Venus Express

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Venus Express
Venus Express
Venus Express
Allmän information
Status: Aktiv
Organisation: ESA
Typ: Kretsare
Satellit av: Venus
Gick in i bana: 11 april, 2006
Uppskjutning: 9 november, 2005 (03:33:34 UTC)
Uppskjutnings-farkost: Soyuz-Fregat
Uppdragets varaktighet: ~3 år
NSSDC ID: 2005-045A
Hemsida: Venus Express (ESA)
Rymdsondens egenskaper
Massa: 1270 kg
Omloppsbanans egenskaper
Semi-major axis: 39468.195 km (planerad)
Excentricitet: 0.8403 (planerad)
Inklination 89.99° (planerad)
Omloppstid: 24 h (planerad)

Venus Express är Europeiska rymdstyrelsens första rymdfarkost med syfte att utforska Venus. Projektet föreslogs år 2001 i syfte att återanvända rymdsonden Mars Express konstruktion. Vissa uppdragsspecifika karakteristika har lett till modifieringar i konstruktionen, främst gällande värmekontroll, kommunikation och elektricitetsförsörjningen. Eftersom Venus ligger ungefär två gånger närmare solen än Mars, blir värmestrålningen fyra gånger kraftigare för Venus Express. De joniserande strålningsfälten är starkare och mängden solljus på solpanelerna är mer intensivt. Venus Express använder också instrument som ursprungligen utvecklades för Rosettasonden.

Venus Express sköts upp 9 november 2005 av en Sojuz-Fregat-raket från Bajkonurkosmodromen i Kazakstan för att omedelbart läggas i sin bana mot Venus. Vid framkomsten, efter ungefär 155 dagars färd, använde Venus Express sin huvudraket för att minska sin hastighet så att den fångades in av Venus gravitation.

Venus Express kommer att undersöka Venus atmosfär och moln i detalj, plasmafälten och ytan från omloppsbana. Den ska även göra en global karta över yttemperaturerna. Den ska ligga i bana ca 2 Venusdygn eller ca 500 dagar. Venus Express har fått sin livslängd förlängd.

Namnet Venus Express kommer ifrån att det bara tog 3 år från ritning till uppskjutning. Att den byggdes så snabbt berodde på att den är byggd av reservdelar från Mars Express.

Externa länkar


Personliga verktyg