Trustorhärvan
Från Rilpedia
Den här artikeln behöver språkvård. Hjälp till genom att förbättra texten. Se Rilpedia:Korrekturläsning för mer information, och Kategori:Rilpedia:Språkvård för fler artiklar i behov av språkvård. Motivering: Språklig uppstramning |
Trustor var ett investmentbolag som sommaren 1997 blev plundrat på sina resurser. Uppskattningsvis översteg summan 600 miljoner svenska kronor, vilket gör Trustorhärvan till den största företagsplundringen i Sveriges historia. De fyra huvudmisstänkta var Joachim Posener, Thomas Jisander, Peter Mattson och Jonathan Guinness alias Lord Moyne. Hjärnan bakom bolagsplundringen tros vara Joachim Posener som än idag förnekar alla brott angående Trustor som han har blivit anklagad för.
Innehåll |
Historik
Under våren 1997 släpptes Joachim Posener fri från ett sexårigt fängelsestraff i Danmark för den så kallade Thulhärvan. En tid innan hans frigivning tog Joachim kontakt med Thomas Jisander, under deras kontakt tid växer det fram ett intresse hos Joachim Posener om att investera och köpa företaget Trustor. Han berättade om sin idé för Thomas Jisander att han skulle göra precis samma sak som under Thulhärvan, fast denna gång hade han enligt Thomas Jisander tagit kontakt med en advokat och stämt träff med honom och gått igenom vad som var olagligt i den förra härvan för att inte upprepa det igen.
På den andra sidan satt Peter Mattsson som är Thomas Jisander barndomsvän. Peter Mattsson flyttade till London och blev snabbt indragen i de högre, finare kretsarna. Här träffade han lord Moyne alias Jonathan Guinness som är den äldsta inom den välkända bryggerifamiljen Guinness. Lord Moyne har vid tidigare tillfällen visat intresse i att investera i Norden.
Där sitter då Joachim Posener på Asptuna anstalten p.g.a. sitt tidigare ekobrott med en plan med att med lagliga medel investera i företaget Trustor. I London sitter Lord Moyne, en stor investerare med stora ekonomiska tillgångar med sin partner Peter Mattsson. Länken mellan idé och ekonomi går alltså via Thomas Jisander, som har kontakt med både Joachim Posener och Peter Mattsson. Här kristalliserades kärnan i det som kom att kallas "team Moyne". Denna planbyggarfas och hur hela upptågandet av idén med att investera i Trustor berättar Thomas Jisander om i radioprogrammet P3 Dokumentär i en intervju med Fredrik Johnsson och Kristofer Hansson i mars 2006.
Investeringen i Trustor
Posener tar sedan efter sin frigivning 1997 kontakt med aktiemäklare och presenterar sin idé och berättar för aktiemäklarna vad de är intresserade av, med Lord Moynes kapital. Tillslut presenteras en idé för "team Moyne" där bl.a. företaget Trustor dyker upp på papperet. De bestämmer sig för att investera i Trustor och gör en deal med Trustors dåvarande huvudägare, Per-Olof Norberg. Efter några tveksamheter så går dealen igenom. Jisander berättar i P3 dokumentär att Norberg gav en såkallad respit så att betalningen av själva aktierna kunde ske 5 dagar senare. d.v.s. han lämnade ifrån sig aktierna dag 1, men Moyne kunde vänta med betalningen till dag 6. Här är nyckeln till den kommande plundringen. Aktierna som Lord Moyne köpte var såkallade röststarka A-aktier vilket innebar att Moyne kunde köpa 17% av företaget och ändå få över 50% av aktierna och därmed kontrollen över bolaget.
"Team Moyne" förflyttar sig till London och bygger ett kontor där de lever och mår gott, och köpglädjen är stor. Men än står den viktigaste betalningen oklar, betalningen av själva Trustor. Här kommer ett väldigt avgörande skede, Moyne hade inte kapitalet för att betala aktierna så de försökte hitta någon att låna pengarna av. Men att skrapa fram 220 miljoner, som var värdet på de 17% aktier han hade investerat i Trustor är lättare sagt än gjort. Detta slutar med att "Team Moyne" tar pengar ur företaget Trustor, till Lord Moynes konto för att sedan köpa Trustor. Enligt Thomas Jisander så skall Trustors tillsatta VD Lindsay Smallbone ha manipulerat och utelämnat uppgifter om vart finansieringen kom ifrån och därav är det svårt att bedöma vem som faktiskt begått brottet.
Slutskede
Gunnar Lindstedt som anat ovisshet och misstanke till hela köpet av Trustor och allt runt omkring skriver i Svenska Dagbladet en artikel om just detta och nu börjar "team Moyne" få det hett om öronen. Trustor företaget skulle senare hålla en presskonferens där Peter, Thomas, Lindsay och Lord Moyne skulle deltaga den 5 november 1997. Här blev samtliga häktade. En journalist ringer till ett hotell där Joachim Posener övernattar varpå Joachim slänger på luren när journalisten använder hans vanliga namn Joachim Posener, eftersom han använde sig av alias Joe Falk. Joachim Posener är sedan dess spårlöst försvunnen och är efterlyst av Interpol.
Thomas Jisander och Peter Mattsson fick fem respektive tre år fängelse i tingsrätten, men friades i hovrätten.