Citytunneln
Från Rilpedia
 |
Denna artikel eller sektion behandlar ett pågående byggprojekt. Artikeln kan innehålla information som kan ändras snabbt allteftersom projektet fortskrider och mer information blir tillgänglig. |
 |
Citytunneln är en järnväg som just nu byggs i Malmö. Hela förbindelsen ska bli 17 km, varav 6 km är tunnel under centrala Malmö.
Innehåll |
Bygget
1991 träffades den första överenskommelsen om en tågförbindelse genom Malmö med anslutning till den kommande Öresundsförbindelsen. 1995 fick Svedab AB (Svensk-Danska Broförbindelsen) i uppdrag att utreda teknik och kostnader för olika alternativ[1]. 1998, när Citytunnelkonsortiet bildats, startade projekteringen av den så kallade tunnellösningen. Byggnationen påbörjades i mars 2005 och den nya tågförbindelsen beräknas vara klar för trafik i december 2010[2] [uppdatering behövs].
Tunnelns främsta uppgift blir att göra Malmö Centralstation till en genomfartsstation (vilket möjliggör mer tågtrafik i hela Skåne och över Öresundsbron), skapa nya stationer i Malmö, avlasta Kontinentalbanan från persontrafik, öka upptagningsområdet för Öresundstrafik, samt knyta samman tågtrafik från Söderslätt med Öresundstågstrafiken,. Genom öppnandet av den underjordiska stationen vid Triangeln skapas även en av landets största järnvägsstationer, med kraftigt förkortade restider från Skånes städer till södra delarna av centrala Malmö med närhet till bl.a. Universitetssjukhuset MAS. Malmö får därigenom två stationer i centrum, varav stationen Triangeln blir den som har flest arbetsplatser och bostäder i sin närhet.
Citytunneln beräknas kosta 9,45 miljarder kronor i 2001 års penningvärde, varav 1,09 betalas av Malmö stad, 0,86 av Region Skåne, 0,69 är EU-bidrag, medan resten, 6,81 miljarder betalas av Banverket med statsbidrag [3]. Nya stationer blir Triangeln och Hyllievång. Malmö C byggs till med en underjordisk stationsdel och blir en station med genomgående trafik vilket ökar stationens kapacitet avsevärt.
Trafik
Restiden från Malmö C till Köpenhamns Hovedbanegård beräknas till 33 minuter, en minskning från nuvarande 35 minuter. Tiden förkortas avsevärt av den kortare sträckan men förlängs av en extra station (Triangeln) med många på och avstigande. Största tidsvinsten blir det för resor till och från Triangeln, som är en centralt belägen plats i Malmö, tidsvinsten beräknas bli 15-25 minuter. Från orter norr om Malmö blir det en tidsvinst på 10 minuter till Köpenhamn.
Malmö centralstation är idag en säckstation och tågen gör av olika skäl uppehåll på 10 min på centralstationen[4]. När Citytunneln står färdig så förvandlas centralstationen till genomgångsstation och därmed kan uppehållet för öresundstågen på Malmö Centralstation minskas till 2-3 minuter. Full kapacitet kommer det dock först bli när hela sträckan mellan Malmö och Lund har byggts ut till 4 spår.
En genomgångsstation har betydligt högre kapacitet än en säckstation och det är en viktig motivering till bygget. Det är svårt att öka antal persontåg i Skåne så som den nuvarande Malmö centralstation är. Man har redan 2007 börjat köra extratåg mellan Malmö Syd/Svågertorp och Danmark.
Enligt samhällsekonomiska analyser utförda vid CTEK, Centrum för Transportekonomi, kommer citytunnelprojektet att ge ett resultat mellan svagt negativt till svagt positivt, mest troligt kommer det att bära sin kostnad. Enligt Banverkets egen resandeprognos kommer projektet inte att bli lönsamt. [3] Man bör här observera, att dessa beräkningar är utförda 2001, då den uppskattade kostnaden - baserad på detta års penningvärde - låg på 8 miljarder kronor. Sedan 2000-talets början har det skett en kraftig ökning av de lokala och regionala tågresorna, vilket gör kalkylerna från 2001 mycket osäkra.
Banverket har i april 2008 reviderat sina prognoser av resandeutvecklingen i rapporten "Prognos 2010 och verklig utveckling". I den står det det bland annat att "...den samhällsekonomiska lönsamheten för många järnvägsprojekt i verkligheten kommer att överstiga de som tidigare beräknats." Rapporten togs fram som en del av underlaget inför åtgärdsplaneringen för infrastrukturinvesteringar inom transportsektorn 2010-2020[5].
Enligt en politisk princip som etablerats på senare år behöver byggprojekt på platser där det är mycket dyrare att bygga inte vara fullt samhällsekonomiskt lönsamma[källa behövs]. Man kan räkna med en lägre byggkostnad i kalkylen, eftersom man inte vill att vissa områden ska lida för mycket av att det är väldigt dyrt att bygga där. Det är dyrt att bygga järnväg och motorväg i städer eftersom kravet är att man skyddar från buller och intrång mm. Även markbyggen är dyra pga höga mark- och inlösenkostnader. Utan en sådan princip hade det inte gått att bygga Citytunneln, Södra Länken, Götatunneln och fler kommande storstadsprojekt.
Tågen i Citytunneln kommer att styras med hjälp av det nya signalsystemet ERTMS[6]. Systemet är ett europeiskt standardsystem och kommer bland annat att underlätta för tågtrafik över nationsgränser. Enligt ett EU-direktiv ska alla nybyggda banor i Europa införa ERTMS, övriga järnvägar ska successivt anpassas till det nya systemet.
På grund av försening när det gäller utrustningen till de svenska och danska tågen kommer det att finnas en tillfällig lösning med ATC när Citytunneln tas drift i december 2010[7]. Under 2012, när samtliga tåg som ska trafikera Citytunneln är ombyggda, tas ATC-lösningen bort och ERTMS driftsätts istället. Eftersom ERTMS redan är installerad och utprovad kan bytet av signalanläggning ske över en natt.
Den 25 mars 2008 kom den ena tunnelborrmaskinen, Anna, fram till Malmö C och den 21 april bröt den andra borrmaskinen, Katrin, genom betongväggen vid centralen. Även om de båda tunnlarna därmed är färdigborrade tre månader före tidsplan återstår mycket arbete med t.ex. spårläggning. Projektet räknas som klart till hälften.
Se även
Referenser
- ↑ http://www.citytunneln.com/sv/2154/Systemalternativ/
- ↑ ”Citytunneln invigs 2010”. Citytunneln. 2008-07-04. http://www.citytunneln.com/sv/2159/Pressmeddelande--arkiv/Citytunneln-invigs-2010/. Läst 2008-07-04.
- ↑ 3,0 3,1 http://www.citytunneln.se/sv/2154/Ekonomi/
- ↑ http://www.resplus.se/
- ↑ http://banportalen.banverket.se/banportalen/templates/bvSubPage.aspx?id=1472&epslanguage=SV&subject=356
- ↑ http://www.citytunneln.com/sv/Projektet/Signalsystem/
- ↑ http://www.citytunneln.com/sv/2159/Nyhetsarkiv/ERTMS-i-Citytunneln-skjuts-upp/
