Weierstrassfunktionen

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Weiserstrassfunktionen i intervallet [-2,2]. Det inzoomade området visar att funktionen är en fraktal.

Weierstrassfunktionen skapades av den tyske matematikern Karl Weierstrass under sin tid som professor i Berlin [1]. Den är ett exempel på att en överallt kontinuerlig funktion inte behöver vara deriverbar någonstans och har formen

W(x)= \sum_{k=0}^\infty a^k cos(b^k \pi x)

där 0<a<1 , ab>1+\frac{3 \pi}{2} och b är ett udda heltal större än 1 [2].

Innehåll

Historia

Historiskt sett ligger Weierstrassfunktionens betydelse i att den var den första publicerade funktion som motsade att alla kontinuerliga funktioner är deriverbara överallt utom i ett visst antal diskreta punkter. Det hade dock skapats funktioner med dessa egenskaper tidigare, dock publicerades dessa aldrig vilket gjorde att de inte fick samma spridning som Weierstrassfunktionen. [2]. Weierstrassfunktionen anses också vara en av de första fraktalerna som skapats.

Bevis av kontinuitet

Eftersom

\sum_{k=0}^\infty a^k = \frac{1}{1-a}

och

\left| a^k cos(b^k \pi x) \right| \le a^k

kommer funktionen vara kontinuerlig på hela \mathbb{R} enligt Weierstrass majorantsats [2].

Bevis av icke-deriverbarhet

Bevisidé

Beviset, utförd enligt [2], bygger på att man ska bevisa att höger- och vänsterderivaten är olika, dvs att \frac{W(x+h)-W(x)}{h} \ne \frac{W(x-h)-W(x)}{-h}

Börja med att låta x_0 \in \mathbb{R} och m \in \mathbb{N} var två godtyckliga tal.

Välj \alpha_m \in \mathbb{Z} så att b^m x_0 - \alpha \in \left( -\frac{1}{2}, \frac{1}{2} \right]

och sätt x_{m+1}=b^m x_0 - \alpha_m \Leftrightarrow x_0= \frac{x_{m+1}+\alpha_m}{b^m}

y_m = \frac{\alpha_m -1}{b^m} och z_m = \frac{\alpha_m +1}{b^m} .

För att visa att ym < x0 < zm görs följande beräkningar:

y_m-x_0 = \frac{\alpha_m -1}{b^m} - \frac{x_{m+1}+\alpha_m}{b^m} = \frac{-1-x_{m+1}}{b^m} = -\frac{1+x_{m+1}}{b^m}

z_m-x_0 = \frac{\alpha_m +1}{b^m} - \frac{x_{m+1}+\alpha_m}{b^m} = \frac{1-x_{m+1}}{b^m}

vilket ger olikheten

y_m - x_0 = -\frac{1+x_{m+1}}{b^m} < 0 < \frac{1-x_{m+1}}{b^m} = z_m-x_0

varför ym < x0 < zm.

Samtidigt fås att  \lim_{m \to \infty}{-\frac{1+x_{m+1}}{b^m}} = 0 , dvs y_m \to x_0 från vänster då m \to \infty

och  \lim_{m \to \infty}{\frac{1-x_{m+1}}{b^m}} = 0 , dvs z_m \to x_0 från höger då m \to \infty efter b>1.

Uppskattning av vänsterderivatan

Den vänsterderivatan begrundas först och delas upp i S1 och S2 enligt

 \frac{W(y_m)-W(x_0)}{y_m-x_0} = 
\sum_{n=0}^\infty \left( a^n \frac{cos(b^n \pi y_m) - cos(b^n \pi x_0)} {y_m - x_0} \right) =


\sum_{n=0}^{m-1} \left( (ab)^n \frac{cos(b^n \pi y_m) - cos(b^n \pi x_0)} {b^n(y_m - x_0)} \right) + 
\sum_{n=0}^\infty \left( a^{m+n} \frac{cos(b^{m+n} \pi y_m) - cos(b^{m+n} \pi x_0)} {y_m - x_0} \right)
= S_1 + S_2.

Där alltså S1 är summan av kvoterna från n=0 till n=m-1 och S2 är summan av kvoterna från n=m till oändligheten. S1 och S2 behandlas sedan var för sig för kunna uppskatta S1 uppåt och S2 nedåt.

Uppskattning av S1

S1 skrivs om med hjälp av den trigonometriska formeln cos(\alpha)-cos(\beta) = -2sin(\frac{\alpha+\beta}{2})sin(\frac{\alpha-\beta}{2})

samt det faktum att \left| \frac{sin(x)}{x}\right| \le 1 .

