Vladimir Majakovskij

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Vladimir Vladimirovitj Majakovskij (ryska: Влади́мир Влади́мирович Маяко́вский), född 7 juli1 1893, död 14 april 1930, var en rysk författare, poet och bildkonstnär. Han var en av de främsta representanterna för den poetiska futurismen under det tidiga 1900-talet.

Innehåll

Uppväxt

Majakovskij föddes som tredje barn i Bagdadi, Georgien, där hans far arbetade som skogvaktare. Båda föräldrarna var ättlingar till ryska kosacker. Vid 14 års ålder deltog Majakovskij i socialistiska demonstrationer i staden Kutaisi, där han gick på högstadiet. Efter hans fars plötsliga, förtida död 1906 flyttade familjen – Majakovskij, hans mor och hans två systrar – till Moskva, där han gick i skolan ”Nr. 5”. I Moskva utvecklade Majakovskij en passion för marxistisk litteratur, och deltog i åtskilliga aktiviteter med Ryska socialdemokratiska arbetarpartiet; han blev senare medlem i dess bolsjevikiska gren. År 1908 blev han avstängd från språkskolan på grund av att hans mammas inte hade råd med undervisningskostnaden.

Vid ungefär den här tiden blev Majakovskij vid tre tillfällen fängslad för subversiva politiska aktiviteter, men eftersom han var minderårig undslapp han deportering. Under en period som isoleringsfånge i Butyrkafängelset 1909 började han skriva poesi, men hans poem blev konfiskerade. Efter frisläppningen fortsatte han arbeta i den socialistiska rörelsen och 1911 gick han med i Moskvas konstskola, där han blev bekant med medlemmar ur Rysslands kulturella futuristiska rörelse. Han blev en framträdande talesman för Gilijagruppen (Гилея), och en nära vän till David Burljuk, som han såg som sin mentor.

Litterärt liv

Futuristpublikationen En örfil mot den offentliga smaken (Пощёчина общественному вкусу) tryckte 1912 Majakovskijs första publicerade dikter: Natt (Ночь) och Morgon (Утро). På grund av sina politiska aktiviteter blev Burljuk och Majakovskij 1914 relegerade från Moskvas konstskola.

Hans arbete fortsatte i futuristspåret fram till 1914. Då tog hans konstnärliga utveckling allt mer berättelsebaserade riktningar; det är detta arbete, som publicerades under perioden omedelbart före ryska revolutionen, som kom att etablera hans anseende som poet i Ryssland och utomlands.

Ett moln i byxor (1915) var Majakovskijs första större dikt av betydande längd. Det beskrev, ur en avvisad älskares synvinkel, de känsliga ämnena kärlek, revolution, religion och konst. Verkets språk var gatornas språk och Majakovski gick långt för att försöka dekonstruera den idealistiska och romantiserade uppfattningen om poesi och poeter.

Vladimir Majakovski och Lilja Brik.

Sommaren 1915 lärde Majakovskij känna Elsa Kagan. Hon var mycket intresserad av den nya futuristiska poesin och inviterade honom hem för att läsa dikten "Ett moln i byxor". Vid detta tillfälle mötte Majakovskij hennes syster, Lilja Brik, och blev djupt förälskad i henne. Det är till henne som dikten Ryggradsflöjten (1916) är dedikerad. Lilja, hennes man Osip Brik -som också var Majakovskijs förläggare- och Majakovskij kom att leva tillsammans i ett okonventionellt förhållande under några år. Okonventionellt eftersom Lilja och Osip inte skiljdes utan fortsatte leva tillsammans också sedan Liljas kärleksförhållande med Majakovskij tagit slut. Förhållandet till Lilja, såväl som hans intryck av krig och revolution, påverkade starkt hans arbete under dessa år. Dikten War and the World (1916) behandlade första världskrigets fasor och Man (1917) är en dikt om kärlekens kval.

