Bandtång
Från Rilpedia
| ?Bandtång | |
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Växtriket Plantae |
| Division: | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision: | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass: | Enhjärtbladiga Monocotyledonae |
| Ordning: | Alismatales |
| Familj: | Bandtångsväxter Zosteraceae |
| Släkte: | Bandtång Zostera |
| Art: | Bandtång Z. marina |
|
|
|
| §Zostera marina Auktor: L., 1753 |
|
 Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen
|
|
Bandtång (Zostera marina) (äldre benämning ålgräs) är en av våra största "enalider", växande på havsbottnen invid stränderna likt högväxta gräsbestånd med bandlika blad av 1/2 till nära 1 meters längd. Den något plattade stjälken slutar med en blomställning som liknar ett platt, jämnbrett ax med blommorna glest ordnade på den ena plattsidan, han- och honblomma (eller ståndare och pistill) skiftesvis, detta ax är i början inneslutet inom ett långt, smalt, blekt grönaktigt hölsterblad. Denna lågt organiserade hydrofyt anträffas längs kusten runt om Skandinavien från Åland, Södermanland och Gotland till Finnmarken; i Östersjön är en smalbladigare varietet vanlig. Till följd av de stora bladmassor, som den frambringar, lönar det sig att insamla den (liksom kustbefolkningen ofta gjorde med vanlig tång eller de bruna algerna) till foder åt kreaturen och gödningsmedel för strandåkrarna. I torkat skick, då färgen är vitaktig, är den ett lätt och mjukt inpacknings- och stoppningsmaterial, väggfyllning, taktäckning m.m. I Skåne användes den förut stundom till låga vallar, de så kallade "tångdikena".
Hos Zostera är blommorna submersa och pollineringen sker under vattnet. Ståndarknapparna tränger sig ut ur hölsterslidan och öppnar sig med en längdspringa, varefter de uttömmer sitt innehåll som små fina slockor i vattnet. Pollenkornen är nämligen av annan gestalt än hos övriga blomväxter och pläga kallas pollentrådar, emedan de är formade som ytterst fina trådar eller hår, vid pass 2 mm långa men blott 0,008 mm tjocka. Även pistillens 2 märken är trådlika och kan därigenom uppfånga de fina, böjliga pollentrådarna, då dessa föras förbi av vattnet. Blomningsförloppet är proterogynt och infaller under högsommaren. Frukten är en 3 mm lång, räfflad nöt med en liten fästknöl på sidan.
Dvärgbandtång eller dvärgålgräs (Zostera noltii) är mycket mindre än vanligt ålgräs. Dess blad är bara någon millimeter breda och mcyket gråare än de klargröna ålgräset. I Sverige är dvärgålgräset ovanligt men förekommer i saltvattensområden på Västkusten. [1].
Referenser
- ↑ ”Dvärgbandtång” (på svenska). Naturhistoriska riksmuseet. 17 augusti 2000. http://linnaeus.nrm.se/flora/mono/zostera/zoste/zostnol.html. Läst 15 februari 2009.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Bandtång