 \left| S_1 \right| = 

\left| \sum_{n=0}^{m-1} \left( (ab)^n \frac{cos(b^n \pi y_m) - cos(b^n \pi x_0)} {b^n(y_m - x_0)} \right) \right| 

 = \left| \sum_{n=0}^{m-1} \left( -(ab)^n \frac{1}{b^n (y_m - x_0)} sin \left( \frac{b^n \pi y_m + b^n \pi x_0}{2} \right)
sin \left( \frac{b^n \pi y_m - b^n \pi x_0}{2} \right) \right) \right|


 = \left| \sum_{n=0}^{m-1} \left( - \pi (ab)^n sin \left( \frac{b^n \pi (y_m + x_0)}{2} \right)
 \frac{sin \left( \frac{b^n \pi (y_m - x_0)}{2} \right)}{\frac{b^n \pi (y_m - x_0)}{2}} \right) \right|  

\le \sum_{n=0}^{m-1}  \pi (ab)^n = \pi \frac{(ab)^m - 1}{ab-1} \le \pi \frac{(ab)^m}{ab-1}

Uppskattning av S2

S2 kan, då b är ett udda heltal och \alpha_m \in \mathbb{Z} skrivas om enligt


cos(b^{m+n} \pi y_m) 
= cos(b^{m+n} \pi \frac{\alpha_m -1}{b^m}) 
= cos( b^n (\alpha_m - 1) \pi)

och


= ((-1)^{b^n})^{\alpha_m -1} 
= (-1)^{\alpha_m -1} 
= (-1)^{\alpha_m} (-1) 
= - (-1)^{\alpha_m}

vilket ger

 cos(b^{m+n} \pi x_0) = cos(b^{m+n} \pi \frac{\alpha_m + x_{m+1}}{b^m}=cos(b^n \pi (\alpha_m + x_{m+1}))

= cos\left(b^n \pi \alpha_m \right) cos(b^n \pi x_{m+1}) - sin(b^n \pi \alpha_m) sin(b^n \pi x_{m+1})

=((-1)^{b^n})^{\alpha_m} cos(b^n \pi x_{m+1}) - 0 \cdot sin(b^n \pi x_{m+1}

=(-1)^{\alpha_m} cos(b^n \pi x_{m+1}).

Vi får alltså att

S_2 = \sum_{n=0}^\infty \left( a^{m+n} \frac{cos(b^{m+n} \pi y_m) - cos(b^{m+n} \pi x_0)} {y_m - x_0} \right)

= \sum_{n=0}^\infty \left( a^{m+n} \frac{-(-1)^{\alpha_m} - (-1)^{\alpha_m} cos(b^n \pi x_{m+1})}{y_m - x_0} \right)




= \sum_{n=0}^\infty \left( a^m \cdot a^n \frac{-(-1)^{\alpha_m} - (-1)^{\alpha_m} cos(b^n \pi x_{m+1})}{-\frac{1+x_{m+1}}{b^m}} \right)
  
=(ab)^m (-1)^{\alpha_m} \sum_{n=0}^\infty a^n \frac{1+cos(b^n \pi x_{m+1})}{1+x_{m+1}}
.

I och med att x_{m+1} \in \left( -\frac{1}{2}, \frac{1}{2} \right] och cos(b^n \pi x_{m+1}) \ge -1

är alla termer positiva vilket ger att

\sum_{n=0}^\infty \frac{1+cos(b^n \pi x_{m+1})}{1+x_{m+1}} 
\ge \frac{1+cos(\pi x_{m+1})}{1+x_{m+1}} 
\ge \frac{1}{1 + \frac{1}{2}} = \frac{2}{3} .

Resultat

Uppskattningarna av S1 och S2 ger att det existerar ett \epsilon_1 \in \left[ -1,1 \right] och η1 > 1 så att

\frac{W(y_m) - W(x_0)}{y_m - x_0} = 
(-1)^{\alpha_m} (ab)^m \eta_1 \frac{2}{3} + (-1)^{\alpha_m} (ab)^m \eta_1 \epsilon_1 \frac{\pi}{ab-1}

 (-1)^{\alpha_m} (ab)^m \eta_1 \left( \frac{2}{3} + \epsilon_1 \frac{\pi}{ab-1} \right) .

Uppskattning av högerderivatan

Högerderivatan uppskattas på samma sätt som den vänstra enligt

 \frac{W(z_m)-W(x_0)}{z_m-x_0} = 
\sum_{n=0}^\infty \left( a^n \frac{cos(b^n \pi z_m) - cos(b^n \pi x_0)} {z_m - x_0} \right) =



\sum_{n=0}^{m-1} \left( (ab)^n \frac{cos(b^n \pi z_m) - cos(b^n \pi z_0)} {b^n(z_m - x_0)} \right) + 
\sum_{n=0}^\infty \left( a^{m+n} \frac{cos(b^{m+n} \pi z_m) - cos(b^{m+n} \pi x_0)} {z_m - x_0} \right)
= S'_1 + S'_2.