Majakovskij nekades frivilligtjänst i början av första världskriget och arbetade under 1915 till 1917 vid Petrograds militära bilskola som tecknare [engelska: draftsman]. Vid ryska revolutionens inträde befanns sig Majakovskij i Smolny i Petrograd. Där bevittnade han oktoberrevolutionen. Han började recitera dikter som Left March! For the Red Marines: 1918 (Левый марш (Матросам), 1918) vid flottans teatrar [engelska: naval theatres], med sjömän som publik.

Agitprop-affisch av Majakovskij

Efter att ha flyttat tillbaka till Moskva arbetade Majakovskij för Ryska statens telegrafbyrå (ROSTA) och skapade – i både grafik och text – satiriska Agitprop-affischer. 1919 publicerade han sin första poesisamling Collected Works 1909-1919 (Все сочиненное Владимиром Маяковским). I det kulturella klimatet hos den unga Sovjetunionen växte hans popularitet snabbt. Under 1922 till 1928 var Majakovskij en betydande medlem av Left Art Front och kom att definiera sina verk som ”kommunistisk futurism” (комфут).

Som en av få författare som tilläts att resa fritt, kom hans resor till Lettland, Storbritannien, Tyskland, USA, Mexiko och Kuba att influera verk som My Discovery of America (Мое открытие Америки, 1925). Han reste också vida omkring i Sovjetunionen.

På en föreläsningsresa i USA träffade Majakovskij Elli Jones, som senare födde hans dotter. Detta fick Majakovskij reda på först 1929 när paret, eftersom relationen var hemlig, i hemlighet möttes i södra Frankrike. Under sent 1920-tal blev Majakovskij förälskad i Tatiana Jakovleva och till henne dedikerade han dikten Brev till Tatiana Jakovleva (Письмо Татьяне Яковлевой, 1928).

Majakovskijs betydelse kan inte begränsas till sovjetisk poesi. Emedan han genom åren ansågs som den sovjetiska poeten par excellence, så förändrade han också uppfattningen om poesi i den vidare 1900-talskulturen. Hans politiska aktivism som en propagandistisk agitator förstods sällan och var ibland ogillad av samtida och även nära vänner, som Boris Pasternak. Mot slutet av 1920-talet blev Majakovskij mer desillusionerad av bolsjevism och propaganda; hans satiriska skådespel Vägglusen (клоп, 1929), som tog upp sovjetisk småborglighet och byråkrati, visar på denna utveckling. Sjukdom och såväl politiska som privata besvikelser var de huvudsakliga influenserna under hans sista månad.

På kvällen den 14 april 1930 sköt Majakovskij sig själv. En del ur en ofärdig dikt i hans självmordsbrev lyder:


Kärlekens båt har krossats
mot vardagens rev.
Vi är kvitt
vi två.
Ingen anledning att föra bok
över smärtor
bekymmer
och gräl.

Majakovskij begravdes på Novodevitjekyrkogården i Moskva. I hans ära ändrades 1930 namnet på hans födelsestad, från Bagdadi till Majakovskij. Efter Stalins död spreds rykten om att Majakovskij inte begick självmord, utan faktiskt mördades på order av Stalin. Under 1990-talen, medan KGB:s arkiv höll på att offentliggöras, fanns det hopp om att nya bevis skulle komma i ljuset, men inga har hittats och hypotesen står fortfarande obevisad.

Efter sin död blev Majakovskij i sovjetisk press anklagad för att vara en ”formalist” och medlöpare. 1935 skrev Stalin en kommentar till Lilja Briks brev till honom:

”Kamrat Jezjov, tag hand om Briks brev. Majakovskij är fortfarande den bästa och mest begåvade poeten i vår sovjetepot. Att förbise hans kulturella arv är ett brott. Briks kritik är, enligt min mening, befogad...” (Källa: Memoirs av Vasilij Katanjan (L.B.:s styvson) sida 112)

Detta kanoniserade officiellt Majakovskij, men som Boris Pasternak noterade [1]: ”gav honom [i vissa kretsar] en andra död”.

Kuriosa

Den svenska musikgruppen Nynningen uppmärksammades 1973 för sitt album För full hals, vilket innehöll tonsättningar av texter av Majakovskij.

