Uddatalsmetoden
Från Rilpedia
Uddatalsmetoden, Sainte-Laguës metod, är en metod för att fördela mandat vid proportionella val. Den används i Sverige vid riksdagsval för beräkning av utjämningsmandatens fördelning på valkretsar inom respektive parti. Metoden gör att mandaten inom varje parti får en spridning över landet som stämmer väl överens med hur partiets röster fördelats.
Den jämkade uddatalsmetoden är en variation av uddatalsmetoden, där man gjort det lite svårare för riktigt små partier att få ett mandat.
Innehåll |
Jämförelsetal
Enligt uddatalsmetoden delas mandaten ut ett och ett. För att avgöra vilket parti som ska ha ett mandat beräknar man ett så kallat jämförelsetal för varje parti. I början är varje partis jämförelsetal lika med dess röstetal, det vill säga antalet röster som partiet fått. Det parti som har det största jämförelsetalet får det första mandatet. Därefter beräknas ett nytt jämförelsetal för det partiet genom att man delar röstetalet med 3. Det parti som nu har det största jämförelsetalet får nästa mandat. Därefter fortsätter man på samma sätt att varje gång beräkna ett nytt jämförelsetal för det parti, som just har tilldelats ett nytt mandat, genom att dela partiets röstetal med det udda tal som erhålls om man adderar ett till det dubbla antalet mandat som partiet har tilldelats. Om R är röstetalet och M antalet mandat som partiet fått så är dess jämförelsetal alltså
Exempel på fördelning av mandat
Nedanstående exempel är hämtat från Kristdemokraternas valresultat 2002. Alla fasta mandat har fördelats och varje parti har tilldelats ett antal utjämningsmandat. Nu ska det bestämmas vilka valkretsar dessa mandat ska besättas i. Enligt lagen sätts partiets jämförelsetal i de valkretsar där det inte fått något mandat lika med röstetalet.
Valkrets | Röstetal | Fasta mandat | Jämförelsetal 1 | Jämförelsetal 2 |
---|---|---|---|---|
Blekinge län | 8319 | 0 | 8319 | 2773 |
Dalarnas län | 12506 | 1 | 4168 | |
Gotlands län | 2242 | 0 | 2242 | |
Gävleborgs län | 12230 | 1 | 4076 | |
Hallands län | 16720 | 1 | 5573 | |
Jämtlands län | 3874 | 0 | 3874 | |
Jönköpings län | 40316 | 2 | 8063 | |
Kalmar län | 16112 | 1 | 5370 | |
Kronobergs län | 11695 | 1 | 3898 | |
Norrbottens län | 8239 | 0 | 8239 | 2746 |
Malmö kommun | 7793 | 0 | 7793 | |
Skåne läns norra och östra | 18664 | 1 | 6221 | |
Skåne läns södra | 13234 | 1 | 4411 | |
Skåne läns västra | 12154 | 1 | 4051 | |
Stockholms kommun | 30228 | 2 | 6045 | |
Stockholms län | 54872 | 3 | 7838 | |
Södermanlands län | 12655 | 1 | 4218 | |
Uppsala län | 15646 | 1 | 5215 | |
Värmlands län | 13406 | 1 | 4468 | |
Västerbottens län | 13135 | 1 | 4378 | |
Västernorrlands län | 11450 | 0 | 11450 | 3816 |
Västmanlands län | 11957 | 1 | 3985 | |
Göteborgs kommun | 23519 | 2 | 4703 | |
Västra Götalands läns norra | 18203 | 1 | 6067 | |
Västra Götalands läns södra | 13546 | 1 | 4515 | |
Västra Götalands läns västra | 22831 | 1 | 7610 | |
Västra Götalands läns östra | 18859 | 1 | 6629 | |
Örebro län | 15046 | 1 | 5015 | |
Östergötlands län | 25784 | 2 | 5156 |
Det största jämförelsetalet har partiet i Västernorrlands län. Första utjämningsmandatet går därmed dit och därefter beräknas ett nytt jämförelsetal genom att röstetalet delas med 3. Nu har partiet det största jämförelsetalet i Blekinge län, så det andra utjämningsmandatet går dit. Ett nytt röstetal räknas ut för Blekinge. Sedan är det i Norrbottens län som partiet har det största jämförelsetalet. Ett utjämningsmandat tilldelas länet och på samma sätt räknas även där ett nytt jämförelsetal ut. Så har vi ett utjämningsmandat kvar att dela ut. Det går till Jönköpings län, där partiet har det största jämförelsetalet (8063). Resultatet blev att de fyra utjämningsmandaten gick till Blekinge län, Jönköpings län, Norrbottens län och Västernorrlands län.