Från Rilpedia

Walter Ulbricht, född 30 juni 1893 i Leipzig, död 1 augusti 1973, var en östtysk politiker (kommunist).

Ulbricht var medlem i KPD och senare Tysklands socialistiska enhetsparti, sedermera dess ledare (partichef). Han var ordförande i nationella försvarsrådet (och slutligen även statsöverhuvud) för Östtyskland (DDR) under 1950- och 1960-talen.

Biografi

Ulbricht föddes i Leipzig som son till en skräddare. Båda föräldrarna var aktiva i det dåvarande SPD. Han utbildade sig till möbelsnickare och deltog i första världskriget mellan 1915 och 1918.

Han var med i striderna i Polen, i Serbien och på västfronten. 1912 hade han blivit medlem i SPD och i samband med en utbrytning av dess vänsterflygel flyttade han över till den nybildade utbrytarfalangen USPD (sv. Oavhängiga SPD).

När Tysklands kommunistiska parti (KPD) bildades efter krigsslutet fanns Ulbricht med bland grundarna och han företrädde partiet i lantdagen i Sachsen 1926-29. Han blev ledamot av den tyska riksdagen 1928 och han var under denna tid också ledamot av partiets centralkommitté.

Efter det nazistiska maktövertagandet 1933, då samtliga partier utom Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP) förbjöds, fortsatte han det politiska arbetet illegalt. Detta ledde till att han blev eftersökt av polisen varför han emigrerade till Paris. Efter en tid i Paris och Prag flyttade han till Moskva där han efter andra världskrigets utbrott arbetade vid Radio Moskvas tyskspråkiga program. Han besökte också de ryska lägren för tyska krigsfångar och agiterade för att krigsfångarna, när kriget var slut och de återvänt till Tyskland, skulle arbeta för en stat enligt KPD:s idéer.

30 april 1945 återvände Ulbricht med den efter honom uppkallade Gruppe Ulbricht till Tyskland för att organisera återuppbyggnaden av partiet och senare också sammanslagningen med det socialdemokratiska SPD i den sovjetiska ockupationszonen till Tysklands socialistiska enhetsparti (SED).

Efter grundandet av Tyska demokratiska republiken (Östtyskland) 7 oktober 1949 blev Ulbricht vice premiärminister och 1950 generalsekreterare i kommunistpartiet SED. 1960 blev han ordförande i nationella försvarsrådet, Verteidigungsrat, och det nybildade statsrådets förste ordförande (Staatsratsvorsitzender) och därmed statschef för Östtyskland.

13 augusti 1961 började under Ulbrichts ledning byggandet av Berlinmuren (även kallad Ulbrichtmuren). När Warszawapaktens trupper 1968 invaderade Tjeckoslovakien och Prag och därmed också krossade den så kallade Pragvåren, stödde Ulbricht beslutet. Ulbricht tillhörde de mest Moskvatrogna av östblockets stats- och regeringschefer.

Efter oenighet i partiledningen rörande ekonomi- och utrikespolitik inträffade en försvagning av Ulbrichts ställning i partiet och 1971 tvingades han att "av hälsoskäl" lämna de flesta av sina ämbeten och avlöstes av Erich Honecker. Ämbetet som statsrådsordförande behöll han dock fram till sin död 1 augusti 1973. Efterträdare på den posten blev sedan Willi Stoph.

Citat

Ett berömt eller kanske beryktat citat av Ulbricht från 15 juni 1961 (knappt två månader före starten av murens uppförande):

• Ingen har någon som helst avsikt att bygga någon mur.^[1][2]

Referenser

1. ↑ ddrtechnik.de
2. ↑ ljuddokument (mp3)