som finns på sträckan. I Banverkets plan ska stationerna byggas med två sidoplattformer och fyra spår däremellan. Sträckan mellan Arlöv och Flackarp är idag en flaskhals, tillsammans med Malmö C som stoppar hela södra Sveriges tågtrafikutveckling. Etapp 2 väntas stå klar något år efter Citytunneln. Mer information om etapp 2 finns på banverket.se.

Den tredje etappen är sträckan mellan Flackarp och Lund C. Denna sträcka kommer dock vara komplicerad att bygga ut eftersom den bland annat går genom bebyggda områden i Lund. När väl etapp 1 och 2 är utbyggda kommer dock trycket på att även denna sträcka byggs ut att öka så mycket att den antagligen inom ett par år efter etapp 2 är färdig byggs ut. När etapp tre är utbyggd från två till fyra spår kommer hela sträckan mellan Malmö godsbangård och Lund C att ha fyra spår. Dessutom kommer ett femte spår gå parallellt med de fyra spåren på sträckan Malmö godsbangård-Arlöv. Vid Arlöv kommer detta femte spår att vika av (Lommabanan).

Referenser

  1. Kristianstads kommun om kommunikation till Åhus.
Personliga verktyg