Vilhelm V av Oranien

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Vilhelm V

Vilhelm V (född 8 mars 1748 i Haag, död 9 april 1806 i Braunschweig) var arvståthållare i Republiken Förenade Nederländerna. Han efterträdde 1751 sin far Vilhelm IV, men stod först under förmynderskap av sin mor Anna av Hannover.

Den egentligen regerande under hans minderårighet och långt efter sedan han 1766 blivit myndig var hertig Ludvig Ernst av Braunschweig-Lüneburg, som redan av fadern kallats till Nederländerna och ställts i spetsen för republikens íörsvarsväsen till lands och sjöss. Vilhelm själv var och förblev en indolent och egensinnig man, mera engelsman än holländare till sina sympatier, och spelade i sitt fädernesland aldrig annat än en underordnad roll. Han stod alltid under andras ledning; och sedan hertigen av Braunschweig 1784 nödgats lämna Nederländerna, var det hans gemål (sedan 1767), den karlavulna och härsklystna Vilhelmina av Preussen (död 8 juni 1820), som blev den bestämmande för Vilhelms inre och yttre politik.

Hans styrelse utmärktes av ständiga strider mellan partierna, oranier och republikaner-patrioter, och medförde många olyckor för Nederländerna. De motgångar, som drabbade Nederländerna under nordamerikanska frihetskriget, vari de visserligen mot Vilhelms vilja indragits, bidrog i hög grad att öka hans impopularitet. De monarkiska planer som hystes av Vilhelm och hans gemål framkallade slutligen ett borgerligt krig, som 1787 slöts med "patrioternas" nederlag, tack vare den hjälp, som Vilhelm erhöll af sin svåger, Fredrik Vilhelm II av Preussen.

Efter franska revolutionens utbrott invecklades Holland i det första koalitionskriget. I januari 1795 måste Vilhelm med sin familj fly över till England, arvståthållarvärdigheten avskaffades, och fransmännen upprättade Bataviska republiken. Några år senare, 1802, avstod Vilhelm formligen från sina värdigheter och egendomar i Nederländerna samt mottog genom riksdeputationens huvudbeslut (1803) i vederlag biskopsstiftet Fulda, abbotsstiften Corvey och Weingarten samt riksstäderna Dortmund, Isny och Buchhorn, vilka han snart avstod åt sin son, sedermera konung Vilhelm I av Nederländerna. Själv drog han sig slutligen undan till Braunschweig.

Externa länkar

Small Sketch of Owl.png Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Vilhelm V, 1904–1926 (Not).
Personliga verktyg