Uddatalsmetoden

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Uddatalsmetoden, Sainte-Laguës metod, är en metod för att fördela mandat vid proportionella val. Den används i Sverige vid riksdagsval för beräkning av utjämningsmandatens fördelning på valkretsar inom respektive parti. Metoden gör att mandaten inom varje parti får en spridning över landet som stämmer väl överens med hur partiets röster fördelats.

Den jämkade uddatalsmetoden är en variation av uddatalsmetoden, där man gjort det lite svårare för riktigt små partier att få ett mandat.

Innehåll

Jämförelsetal

Enligt uddatalsmetoden delas mandaten ut ett och ett. För att avgöra vilket parti som ska ha ett mandat beräknar man ett så kallat jämförelsetal för varje parti. I början är varje partis jämförelsetal lika med dess röstetal, det vill säga antalet röster som partiet fått. Det parti som har det största jämförelsetalet får det första mandatet. Därefter beräknas ett nytt jämförelsetal för det partiet genom att man delar röstetalet med 3. Det parti som nu har det största jämförelsetalet får nästa mandat. Därefter fortsätter man på samma sätt att varje gång beräkna ett nytt jämförelsetal för det parti, som just har tilldelats ett nytt mandat, genom att dela partiets röstetal med det udda tal som erhålls om man adderar ett till det dubbla antalet mandat som partiet har tilldelats. Om R är röstetalet och M antalet mandat som partiet fått så är dess jämförelsetal alltså

J = \frac{R}{2\cdot M+1}

Exempel på fördelning av mandat

Nedanstående exempel är hämtat från Kristdemokraternas valresultat 2002. Alla fasta mandat har fördelats och varje parti har tilldelats ett antal utjämningsmandat. Nu ska det bestämmas vilka valkretsar dessa mandat ska besättas i. Enligt lagen sätts partiets jämförelsetal i de valkretsar där det inte fått något mandat lika med röstetalet.

Fördelning av utjämningsmandat, exempel. 4 mandat att fördela.
Valkrets Röstetal Fasta mandat Jämförelsetal 1 Jämförelsetal 2
Blekinge län 8319 0 8319 2773
Dalarnas län 12506 1 4168
Gotlands län 2242 0 2242
Gävleborgs län 12230 1 4076
Hallands län 16720 1 5573
Jämtlands län 3874 0 3874
Jönköpings län 40316 2 8063
Kalmar län 16112 1 5370
Kronobergs län 11695 1 3898
Norrbottens län 8239 0 8239 2746
Malmö kommun 7793 0 7793
Skåne läns norra och östra 18664 1 6221
Skåne läns södra 13234 1 4411
Skåne läns västra 12154 1 4051
Stockholms kommun 30228 2 6045
Stockholms län 54872 3 7838
Södermanlands län 12655 1 4218
Uppsala län 15646 1 5215
Värmlands län 13406 1 4468
Västerbottens län 13135 1 4378
Västernorrlands län 11450 0 11450 3816
Västmanlands län 11957 1 3985
Göteborgs kommun 23519 2 4703
Västra Götalands läns norra 18203 1 6067
Västra Götalands läns södra 13546 1 4515
Västra Götalands läns västra 22831 1 7610
Västra Götalands läns östra 18859 1 6629
Örebro län 15046 1 5015
Östergötlands län 25784 2 5156

Det största jämförelsetalet har partiet i Västernorrlands län. Första utjämningsmandatet går därmed dit och därefter beräknas ett nytt jämförelsetal genom att röstetalet delas med 3. Nu har partiet det största jämförelsetalet i Blekinge län, så det andra utjämningsmandatet går dit. Ett nytt röstetal räknas ut för Blekinge. Sedan är det i Norrbottens län som partiet har det största jämförelsetalet. Ett utjämningsmandat tilldelas länet och på samma sätt räknas även där ett nytt jämförelsetal ut. Så har vi ett utjämningsmandat kvar att dela ut. Det går till Jönköpings län, där partiet har det största jämförelsetalet (8063). Resultatet blev att de fyra utjämningsmandaten gick till Blekinge län, Jönköpings län, Norrbottens län och Västernorrlands län.

Se även

Mer information

Personliga verktyg