Vänderotssläktet
Från Rilpedia
| ?Vänderotssläktet | |
|---|---|
 Knölvänderot (Valeriana tuberosa)
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Växtriket Plantae |
| Division: | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision: | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass: | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning: | Dipsacales |
| Familj: | Vänderotsväxter Valerianaceae |
| Släkte: | Vänderotssläktet Valeriana |
|
|
|
| §Valeriana Auktor: Batsch |
|
|
|
|
|
|
 Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen
|
|
Vänderotssläktet (Valeriana) är ett växtsläkte med omkring 150-200 arter. Släktet har ett stort utbredningsområde i Europa, Asien, Afrika och Amerika. Några få arter odlas som prydnadsväxer i Sverige. Andra har medicinska egenskaper. Arterna kan vara svåra att skilja och ofta behövs rosettbladen för säker identifikation, dessa vissnar dock tidigt hos mång arter. Underjordiska karaktärer och fruktens utseende är också viktiga för identifieringen.
Släktet innehåller fleråriga, upprätta, kala örter med tjock, aromatisk jordstam, ibland med utlöpare som kan vara ovanjordiska eller underjordiska. Bladen är motsatta, parbladiga eller parflikiga. Delbladen kan vara likstora eller med en förstorad ändflik och ibland är de nedre bladen enkla. Blommorna kommer i kvastlika knippen. Fodret är från början oansenligt, det förstoras efter blomningen och blit fjäderpensellikt. Kronan är vit eller rosa, rörformad men en liten knölformad sporre, kronflikarna är något olika i storlek. Frukten är nötlik, plattad, ribbad och krönt av det fjäderlika fodret.
Den torkade jordstammen luktar starkt och har en tilldragande effekt på hankatter. Se även kattmynta. Den kallas valerianarot (Radix valerianæ) och har använts som kramp- och smärtstillare, samt även mot epilepsi. Det är främst läkevänderot (V. officinalis), men även flädervänderot (V. sambucifolia) som används medicinskt.
Släktets latinska namn (Valeriana) har givit namn åt den essentiella fettsyran Valin.
