Vaxholmskonflikten

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Vaxholmsmålet)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Vaxholmskonflikten var en arbetspolitisk konflikt i Sverige 2004-2005 som kretsade kring ett bygge i Vaxholm utanför Stockholm, som drevs av det lettiska byggföretaget L&P Baltic Bygg. Efter en begäran om förhandsavgörande av Arbetsdomstolen dömde EG-Domstolen 18 December 2007 till L&P Baltic Bygg AB:s fördel.

Bakgrund

Byggföretaget L&P (Laval un Partneri) Baltic Bygg AB vann en upphandling av Vaxholms kommun om att bygga en skola i Vaxholm. Företaget följde ett lettiskt kollektivavtal som enligt uppgift gav cirka 13 700 kronor i månaden plus kost och logi. Fackförbundet Byggnads krävde att företaget skulle underteckna svenska kollektivavtal, men då dessa sade nej beslutade Byggnads att försätta arbetsplatsen i blockad. Senare framkom det att Byggnads hade ställt ett löneultimatum för att företaget skulle få skriva på kollektivavtalet. Löneultimatumet motsvarade en lön på 145 kronor per timme. Genomsnittslönen för svensk byggnads­arbetare var under det året 133 kronor per timme. [1]

Företaget ansåg sig utsatt för diskriminering och vände sig till Arbetsdomstolen som i sin tur vände sig till EG-domstolen för ett förhandsbesked om blockaden stred mot EU:s regler om fri rörlighet för arbetskraft. EG-domstolen behandlar fortfarande ärendet och ett besked kan dröja ett par år. I april 2005 lämnade företaget in en konkursansökan, som enligt konkursförvaltaren var en omedelbar följd av blockaden i Vaxholm.

Fackförbundet Byggnads kritiserades från flera håll för främlingsfientlighet och protektionism, bland annat sedan ombudsmän från Byggnads skrikit "Go home, go home!" till de lettiska arbetarna utanför blockaden[2]. Enligt Byggnads ordförande Hans Tilly syftade orden på att de lettiska arbetarna skulle "gå hem och skriva på sina kollektivavtal"[3]. Moderaternas partisekretarare Sven Otto Littorin kallade Byggnads agerande för en "skamfläck för svensk arbetarrörelse"[4].

I ett förhandsutlåtande våren 2007 bedömde EU-domstolens generaladvokat att stridsåtgärder i princip är tillåtna för att tränga undan ett utländskt kollektivavtal, under två förutsättningar. Dels ska skillnaden mellan de två avtalen vara markant, dels ska åtgärderna vara proportionella till den förbättring som uppnås genom konflikten. Bägge dessa förutsättningar bedömdes vara uppfyllda i Vaxholmsfallet.

EG-Domstolen dömde den 18 December 2007 till fördel för L&P Baltic Bygg AB

Referenser

  1. Zaremba, Maciej (11 november 2005). ”Del 2: Skolbygget blev ett europeiskt ödesdrama”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1058&a=486076. 
  2. Sundén, Maria (11 december 2004). ”De ska få veta att de är ett gäng svartfötter”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/dynamiskt/naringsliv/did_8735764.asp. 
  3. SVT24, Korseld, 8 februari 2005.
  4. Moderat.se - Byggnads skämmer ut sig, Sven Otto Littorin

Externa länkar

Personliga verktyg