Uppskattning av S'1

S'1 skrivs om på samma sätt som S1.


 \left| S'_1 \right| = 

\left| \sum_{n=0}^{m-1} \left( (ab)^n \frac{cos(b^n \pi z_m) - cos(b^n \pi x_0)} {b^n(z_m - x_0)} \right) \right| 

 = \left| \sum_{n=0}^{m-1} \left( -(ab)^n \frac{1}{b^n (z_m - x_0)} sin \left( \frac{b^n \pi z_m + b^n \pi x_0}{2} \right)
sin \left( \frac{b^n \pi z_m - b^n \pi x_0}{2} \right) \right) \right|


 = \left| \sum_{n=0}^{m-1} \left( - \pi (ab)^n sin \left( \frac{b^n \pi (z_m + x_0)}{2} \right)
 \frac{sin \left( \frac{b^n \pi (z_m - x_0)}{2} \right)}{\frac{b^n \pi (z_m - x_0)}{2}} \right) \right|  


\le \sum_{n=0}^{m-1}  \pi (ab)^n = \pi \frac{(ab)^m - 1}{ab-1} \le \pi \frac{(ab)^m}{ab-1}

Uppskattning av S'2

S'2 kan uppskattas på samma sätt som S2 enligt nedan.



cos(b^{m+n} \pi z_m) 
= cos(b^{m+n} \pi \frac{\alpha_m + 1}{b^m}) 
= cos( b^n (\alpha_m + 1) \pi)


= ((-1)^{b^n})^{\alpha_m + 1} 
= (-1)^{\alpha_m + 1} 
= - (-1)^{\alpha_m}

Från beräkningen av S2 fås även att

 cos(b^{m+n} \pi x_0) = (-1)^{\alpha_m} cos(b^n \pi x_{m+1})

vilket ger att

S'_2 = \sum_{n=0}^\infty \left( a^{m+n} \frac{cos(b^{m+n} \pi z_m) - cos(b^{m+n} \pi x_0)} {z_m - x_0} \right)

= \sum_{n=0}^\infty \left( a^{m+n} \frac{-(-1)^{\alpha_m} - (-1)^{\alpha_m} cos(b^n \pi x_{m+1})}{z_m - x_0} \right)




= \sum_{n=0}^\infty \left( a^m \cdot a^n \frac{-(-1)^{\alpha_m} - (-1)^{\alpha_m} cos(b^n \pi x_{m+1})}{-\frac{1-x_{m+1}}{b^m}} \right)
  
=-(ab)^m (-1)^{\alpha_m} \sum_{n=0}^\infty a^n \frac{1+cos(b^n \pi x_{m+1})}{1-x_{m+1}}
.


I och med att x_{m+1} \in \left( -\frac{1}{2}, \frac{1}{2} \right] och cos(b^n \pi x_{m+1}) \ge -1

är alla termer positiva vilket ger att

\sum_{n=0}^\infty \frac{1+cos(b^n \pi x_{m+1})}{1-x_{m+1}} 
\ge \frac{1+cos( \pi x_{m+1})}{1-x_{m+1}} 
\ge \frac{1}{1 - \left(-\frac{1}{2} \right)} = \frac{2}{3} .

Resultat

Uppskattningarna av S'1 och S'2 ger att det existerar ett \epsilon_1 \in \left[ -1,1 \right] och η1 > 1 så att

\frac{W(z_m) - W(x_0)}{z_m - x_0} 
= -(-1)^{\alpha_m} (ab)^m \eta_1 \left( \frac{2}{3} + \epsilon_1 \frac{\pi}{ab-1} \right)

Slutsats

Vänster- och högerderivatan kan skrivas enligt:

\frac{W(y_m) - W(x_0)}{y_m - x_0} 
= (-1)^{\alpha_m} (ab)^m \eta_1 \left( \frac{2}{3} + \epsilon_1 \frac{\pi}{ab-1} \right)


\frac{W(z_m) - W(x_0)}{z_m - x_0} 
= -(-1)^{\alpha_m} (ab)^m \eta_1 \left( \frac{2}{3} + \epsilon_1 \frac{\pi}{ab-1} \right)

Detta tillsammans med att

\lim_{m \to \infty}(ab)^m = \infty

ger direkt att funktionen saknar derivata eftersom vänster- och högerderivatan har olika tecken.

Fotnoter

  1. Jan Thompson & Thomas Martinsson: Matematiklexikon, 1991. ISBN 91-46-16515-0. 
  2. 2,0 2,1 2,2 2,3 http://epubl.luth.se/1402-1617/2003/320/LTU-EX-03320-SE.pdf
Personliga verktyg