Från Rilpedia

För staden, se Cixi (stad).

Änkekejsarinnan Cixi (kinesiska: 慈禧太后; pinyin: Cíxǐ tàihòu; Wade-Giles: Tz'u-hsi t'ai-hou), personnamn okänt, även känd under sitt klannamn, Yehenala, född 29 november 1835, död 15 november 1908, i Kina populärt känd som Västra änkekejsarinnan (西太后) och av hovet kallad Den gamla buddan (vilket inte var ett öknamn utan ett ärevördigt tillnamn), hennes begravningsnamn var Kejsarinnan Xiao Qin Xian (孝欽顯皇后), var en mäktig och karismatisk person som var den faktiska regenten över Kina under slutet av Qingdynastin. Hon regerade Kina under större delen av perioden mellan 1861 och sin död 1908.

Dagens historiker anser att hon förmodligen gjorde sitt bästa för att klara av erans svårigheter, men att hennes konservativa åsikter gjorde att västmakterna kunde ta fördel av landets relativt låga teknologiska utveckling.

Hon tillhörde en gammal förnäm men inte så rik Manchusläkt. Som 17-åring (1852) blev hon utvald som en av Xianfeng-kejsarens konkubiner och födde dennes ende son 1856 och upphöjdes därmed till from moder (Cixi) och andra kejsarinna. Kort efter att kejsaren avled 1861 i efterdyningarna efter det andra Opiumkriget blev Cixi tillsammans med kejsarens huvudgemål Ci'an förmyndarregenter för kejsarens minderåriga son. De båda höll denna position tillsammans med den döde kejsarens bror (Prins Gong), fram till 1873 då Tongzhi-kejsaren blev myndig.

Två år senare dog Tongzhi-kejsaren, varefter Cixi bröt mot den vanliga tronföljdsordningen (enligt vilken en ny kejsaren måste komma från en senare generation än den förre) genom att utse sitt treåriga syskonbarn till tronarvinge, vilken besteg tronen som Guangxu-kejsaren. De två änkekejsarinnorna fortsatte samregera till Ci'ans död 1881, då Cixi blev Kinas ensamma härskare.

När Guangxu-kejsaren uppnådde myndig ålder drog sig Cixi tillbaka till Sommarpalatset, men kejsaren förväntades förankra alla viktiga beslut hos henne. Efter att Kina förlorat första sino-japanska kriget började Guangxu-kejsaren arbeta på många reformer, i vad som skulle kallas "Hundradagarsreformen". Som reaktion på detta arbetade Cixi med militära och konservativa krafter för att arrangera en statskupp och ta tillbaka makten som aktiv regent. Guangxu-kejsaren förklarades omyndig och låstes in för dålig hälsa. För att ytterligare sätta sig i respekt lät Cixi döda hans älsklingskonkubin för sedlöst uppträdande.

År 1900 gav Cixi sitt stöd till boxarupproret och belägringen av diplomatkvarteret Peking. När utländska trupper hämnades genom att gå in i Förbjudna staden och ta Beijing, flydde Cixi och kejsarhovet till Xi'an. När nederlaget var ett faktum godkände Cixi västermakternas hårda villkor för fred. För att blidka dessa implementerade Cixi slutligen reformerna som hon hindrat sitt syskonbarn från att införa. Hon fortsatte att regera, men med betydligt mindre makt, fram till sin död 1908. I ett underligt sammanträffande avled Guangxu-kejsaren och Cixi med bara en dags mellanrum och många tror att han förgiftades för att inte kunna återta sin makt efter Cixis död. På hennes uttryckliga vilja utsågs ytterligare en släkting till henne som Guangxus efterträdare, den siste kejsaren Puyi.

Hennes faktiska makt överträffade Storbritanniens drottning Viktoria, som var hennes samtida. Förutom sin tids politik är hon hågkommen för sitt beskydd av konsten (själv var hon en ypperlig kaligrafist) och kinesisk opera, och för att hon grundade Pekings zoologiska trädgård 1906, som senare skulle bli det första zoo att föda upp en jättepanda.

• Wikimedia Commons har media som rör Änkekejsarinnan Cixi
  Bilder & media