Externa länkar

Referenser

1 19 juli i Gregorianska kalendern

  • Mayakovsky, Vladimir (Patricia Blake ed., trans. Max Hayward and George Reavey). The bedbug and selected poetry. (Meridian Books, Cleveland, 1960).
  • Mayakovsky, Vladimir (trans. Guy Daniels, introd. by Robert Payne). The complete plays of Vladimir Mayakovsky. (Simon & Schuster, NY, 1968).
  • Mayakovsky, Vladimir. For the voice (The British Library, London, 2000).
  • Mayakovsky, Vladimir (ed. Bengt Jangfeldt, trans. Julian Graffy). Love is the heart of everything : correspondence between Vladimir Mayakovsky and Lili Brik 1915-1930 (Polygon Books, Edinburgh, 1986).
  • Mayakovsky, Vladimir (comp. and trans. Herbert Marshall). Mayakovsky and his poetry (Current Book House, Bombay, 1955).
  • Mayakovsky, Vladimir. Selected works in three volumes (Raduga, Moscow, 1985).
  • Mayakovsky, Vladimir. Selected poetry. (Foreign Languages, Moscow, 1975).
  • Mayakovsky, Vladimir (ed. Bengt Jangfeldt and Nils Ake Nilsson). Vladimir Majakovsky: Memoirs and essays (Almqvist & Wiksell Int., Stockholm 1975).
  • Mayakovsky, Vladimir. Satira ('Khudozh. lit.,' Moscow, 1969).
  • Majakovskij, Vladimir - Brik, Lili "Kärleken är alltings hjärta": brevväxling 1915-1930 (AWE/Geber, 1984).
  • Brown, E. J. Mayakovsky: a poet in the revolution (Princeton Univ. Press, 1973).
  • Jangfeldt, Bengt. Majakovsky and futurism 1917-1921 (Almqvist & Wiksell International, Stockholm, 1976).
  • Jangfeldt, Bengt. Med livet som insats: berättelsen om Vladimir Majakovskij och hans krets (Wahlström & Widstrand, 2007).
  • Stapanian, Juliette. Mayakovsky's cubo-futurist vision (Rice University Press, 1986).
  • Charters, Ann & Samuel. I love : the story of Vladimir Mayakovsky and Lili Brik (Farrar Straus Giroux, NY, 1979).
  • Lavrin, Janko. From Pushkin to Mayakovsky, a study in the evolution of a literature. (Sylvan Press, London, 1948).
  • Mikhailov, Aleksandr Alekseevich. Maiakovskii (Mol. gvardiia, Moscow, 1988).
  • Terras, Victor. Vladimir Mayakovsky (Twayne, Boston, 1983).
  • Vallejo, César (trans. Richard Schaaf) The Mayakovsky case (Curbstone Press, Willimantic, CT, 1982).
  • Wachtel, Michael. The development of Russian verse : meter and its meanings (Cambridge University Press, 1998).
  • Humesky, Assya. Majakovskiy and his neologisms (Rausen Publishers, NY, 1964).
  • Shklovskii, Viktor Borisovich. (ed. and trans. Lily Feiler). Mayakovsky and his circle (Dodd, Mead, NY, 1972).
  • Novatorskoe iskusstvo Vladimira Maiakovskogo (trans. Alex Miller). Vladimir Mayakovsky: Innovator (Progress Publishers, Moscow, 1976).
  • Rougle, Charles. Three Russians consider America : America in the works of Maksim Gorkij, Aleksandr Blok, and Vladimir Majakovsky (Almqvist & Wiksell International, Stockholm, 1976).
  • Aizlewood, Robin. Verse form and meaning in the poetry of Vladimir Maiakovsky: Tragediia, Oblako v shtanakh, Fleita-pozvonochnik, Chelovek, Liubliu, Pro eto (Modern Humanities Research Association, London, 1989).
  • Noyes, George R. Masterpieces of the Russian drama (Dover Pub., NY, 1960).
Personliga verktyg